• R84

    V 7+0 väldigt lite symptom

    Jag är gravid i v 7+0 med andra barnet. När jag var gravid med sonen fick jag tidigt väldigt starka symptom. Illamående de lux från v 5+ och fram till RUL, liiiite ömma bröst, trötthet osv osv. Nu har jag nästan inga symptom. Visst är jag trött, men har en liten bebis härhemma som stör sömnen så vet inte om det är det eller gravidsymptom. Svagt illamående när jag är hungrig. Lite varm. Men i övrigt ingenting. Hade det inte varit för utebliven mens och plus på stickan hade jag inte anat att jag var gravid.

    Hade inskrivningssamtal idag med min barnmorska och lyfte min oro. Har en lång historia bakom mig med missfall, ofrivillig barnlöshet, ivfer osv så oron ligger djupt rotad. Sa att jag har väldigt lite symptom. Hon frågade: men brösten då? Hur känns det där? Sa att jag inte känner något varpå hon lite bekymrat svarat: nähä.... inte ens där? För det är ju väldigt vanligt annars! Hon lade också till att det såklart finns de som har lite symptom så det år svårt att säga om det är positivt eller negativt. Men det var något med hennes reaktion på att mina bröst känns normala som oroar mig.

    Jag hade hoppats att samtalet med barnmorskan skulle lugna, men känner snarare tvärtom. Har ett VUL inbokat på måndag och är livrädd för MA och missfall.

    Någon här som har varit helt symptomfri i början av graviditeten? När kom era symptom?

  • Svar på tråden V 7+0 väldigt lite symptom
  • Anonym (Friska)
    R84 skrev 2021-01-23 19:46:12 följande:

    Tack! Jag hoppas verkligen att du har rätt..... Får se hur kvällen fortsätter. Tyvärr börjar jag få ont i magen också.


    Hur mår du nu? Tråkigt att höra att du börjar få ont i magen med :(.,,
  • R84
    Anonym (Friska) skrev 2021-01-23 20:26:22 följande:

    Hur mår du nu? Tråkigt att höra att du börjar få ont i magen med :(.,,


    Ja vad ska jag säga..... Blöder inte så det kommer något i en binda men går jag på toa är det blod/rosa på pappret. Lite mensliknande molvärk. Så räknar med att det drar igång mer under natten eller morgondagen. Det är så det känns i alla fall. Så fruktansvärt sorgligt och tråkigt, men försöker tänka att jag inte kan göra något åt det.
  • Anonym (Friska)
    R84 skrev 2021-01-23 20:38:49 följande:

    Ja vad ska jag säga..... Blöder inte så det kommer något i en binda men går jag på toa är det blod/rosa på pappret. Lite mensliknande molvärk. Så räknar med att det drar igång mer under natten eller morgondagen. Det är så det känns i alla fall. Så fruktansvärt sorgligt och tråkigt, men försöker tänka att jag inte kan göra något åt det.


    Det är naturens gång tyvärr. Vet att det är fruktansvärt jobbigt men det är menat isåfall, försök att tänka att det inte var friskt . Styrkekramar till dig <3 <3
  • R84
    Anonym (Friska) skrev 2021-01-23 22:25:54 följande:

    Det är naturens gång tyvärr. Vet att det är fruktansvärt jobbigt men det är menat isåfall, försök att tänka att det inte var friskt . Styrkekramar till dig <3 <3


    Jamen det är så jag försöker tänka. Har haft två missfall innan och vet ju att det är så. Och det är inget jag kan påverka eller göra något åt.
  • Anonym (Jag då)
    Anonym (Friska) skrev 2021-01-23 22:25:54 följande:
    Det är naturens gång tyvärr. Vet att det är fruktansvärt jobbigt men det är menat isåfall, försök att tänka att det inte var friskt . Styrkekramar till dig <3 <3
    Menat?! Nä, vet du vad nu blir jag arg. Missfall är INTE meningen! Och långt ifrån alla missfall beror på fel på barnet. Vid 3 eller fler beror det oftast på fel hos kvinnan och får man då medicin som hjälper får man barn. De sex barn jag förlorade var säkerligen inga fel alls på utan min kropp gjorde att det blev missfall.
  • Anonym (Friska)
    Anonym (Jag då) skrev 2021-01-24 13:15:04 följande:

    Menat?! Nä, vet du vad nu blir jag arg. Missfall är INTE meningen! Och långt ifrån alla missfall beror på fel på barnet. Vid 3 eller fler beror det oftast på fel hos kvinnan och får man då medicin som hjälper får man barn. De sex barn jag förlorade var säkerligen inga fel alls på utan min kropp gjorde att det blev missfall.


    Oj visste inte att du haft så många missfall ber om ursäkt. Jag skrev menat för att jag är väldigt troende. Men jag beklagar verkligen var inte meningen att göra dig upprörd. Hoppas du får hjälp med detta.
  • Anonym (Friska)
    R84 skrev 2021-01-23 22:46:10 följande:

    Jamen det är så jag försöker tänka. Har haft två missfall innan och vet ju att det är så. Och det är inget jag kan påverka eller göra något åt.


    Jag beklagar verkligen. Hoppas det inte är något och skulle det vara det så hoppas jag du får hjälp med detta.
  • Tokan123

    Jag är i v6 och känner typ ingenting, lite molvärk då och då. Idag hade jag en sån jag kommer få mens känsla, var helt säker på att det skulle börja blöda och bli ett mf, men inget har hänt än... men oron startade. Förut var väntan mellan äl och bim en evighet men nu tycker jag att grav veckorna sniglar fram, ska det gå bra eller ej?

  • Tokan123

    Jag är i v6 och känner typ ingenting, lite molvärk då och då. Idag hade jag en sån jag kommer få mens känsla, var helt säker på att det skulle börja blöda och bli ett mf, men inget har hänt än... men oron startade. Förut var väntan mellan äl och bim en evighet men nu tycker jag att grav veckorna sniglar fram, ska det gå bra eller ej? :(

  • R84
    Tokan123 skrev 2021-01-24 21:21:22 följande:

    Jag är i v6 och känner typ ingenting, lite molvärk då och då. Idag hade jag en sån jag kommer få mens känsla, var helt säker på att det skulle börja blöda och bli ett mf, men inget har hänt än... men oron startade. Förut var väntan mellan äl och bim en evighet men nu tycker jag att grav veckorna sniglar fram, ska det gå bra eller ej? :(


    Ja tiden går väldigt långsamt i början, men andra halvan av graviditeten rusar iväg!! Eller det gjorde den för mig.

    Såhär.... ett missfall gör ont långt in i själen. Det är en sorg. Men försök tänka att du väntar barn och inte missfall! Även om missfall är vanligt så är faktiskt chansen för att det blir ett barn STÖRRE!!

    Det jag kan konstatera är att min magkänsla och känsla i kroppen över lag har stämt väldigt bra för mig. Jag har varit gravid fyra gånger. Tre missfall (varav ett pågår just nu) och ett barn. De tre gångerna jag har fått missfall har det varit känslan från start. Däremot när jag fick sonen kände jag i hela kroppen att det här kommer att gå vägen. Visst.... jag var sjukt orolig och tänkte x antal gånger att det inte skulle gå vägen, men någonstans innerst inne kände jag att den graviditeten var annorlunda. När jag plussade den 1/1 sa jag bara efter ett par dagar att det inte skulle gå vägen. Det kändes i hela kroppen. I helgen i v 7+3/4 började jag blöda och missfallet är ett faktum.

    Jag hoppas att du får behålla ditt pyre i magen! Är det första barnet?
Svar på tråden V 7+0 väldigt lite symptom