Inlägg från: Anonym (Haloo Baloo) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Haloo Baloo)

    Bonusfamilj from hell

    Plupp73 skrev 2020-12-28 13:30:10 följande:

    Det är nog viktigt att förstå att barn aldrig får välja med vem de skall bo. Här har vi ett barn som mamman inte vill veta av, som alltså bara har sin pappa.

    Plötsligt beslutar sig pappan att en ny kvinna och hennes barn skall flytta in... Snabbt därefter får man veta att nytt syskon är på väg.

    Hur hade du själv mått som barn i det här?


    Har själv en jobbig bonusfamiljelivssituation där vi har 1 gemensamt barn. .men jag avskyr inte mina bonusar. Tycker ärligt talat synd om denna 4 åring. Måate vara så jävla hemskt att känna att mamma inte vill ha mig, och sen en "ny mamma" som heller inte vill ha mig. Stackars barn :( Blir så ledsen på nått vis..

    Kan du inte du TS försöka trycka på the re-start Button? Försök i alla fall en gång till. Tänk som de flesta i tråden säger. Att barnet är vilket, rädd, känner kanske sig rädd för att bli övergiven av pappa också. Kan inte kliva in och visa att hans mamma gjort fel och att det inte är ngt fel på honom, att inget dåligt ska hända. Så kan jag lova, att om han känner att du bryr dig, även om du är sträng eller så, att du tycker om honom, att du ngn gång kan ta hans sida i ett bråk, även framför dina egna barn, att du bakar ngt tsm mee honom, fråga om han vill se på film med bara dig och hans pappa, fixa godis påse till honom. Så lovar jag att efter ett tag så kommer han att känna sig tillräckligt trygg att det inte kommer finnas ngt behov av ständig uppmärksamhet, utan bara den vanliga som alla vill ha från sina föräldrar. Var den snälla som skyddar honom. Visa honom att han är älskad och trygg hemma hos er.
  • Anonym (Haloo Baloo)
    Anonym (Arg bonusmamma) skrev 2020-12-28 22:41:39 följande:

    Jag tar till mig vad ni säger till viss del, men relationen i familjen är väldigt infekterad.


    Jag tror jag förstår hur du menar med infekterad. Jag har också ett gemensamt med min sambo som har 2 barn sedan tidigare. I början var allt jättebra. Sen gick bonusarna igenom olika faser vid olika tidpunktet i livet vilket gjorde att jag kunde bli svin irriterad och less på de. Ibland kände jag bara för att ignorera de. Men det gav inte så mkt. Sedan har jag ju alltid i grund och botten tyckt/tycker om de. Känner ingen avsky alls mot bonusarna. Men det som är svårt är att de är i tonåren nu, det är corona, jag jobbar nätter och kvällar, vilket gör att jag är hemma samtidigt som de. Är påfrestande på alla sätt och vis. Sedan tycker jag inte alltid om min sambos sätt att hantera vissa saker när det rör hennes egna barn. Allt detta skapar mlt konflikter. Och så har vi vårat gemensamma barn som jag vill skydda från allt detta tjafs och negativitet. Oavsett så är bonusfamiljeliv knappast en dans på rosor. Är för många viljor, för många man ska göra glad och nöjd, för många olikheter. Men det är sånt man helt enkelt måste "ta" om man valt detta sätt att leva. Eller så får man inse att det inte funkar och bli särbos eller göra slut. Inga barn ska behöva bli lidande oavsett.
Svar på tråden Bonusfamilj from hell