Bonusfamilj from hell

Men snälla nån! Arma barn... (hans barn)

Du ska OMEDELBART flytta och bo särbo, låt hans barn slippa dig!

Tyvärr har du hel fel perspektiv. Du förstår inte alls hur barn kan må. Du tänker bara på dig själv. Detta barn behöver ju sin förälder! Sluta kalla barnet för ungen också, det låter så otrevligt. Synd att ni är gravida med gemensamt barn, det här kommer inte hålla. 

Du är förtvivlad och olycklig? Vad tror du detta barn är, varje dag? 

Vi vill inte bo som särbos, speciellt inte eftersom vi väntar vårat gemensamma barn. Hade önskat att X kunde sluta provocera mig istället.

Är det en ung vuxen äldre tonåring vi talar om här så är det dags att ta i med hårdhandskarna men är det ett litet barn vi talar om så måste du skärpa dig. Vill ha ålder på X innan jag ger mitt svar här.

Hur gammal är detta barn? 

Det måste vara jobbigt för ett barn att komma in i en helt ny familjekonstellation sådär, med en bonusmamma som redan från dag ett har irriterat sig och nu även avskyr honom/henne. 

Du är den vuxne här. Dags att ta ett steg tillbaka och agera som en. Det är ett barn vi pratar om. Ett barn som aldrig bad om att få dig som bonusmamma, som inte hade något som helst val och som det ser ut så har han/hon inte tagit det så bra.

Det gör lite ont i hjärtat när jag läser din text, då du lägger all skuld på ett barn.  

X är 4 år.

Du överreagerar kraftigt, "förstöra Julen" för att hen öppnade ett paket?? Jag förstår att det blev bråk med sambon.

Ta hjälp av familjebehandlare eller rådgivning. Läs boken "Barn som bråkar". Jag misstänker att du behöver justera ditt perspektiv.

Det är inte alls konstigt att barnet vill ha sin pappa hela tiden efter att ha blivit övergiven av sin mamma och nu fått konkurrens av er nya. Pappan är ju allt barnet har.

Stackars barn. Bortstött av sin mamma och avskydd av farsans nya och en pappa som inte sätter ner foten mot nya frun. Jättekonstigt att barnet tigger uppmärksamhet och beter sig "illa". Verkligen.

Ni behöver stöd i föräldraskapet till det här barnet. Att anklaga ett barn för att förstöra julen när hen öppnade en julklapp... det är ju sinnessjukt.

Det är nog viktigt att förstå att barn aldrig får välja med vem de skall bo. Här har vi ett barn som mamman inte vill veta av, som alltså bara har sin pappa.

Plötsligt beslutar sig pappan att en ny kvinna och hennes barn skall flytta in... Snabbt därefter får man veta att nytt syskon är på väg.

Hur hade du själv mått som barn i det här?

Är det här något slags skämt?? Du kan inte på allvar mena att du känner så här inför en FYRAÅRING som fått sin familj uppsliten??

Och varför får inte X kommentera det som sägs vid middagsbordet?