• Goodguy2021

    Ny relation och hund i sängen? Nej tack!

    Hej!

    Jag har en nu relation med en tjej som har en hund som alltid vill lägga sig bredvid oss i sängen. Den korvar sig och slickar alltid allt den kan komma åt vilket gör det lite stressigt för mig när vi har det mer intimt. Min tjej ?förstår? mig men lägger det på mig att vara den som tar bort hunden från sängen så att vi kan vara intima två stycken istället för tre. Detta sätter stress på mig som inte idkar tidelag.. skämt åt sido. Men hur svårt ska det vara för någon att förstå att en ny partner inte vill ha varken en hunds tunga i rumpan eller behöva vifta bort en glad hund som vill vara med att leka samtidigt som vi bygger en ny intim relation.

    Har hört av henne att hunden fungerat som en tröst den senaste tiden för henne en nu vill hon försöka sig på att bygga en fin relation med någon för att kunna bygga familj.

    Jag som haft hund innan och skulle aldrig se det som ett hot i min och hundens relation om en ny partner skulle tycka det var konstigt att min hund störde dom om vi hade sex. Att ha någon som iakttar när vi fumlar oi vår nya relation kan vara nog stressigt och nervöst som det är utan att ett djur helt plötligt ska hoppa in och delta.

    Vill bara säga att jag älskar djur och gillar dom oftast bättre än människor, men skulle jag vilja bygga något seriöst med någon ny som dessutom skulle resultera i familj och barn hade det varit min prioritering inte att få någon att acceptera en hund i sängen bara för att hunden ville det och det var vanligt.

    Jag har till och med erbjudit mig att bygga en liten säng intill min flickväns sida dr hunden får vara så att den inte blir ledsen. Flickvännen tycker det låter som en bra idé, men det känns fortfarande i denna relation som att det är jag som är konstig som inte accepterar detta.

    Min tjej vill vara med mig och hon gillar när vi slingrar oss nakna. Eftersom att det är så vi alltid sover. Det känns så sjukt konstigt då om vi blir mer intima med händerna och helt plötligt känner jag att hennes hund ligger och ?skedar? henne på andra sidan.

    Jag har förklarat detta och det påverkar verkligen mitt intresse för sex mellan oss. Då får jag en suck och en ? det är ok, det kommer fler tillfällen?.

    Detta gör mig rätt frustrerad d det är viktigt för mig att min partner har det bra och skönt men den känslan blir inte direkt ömsesidig. Speciellt när hon vänder ryggen till efter och klappar hunden efter där dom somnar lugnt samtidigt som jag ligger och känner mig rätt bortvald.

    Jag har förklarat att min tjej inte får använda sin hund som en alternativ flyktväg om det är så att vi behöver prata. Får alltid en känsla att hundägare.. eller dom med barn väljer att, i stället för att ta jobbiga men nödvändiga diskussioner med sin partner använder hund eller barn som en anledning att fly undan detta. Hur ska vi då kunna komma längre i relationen eller för den delen känna tillit till att partnern gör det som är rätt och nödvändigt för att bygga förtroende med någon så att man ger en ny relation en ärlig chans att kunna växa naturligt.

    Många tankar och funderingar gällande detta nu, men summan av detta är att vi verkligen gillar varandra och jag är orolig för att den bristande insikten och med det förståelsen min tjej har för detta kommer ?nöta bort? den nödvändiga nyförälskelsen för fort och med det försummar hon chansen att få en bra relation som hon och jag så gärna vill ha.

    Tacksam för tips i detta.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2021-01-08 10:17
    Verkar som citattecken blir frågetecken, men jag tror att det går att tyda ändå :)

  • Svar på tråden Ny relation och hund i sängen? Nej tack!
  • Anonym (...)
    Goodguy2021 skrev 2021-01-08 16:27:05 följande:

    Tack för alla svaren. Tog upp det och fick självklart skit för det även fast jag frågade snällt om vi kunde komma på någon kompromiss som inte ställer till det allt för mycket i någon av de inblandade relationerna.

