Varför är det så svårt att få jobb som processoperatör
När jag gick min utbildning till processoperstör inom läkemedelsbranschen utlovades en god arbetsmarknad. På en av praktikplatserna hävdade de att de skriker efter folk. Prognoserna säger "Lätt attt få jobb". Min tanke inför examen var alltså att det inte kommer vara någon svårighet att hitta anställning - tvärtom skulle jag kunna välja och vraka mellan företagen.
Corona har påverkat, men bara inte överallt. Enligt min utbildningsledare har behovet rentav ökat på flera platser (det är ju trots allt medicin vi talar om). Jag kan alltså inte skylla på pandemin. Mitt CV då? Enligt min jobbcoach och andra som tittat på det ser det alldeles utmärkt ut. Jag har en luckor, men har valt att lägga upp mitt CV på ett sätt som betonar det som faktiskt är relevant (utbildningen och två praktikperioder). Att jag är inåtvänd och obekväm mes intervjuer är naturligtvis ingen fördel, men nu har det gått fyra månader utan en enda sådan och innan dess fick jag knappt heller någon.
Jag har testat alla möjliga vägar - platsbanker, bemanningsföretag, spontanansökningar och LinkedIn men nej, det är omöjligt. Intresset för att anställa mig verkar vara helt obefintligt, och tretton månader efter examen har jag nu börjat inse att jag troligen slösade bort två år av mitt liv på en chimär. Men samtidigt har de flesta i klassen anställning, så det GÅR ju. Mem vad gör man när man gång på gång nekas för att det varit "många sökande"?
Mitt sista hopp är att få hjälp via Arbetsförmedlingens SIUS-program. Fallerar även det ger jag upp detta helt och hållet. Frågan är hur jag i så fall ska våga utbilda mig på nytt.
Tips?