Bonusfamilj from hell

Då är det du som måste skärpa till dig och börja bete dig som den vuxna människa du faktiskt är.
Och varför skaffar du barn med honom när du redan ogillar hans barn så mycket?
Hade du trott att det skulle bli bättre när hans barn får ett syskon att slåss om uppmärksamheten med?
För du förstår väl att barnet känner sig övergivet när mamman inte vill veta av det och pappan inte säger ifrån när du beter dig som ett barn?
Ni borde kanske ha varit särbor tills barnet blivit lite större.

Men även om det är oplanerat så kan man välja om man ska sätta ett barn till världen i den situation ni befinner er i.
Eller tycker du att det är en optimal situation att skaffa ett till barn med allt tjafs ni har och den infekterade situation som råder mellan er?

Nej,de är inte påtvingade varandra. TS har valet att flytta. Det har inte barnet.

Det pappan borde göra är att sätta ner foten och markera att han inte tänker acceptera TS beteende mot hans barn.
Det är den 4-åring vi pratar om. Inte en tonåring.
Om jag skulle skilja mig från min man och träffa en ny så hade jag aldrig accepterat ett sådant beteende mot mina barn.

Men är det så konstigt att han tar sitt barn i försvar när du inte ens kan acceptera att barnet bara är 4 år och beter sig därefter?
Eller att det behöver sin pappa när nu mamman har övergivit det och du så tydligt visar din avsky mot det. (Barn är inte dumma utan märket sådant. Och det är troligen därför det beter sig som det gör.)
Har dina egna barn aldrig trotsat och betett sig som barn eller är de helt perfekta?

Men TS har valet att flytta,om hon vill. Det har inte barnet. Så nej,hon är inte påtvingad barnet,
Däremot är barnet påtvingad henne så länge pappan inte sätter ner foten och säger ifrån eller TS självmant flyttar.

Ja,självklart har föräldern det yttersta ansvaret.
Men i det här fallet så tycker jag att det verkar som att TS själv har tagit sig friheter att försöka uppfostra hans barn. Som när barnet öppnade julklappen på morgonen och TS stängde in barnet på rummet t ex.
Jag förstår,och tycker det är bra,att pappan skällde ut TS då¨.
Det är,som sagt,en 4-åring vi pratar om.och Inte en strulig tonåring.

Var står det att han låtsas att han och TS är en familj?
Jag tycker snarare att det verkar som att TS försöker styra och ställa och beter sig värre än 4-åringen.

Felet verkar vara att TS är omogen och egoistisk och slåss med barnet om pappans uppmärksamhet.
Pappan verkar ju säga ifrån,men det verkar inte bita på TS.
Han säger även ifrån till barnet när det t ex klagar på TS mat.
Så,som jag ser det,så verkar TS vara problemet här.