    Efter att vi pratat så avlägsnar hon för att hon behöver ?en stund? för sig själv... nu ligger hon och samlar trygghet och styrka i sängen med sin hund istället för att förstå hur sjukt jobbigt det är att lyfta något som jag vet är tufft för henne men omöjligt för mig att förhålla mig till om reflationera ska kunna fortsätta.

    Bör det inte vara med sin partner man kramas ut efter en lugn (fick hålla i mig för att inte sprängas av den egoistiska synen) konstruktiv dialog från min sida och trotsiga påpekningar från hennes, men då i slutet påstod hon att hon förstod... och då frågade om att få gå och vara för sig själv lite.. fast då med sin hund.

    Sitter nu själv kvar och funderar på hur detta kommer sluta för mig om hon inte ?förstår? på riktigt..

    känns som en väldigt ensidig relation väntar mig i denna gång om jag inte får henne att förstå.

    Just nu blev jag boven i dramat och fick tillbaks att hon inte tycker något hon gör är bra.. *suck*. Självömkan är inget jag gillar men försökte att förklara att detta är något hon själv förhoppningsvis vill om hon vill ha en man som ser henne så som hon vill bli sed.. men då går det åt båda hållen om det ska funka..

    fan va svårt det ska vara sånt här skit! :)


    Tycker lite synd om dig faktiskt. Vad sägs om att ta en paus ifrån varandra på 2 v och sen se hur ni vill gå vidare? Lite löjligt är det ju ifrån hennes sida med, menar jag hatar vara ifrån min hund, men just under sexet så går det ju ann. Rusar dock därefter upp och släpper in den igen. Men kom igen! (till din tjej).

    Låter inte som att tjejen din kanske är riktigt redo för något förhållande än eventuellt.

    Får man fråga hur stor hunden är?
  • elmadumle
    Anonym (...) skrev 2021-01-08 14:44:21 följande:

    Ame, hon vill inte ha sex med dig så ofta som du tror självklart. Och hon är inte redo för att skilja sig ifrån hunden. Däremot konstigt att hon gärna låter dig ta bort den. 


    Jag är en manlig hundägare och har själv utnyttjat "hundsituationen" för att få slippa ha sex med vissa kvinnor. Superbra! Men du verkar då påstridig ts! 


    Däremot vill jag inte att den tittar på när jag väl har sex. Då får den vara i annat rum. Och helt naken skulle aldrig falla mig in att vara när hunden ligger bredvid mig.


    Skulle aldrig vilja att någon tog kontrollen över min hund, då jag inte litar på någon människa, så om det är någon som ska säga åt den så är det jag, men visst någon enstaka gång går väl bra ioförsig, men det får inte sättas i rutin på något sätt.


    Utöver detta, så självklart kan hunden få sova med en i sängen. Min hund älskar ligga under täcket och känna min fot mot den eller smalben. Inga problem. Heller inte med pussar. 


    Gillar man inte pussa hunden eller få en puss av den så kan man knappast påstå att man älskar hundar. Du kanske accepterar dom, men du älskar inte.


     Låt tjejen få hitta sig en kille som älskar hundar istället. Eller fixa en skön madrass och ha på golvet vid sängen alt utanför rummet som den får vara på just vid sex stunderna. Utöver det, så självklart ska den få sova i sängen,(o kanske du på madrassen vid alla andra tillfällena) då du alltid kommer att vara en nr 2 om ägaren verkligen älskar sin hund! 


    Vipe n Cry eller gör ett av valen istället. Däremot kan du ju börja kräva att ni inte ska sova helt nakna när hunden sover med er, för det låter äckligt faktiskt. Minst underkläder på sig iallafall! Annars behöver hon inte ha en hund! 


    Vi hade hund när jag var tonåring och den fick lära sig att det inte är ok att slickas i ansiktet, ja inte någon annanstans heller men främst ansiktet, det är ju direkt äckligt att låta sin hund slicka en i ansiktet. Den fick inte heller ligga i några sängar på nätterna, den hade egen filt och plats att sova på. 
  • Anonym (Pelle)
    Goodguy2021 skrev 2021-01-08 16:27:05 följande:

    Tack för alla svaren. Tog upp det och fick självklart skit för det även fast jag frågade snällt om vi kunde komma på någon kompromiss som inte ställer till det allt för mycket i någon av de inblandade relationerna.

    Efter att vi pratat så avlägsnar hon för att hon behöver ?en stund? för sig själv... nu ligger hon och samlar trygghet och styrka i sängen med sin hund istället för att förstå hur sjukt jobbigt det är att lyfta något som jag vet är tufft för henne men omöjligt för mig att förhålla mig till om reflationera ska kunna fortsätta.

    Bör det inte vara med sin partner man kramas ut efter en lugn (fick hålla i mig för att inte sprängas av den egoistiska synen) konstruktiv dialog från min sida och trotsiga påpekningar från hennes, men då i slutet påstod hon att hon förstod... och då frågade om att få gå och vara för sig själv lite.. fast då med sin hund.

    Sitter nu själv kvar och funderar på hur detta kommer sluta för mig om hon inte ?förstår? på riktigt..

    känns som en väldigt ensidig relation väntar mig i denna gång om jag inte får henne att förstå.

    Just nu blev jag boven i dramat och fick tillbaks att hon inte tycker något hon gör är bra.. *suck*. Självömkan är inget jag gillar men försökte att förklara att detta är något hon själv förhoppningsvis vill om hon vill ha en man som ser henne så som hon vill bli sed.. men då går det åt båda hållen om det ska funka..

    fan va svårt det ska vara sånt här skit! :)


    Såna där hundtjejer dom lever för sina hundar. Det är ju hennes bäbis. Du kommer alltid att vara nr 2. Vänj dig vid det eller leta vidare. Jag hade gjort det sistnämnda i ditt fall.
  • Anonym (q)

    Vad är det med kvinnor och hundar? Ofta man ser att tjejer tungkysser sin hundar, vet dom inte vad den tungan har varit!?!

  • Anonym (A)
    Anonym (q) skrev 2021-01-08 20:33:11 följande:
    Vad är det med kvinnor och hundar? Ofta man ser att tjejer tungkysser sin hundar, vet dom inte vad den tungan har varit!?!
    Det har jag aldrig sett.
  • Anonym (Pelle)
    Anonym (A) skrev 2021-01-08 20:37:57 följande:

    Det har jag aldrig sett.




  • Anonym (Hold my beer)

    Jadu TS, det där kommer bara att sluta på ett sätt. Men innan ni gör slut kommer hon bete sig som en riktig barnunge och gråta och gnälla en massa.

  • Anonym (...)
    elmadumle skrev 2021-01-08 20:16:05 följande:

    Vi hade hund när jag var tonåring och den fick lära sig att det inte är ok att slickas i ansiktet, ja inte någon annanstans heller men främst ansiktet, det är ju direkt äckligt att låta sin hund slicka en i ansiktet. Den fick inte heller ligga i några sängar på nätterna, den hade egen filt och plats att sova på. 


    Ja det är väl olika. Har mått väldigt dåligt själv och hunden min är omplacerings hund med väldigt stressig och dålig bakrund. Omöjligt för en annan att ta den i kopplet och försöka gå bort ifrån mig, då blir den galen. Jag är hundens trygghet och den är min trygghet, vi båda räddade varandras liv. Visst kag låter inte heller den slicka mig i ansiktet (kinden eller dricka vattnet ur mitt skägg) när jag vet att den har gjort något äckligt, men däremellan så klart den får visa sin kärlek tillbaka.

    Ni kanske hade en bättre uppväxt och istället ligger din punkt på bacillskräck, vilket jag inte har. Det är olika från hund till hund, människa till människa. Sen är det ju inte så att andra tar hand om den utan jag vet var och när min hund gör något äckligt eller inte har gjort.

    Menar ska vi hålla på så så kan väl ingen hetero kyssa en annan människa då den antagligen har sugit eller slickat en annan människa någongång.

    Däremot är jag mer rädd när folk ger handflatan till hunden och låter den slicka där, då jag inte vet vad människan har gjort och sen sprider till min hund. Det är jätteäckligt. Ovansida hand går bra, men aldrig insidan, blir irriterad då!
  • Anonym (aa)

    Det är väl hur enkelt som helst när ni ska sova då är det väl skitdetsamma om hunden ligger i sängen eller i sovrummet. Ska ni ha sex då tar det ingen tid eller är jobbigt att ta ut hunden ur sovrummet och stänga dörren. Känns inte som ett problem.

  • Physalis

    Det spelar nog ingen roll hur du lägger upp det eller vilka genomtänkta argument du har. Hon tycker uppenbarligen att hunden hör hemma i sängen. Nu är det upp till dig att välja om du accepterar den tillvaron med det eller om du föredrar att göra slut.


    Korrekturläser som en kratta
  • Goodguy2021

    Tror det hela handlar om att jag blir vald i andrahand och att jag inte viste att det var så med någon som har hund. Inte för att jag inte frågat och att hon inte sagt att det inte är fallet, men jag tror att det handlar om att jag på något sätt ställer mig emot hennes ?mindre genomtänkta? val i livet som nu biter henne ordagrant i häcken.

    I början var det inga problem alls att lämna bort hunden och göra massor för att ?underlätta? för oss att kunna dejta. Men det har smugit sig på och när jag påtalat det så är det som att inget har förändrats.. och då att jag får attityd för något jag inte viste ens fanns från början.

    Nu när jag förmedlat vad jag känner så lägger hon hunden på golvet men ligger och gosar med den då hela natten i stället för att vända sig mot mig som innan. Jag fick lite uppmärksamhet då hon vände sig och snäste ut - är det här fel eller har jag gjort något fel nu igen? Jag biter i kudden och försöker se den stora bilden och svarar så fromt jag kan - nej det här bra.. tack!

    Tror ärligt talat att hon hör min puls i madrassen vid det här laget. Klart som fan att jag är frustrerad nu. Tanken var ju att hon ska släppa hunden när vi ligger i sängen. Den får ju 100% av hennes tid på dagen och nu även anpassar jag mig 100% på dagen till detta. Kan vi inte bara få sängen för oss själva tänker jag, som nu känner mig bort prioriterad ifrån henne som nu klandrar mig för att separera henne från hennes hund.

    Då skulle du kanske inte börjat dejta mig med att bortprioritera din hund så att jag inte ens såg den första månaden och även då när jag var med anpassade hon sig bara för att få den nya relationen att funka.. tänker jag..

    Jag är ju lika gosig som hon, men har ju valt att vara det med min partner. Ger alltid väldigt mycket uppmärksamhet och dom jag varit med känner sig alltid väldigt trygga och blir oftast lika kära som jag om inte mer eftersom att det tydligen är rätt ovanligt att någon bryr sig mer om den andra än sitt eget välbefinnande. Det är så jag är uppväxt och jag har alltid tyckt att man ska ta hand om den man är tillsammans med. Det ska inte vara oro eller tvekan när det gäller känslor om det är så att man tycker om någon. Livet är lite för kort för att bränna tid på osäkerhet i någon form. Det är väll därför jag söker mig hit eftersom att jag behöver förstå hur hon känner då hon inte vill säga det själv.

    Vi är rätt nya nu 2 månader in i relationen och nu känner jag att jag börjar få en rätt bra bild av vad jag har att göra med.

    Som många säger så tror även jag att jag inte var beredd på vad detta innebar. Tror inte helger att hon förstår vad det innebar att bygga en ny relation och hur mycket engagemang det krävs för att få det att funka. Jag har vid ett flertal tillfällen påpekat hur jag ser på det och hur svårt det är att få en relation att funka. Det behövs ett stort ärligt hjärta som alltid vill vara bra för den andra. Mår inte den ena bra så kommer inte den andra må bra. Man är ett ?team? som ska finnas där för varandra. Att sätta det i praktiken är väll det som är svårt då det är rätt läskigt att öppna upp känslor för den andres skull och fumla sig framåt tillsammans i livet.

    Det kommer bli en sista pratstund om detta, om hon kan hålla sig lugn och inte eskalera som sist. BTW! Jag är alltid superlugn när jag frågar hur hon tänker och känner gällande allt detta. Eftersom att det tenderar att bli svårt att diskutera om man känner sig attackerad. Därför frågar jag lugnt hur hon känner och tror att det kommer funka om detta tar över i en ny relation och hur jag känner när hon gör så här. Moget :)

    Inget svar eller mer ett snäsigt - vadå du kanske vill att jag ska göra mig av med hunden i så fall.. *trött* varpå jag påtalar att, det inte är fallet och att jag då får sätta det i perspektiv med ombytta roller. Hon typ förstår och får typ inte något motargument eftersom att jag ser på detta som ett problem för att relationen att funka, om jag själv ställde en familjemedlem i hörnet som stirrar på, från att ha legat i sängen innan varje gång det ska bli intimt. Det är inte en potenshöjare och jag känner mig dum och elak för att jag är den som tycker det är jobbigt. Det är ju jag som har skapat ?problemet? genom att inte känna mig lugn med detta.. här kickar självkänslan in och vid ett flertal tillfällen har jag fått bryta när vi påbörjat. Och med en hycklande offermentalitet säger jag att det är mig det är fel på för att det inte ska bli onödig drama innan man ska sova. - det är ok, vi har ju hela livet på oss! Får jag som svar.. och härmed välkomnar jag impotens! Tänker jag.

    Tror det är svårt för någon som har hund att förstå detta, men om det var ett barn så skulle det kanske greppa känslan bättre. Eftersom att detta inte fanns första månaden när vi dejtade så blir känslan rätt påtaglig nu när det helt plötligt blir det nya ?normala? utan att ens greppa att det känns konstigt för den som inte har varit med om det.

    Synd, för jag gillar den här tjejen och skulle göra mycket för henne. Men när hon så lätt kan offra sin intimitet så känner jag mig bara som tredje hjulet och att hon inte vet hur man prioriterar för att få något nytt att fungera. Hade jag gjort samma sak hade det blivit sjukt sura miner.. vilket jag har och vilket det blev. Detta bara för att bevisa min känsla i detta för henne.

    Nu är troligtvis känslan i mig att jag förstår detta men inte hon och med det känns det som att jag ?sparkar på någon som ligger ner? när jag försöker tänka ut vad jag ska säga nu för att inte såra henne.

    Vill inte göra slut, men känner att det blir för många sömnlösa nätter av grubblande på grund av detta (och ofta för att hunden springer runt i sängen hela tiden då jag får ställa ner den på golvet eftersom att tjejen sover så tungt). Hunden har eventuellt mask i magen och fotsvamp också vilket inte gör detta bättre.

    Vi får se hur det går nu, men vi är så pass färska i relationen så att detta är vårat första gruff. Nu ligger känslan i att hon inte vill detta men säger att hon komet ?göra det? för min skull. Vilket inte hjälper mig alls.. det är som att säga att jag vill göra något som kommer hjälpa oss att kunna jaen relation men egentligen skiter jag i detta.

    Detta blir jag så frustrerad på. Att jag nu blev boven i detta för att hon inte fattade detta innan.

    Lite självinsikt skulle uppskattas nu!

    Allt blir drabbat nu för mig och det verkar inte som att hon varken ser eller förstår det.

    Utöver att den intima biten dunstar som vatten i öknen och även att sömnen går åt pipan blir detta ett rätt påtagligt problem som tar mycket tid i tanke. Detta går ut över mina andra rutiner som träning, jobb och vänner. Jag har väldigt svårt att släppa och bara fortsätta livet som att det regnar när min relation håller på att gå i prutten.

    Behöver lösa detta nu!

    Tack för att ni läser och ger mig tips. Känns bra att jag inte är knäpp och ensam i denna känsla *tacksam*

  • Goodguy2021
    Anonym (aa) skrev 2021-01-08 23:12:45 följande:

    Det är väl hur enkelt som helst när ni ska sova då är det väl skitdetsamma om hunden ligger i sängen eller i sovrummet. Ska ni ha sex då tar det ingen tid eller är jobbigt att ta ut hunden ur sovrummet och stänga dörren. Känns inte som ett problem.


    Det är självklar inte bara det med sexet. För mig är det hela den intima biten i sin helhet.. att kunna gotta sig av en annan människa helhjärtat i sängen. Även hygien ( utmanar alla med hund googla hur mask sprida till människor och hur en hunds fotsvamp kan sprida sig om den lutar runt på din kudde) då och att kunna sova för att jag ska kunna funka när jag gör operation på människor. Självklart är jag kanske mer medveten om hur illa det kan gå just med hygienen genom mitt yrke. Har även sagt detta och hon vet om detta.

    Jag kan med att sätta min partner framför mig själv utan problem, men inte om jag nu även behöver göra det för hennes hund och samtidigt bli åsidosatt konstant samtidigt.

    Folk med barn och djur måste förstå att lika mycket som den som kommer in i detta utan ska köpa läget så ligger den största förståelsen för detta på dom som har skapat situationen. Det är upp till båda att hitta en väg som funkar men det är definitivt den som kommer med ?problemet? att förstå mest om denne vill att det ska funka.

    Antar att det är därför man ofta väljer likasinnade människor för att det är enklare att båda sköter om sitt istället utan att sätta någon press på ett beteende som onekligen egentligen inte funkar för att bygga något som ska hålla.

    Men om man är nöjd med ett liv med en hund och tycker att alla andra som inte har det är konstiga som inte förstår hur viktigt det är att köpa en relation som är bygd bara på ett tillfälligt behov man har för att ha något att gosa med när man inte har en partner och hur det när man sedan inser att det inte räcker ger sig in i dejtandet, försöker få det att funka men vill behålla ?snuttefilten? bara på sina villkor. Då är man inte redo för en riktig relation. Detta är för mig brist på självinsikt och fegt då man får det till att det är partnerns problem som inte linjerar med en hycklande tillvaro som är baserad på att man inte klarar av att vara själv.

    Om alla med hund skulle inse att känslan efter ett tjafs utan att krama sitt djur eller sitt barn är naturlig för att återbygga relationen och inte trösta sig själv på annat håll för att sedan vara stark nog att skita i att ta tag i det riktiga problemet, så skulle kanske relationerna ha en ärlig chans att överleva. Dom som inte har djur ligger och grubblar och tänker igenom vad dom ska göra för att lösa situationen medans dom som självömkande går till första bästa tröstande famn aldrig kommer behöva lösa sina problem då dom känslomässigt läks av denna tröst. Detta ger en falsk känsla att saker är bättre och dessa personer vill oftast inte heller prata ut om problemet eftersom att dom nu lyckats få sig själva att må bättre på egen hand utan att förstå att sin partner som också vill komma dit, fast i relationen, är fast där det sist släpptes.

    Oj! Det blev ett längre utlägg än först tänkt. Känner att det byggs en frustration här när personen jag är med fortfarande ligger och sover nu kl. 13 inne med sin hund. Inte undra på att det är lättare för dom att hantera detta *suck*
  • Anonym (Pelle)
    Goodguy2021 skrev 2021-01-09 12:57:06 följande:

    Det är självklar inte bara det med sexet. För mig är det hela den intima biten i sin helhet.. att kunna gotta sig av en annan människa helhjärtat i sängen. Även hygien ( utmanar alla med hund googla hur mask sprida till människor och hur en hunds fotsvamp kan sprida sig om den lutar runt på din kudde) då och att kunna sova för att jag ska kunna funka när jag gör operation på människor. Självklart är jag kanske mer medveten om hur illa det kan gå just med hygienen genom mitt yrke. Har även sagt detta och hon vet om detta.

    Jag kan med att sätta min partner framför mig själv utan problem, men inte om jag nu även behöver göra det för hennes hund och samtidigt bli åsidosatt konstant samtidigt.

    Folk med barn och djur måste förstå att lika mycket som den som kommer in i detta utan ska köpa läget så ligger den största förståelsen för detta på dom som har skapat situationen. Det är upp till båda att hitta en väg som funkar men det är definitivt den som kommer med ?problemet? att förstå mest om denne vill att det ska funka.

    Antar att det är därför man ofta väljer likasinnade människor för att det är enklare att båda sköter om sitt istället utan att sätta någon press på ett beteende som onekligen egentligen inte funkar för att bygga något som ska hålla.

    Men om man är nöjd med ett liv med en hund och tycker att alla andra som inte har det är konstiga som inte förstår hur viktigt det är att köpa en relation som är bygd bara på ett tillfälligt behov man har för att ha något att gosa med när man inte har en partner och hur det när man sedan inser att det inte räcker ger sig in i dejtandet, försöker få det att funka men vill behålla ?snuttefilten? bara på sina villkor. Då är man inte redo för en riktig relation. Detta är för mig brist på självinsikt och fegt då man får det till att det är partnerns problem som inte linjerar med en hycklande tillvaro som är baserad på att man inte klarar av att vara själv.

    Om alla med hund skulle inse att känslan efter ett tjafs utan att krama sitt djur eller sitt barn är naturlig för att återbygga relationen och inte trösta sig själv på annat håll för att sedan vara stark nog att skita i att ta tag i det riktiga problemet, så skulle kanske relationerna ha en ärlig chans att överleva. Dom som inte har djur ligger och grubblar och tänker igenom vad dom ska göra för att lösa situationen medans dom som självömkande går till första bästa tröstande famn aldrig kommer behöva lösa sina problem då dom känslomässigt läks av denna tröst. Detta ger en falsk känsla att saker är bättre och dessa personer vill oftast inte heller prata ut om problemet eftersom att dom nu lyckats få sig själva att må bättre på egen hand utan att förstå att sin partner som också vill komma dit, fast i relationen, är fast där det sist släpptes.

    Oj! Det blev ett längre utlägg än först tänkt. Känner att det byggs en frustration här när personen jag är med fortfarande ligger och sover nu kl. 13 inne med sin hund. Inte undra på att det är lättare för dom att hantera detta *suck*


    Jag förstår dig. Särskilt om den hygieniska biten. Men även när ni ska ha sex. För att inte tala om hår , osv. Om jag ska dejta en tjej med hund brukar jag fråga om hunden sover i sängen.

    Är det en vettig tjej så har hon inte hunden i sängen. Lätt att undvika problem som du har råkat ut för.
  • Anonym (Falabella)

    Örk, aldrig att jag hade inlett en relation med någon som har hunden i sängen.

    Tur att jag är allergisk för då kan man ursäkta sig med det, men hade jag inte varit det så hade jag bara fått säga rakt ut att jag tycker det är äckligt och osunt.

  • Anonym (Hold my beer)
    Goodguy2021 skrev 2021-01-09 12:23:24 följande:

    Vill inte göra slut, men känner att det blir för många sömnlösa nätter av grubblande på grund av detta (och ofta för att hunden springer runt i sängen hela tiden då jag får ställa ner den på golvet eftersom att tjejen sover så tungt). Hunden har eventuellt mask i magen och fotsvamp också vilket inte gör detta bättre.

    Vi får se hur det går nu, men vi är så pass färska i relationen så att detta är vårat första gruff. Nu ligger känslan i att hon inte vill detta men säger att hon komet ?göra det? för min skull. Vilket inte hjälper mig alls.. det är som att säga att jag vill göra något som kommer hjälpa oss att kunna jaen relation men egentligen skiter jag i detta.

    Detta blir jag så frustrerad på. Att jag nu blev boven i detta för att hon inte fattade detta innan.


    Jo men nu har hon chansen att spela martyr, och om det blir problem sedan så är det så klart ditt fel för då har ju hon kompromissat. Suck....

    Två månader. Det är inte värt det.
Svar på tråden Ny relation och hund i sängen? Nej tack!