Du kanske ska lära dig hur lagen ser ut innan du ordbajsar? Allt du skriver är fel. I Sverige har vi laglig rätt att vara sjuka och vabba. Inga skyldighet att jobba hemifrån under den tiden. Punkt slut.
OK det är alltså något lagligt krav på någon special-dokumentation som ingen behöver och inte vem som helst kan utföra? Du borde kanske påtala det och påpeka att det skulle vara bra med en lagändring. Känns som helt onödiga skattepengar. Skulle kunna läggas på något bättre.
Men om det aldrig kommer används och det kan bli gjort om 3 månader eller om 1 år eller kanske 10, set spelar ingen roll. Ja då borde vi komma upp med lite bättre system.
Och hur svårt är det att dokumentera?
Har man bra verktyg kan mycket automatiseras.
Man blir ju lite rädd för vad våra pengar går till.
När det gäller prover finns ju en hel del som kan automatiseras. Digital dokumentation är också dokumentation. Finns också Internet of Things som kan hjälpa till.
Jag förstår inte riktigt kombinationen av att det kan arkiveras om 1 år eller imorgon, det spelar ingen roll. Tillsammans med att det är så oerhört svårt att dokumentera så det finns endast väldigt få som kan göra det. Då behöver nog kommunen tänka om!
När det gäller prover finns ju en hel del som kan automatiseras. Digital dokumentation är också dokumentation. Finns också Internet of Things som kan hjälpa till.
Jag förstår inte riktigt kombinationen av att det kan arkiveras om 1 år eller imorgon, det spelar ingen roll. Tillsammans med att det är så oerhört svårt att dokumentera så det finns endast väldigt få som kan göra det. Då behöver nog kommunen tänka om!
När jag hade den frånvaron på mitt näst senaste arbete så insåg både jag och chefen att det var ohållbart.
Jag fick arbeta mina tre månaders uppsägningstid och sedan gå till soc. Jag var besviken då men visst förstod jag att min chef inte kunde ha kvar mig. Däremot fick hon inte ge mig sparken så jag sade upp mig "frivilligt". Hade kunnat börja bråka och bli en nagel i ögat på chefen, men det är knappast jag. Hadee aldrig klarat av det.
Det är vad man får göra om man inte platsar i dagens arbeten tyvärr..
(Vad gäller mig själv så efter 2-3 år vågade jag skaffa nytt jobb på halvtid och har sedan dess kunnat öka lite för varje år.)
Nu har jag inte läst några av inläggen i tråden, så andra har möjligen sagt något likande. Men om du är sjuk/vabbar så mycket att projekt tar 2 månader istället för 1 månad är det inte bra. Det betyder att du är borta ca varannan dag. Skulle du acceptera att få 50 % lön då du endast gör 50 % av arbetet? Nu har vi väldigt generösa regler i Sverige så du får full lön ändå. Men det är klart att det blir sämre om du bara gör hälften av ditt jobb.
Skulle du acceptera att din läkare bara gör hälften? Så varannan gång du är så sjuk att du behöver vård på sjukhus får du stanna hemma. Eller att du får vänta dubbelt så länge innan du får vård. Allas jobb är viktiga på något sätt, ditt med. Att någon får vänta 2 månader istället för 1 månad påverkar någon/några personer på olika sätt.
Ett utmärkt sätt är att omplacera den som är borta för mycket till en lämpligare tjänst där det saknas deadlines. Arkivet eller så tex.
Det är fullt lagligt att omplacera någon som inte kan sköta sin tjänst och misslyckas med att hålla deadlines. Sen måste personen följa med i löneutvecklingen osv och får inte missgynnas på det sättet.
Jag skrev inte att omplacering pga vab är okej, det är det inte. Omplacering pga sjukdom är däremot möjligt. Jag kan erkänna att jag inte har så bra koll på de olika kollektivavtalen (i min bransch är det mycket ovanligt med kollektivavtal), dvs i vilken utsträckning omplaceringsrätten är avskuren enligt specifika avtal. Generellt sett är det dock möjligt att omplacera (med lägre lön om det följer av den tjänsten) om det är det som krävs. Nekar arbetstagaren finns rätt till uppsägning.
Med det sagt vet jag inte om det ens är aktuellt i ts fall, det kan ju finnas mindre ingripande åtgärder att vidta inom rehabansvaret. Det verkar inte utretts av ts chef än.
Visst, är det stora problem så skaffar man sig så klart en ny person som utför arbetet. Ger den nya personen någon form av spetskompetens som den sjukliga saknar och säger sedan upp den senare pga arbetsbrist.
Nej så fungerar det inte.
Och arbetsgivaren har alla möjligheter att anställa en person till den tjänst du anser att ts ska omplaceras till, och i den tjänsten ta med att denne skall utföra den del av ts arbetsuppgifter som hon eventuellt inte hinner med.
Kunderna finns i verksamheten och ska utföra sina uppdrag tillsammans med 60 stycken personal. De gör de oavsett om jag är där eller inte. Personal tar samtal med de också vid behov eller föreslår insatser av andra utförare (sjukvård) Det finns två andra personer som har ansvar för socialt arbete och samtal i verksamheten. Mina chefer vill ha mig på plats för enbart jag av tre personer har rätt utbildning och erfarenhet som verksamheten ska ha "tillgång till" enligt riktlinjerna. Så det är deras största problem och förstår nu att de lider av det. Men kunderna får hjälp av andra oavsett min frånvaro.
Nej men jag hade inga barn. Så mina anledningar var helt andra. (ptsd) Och hade inte ens hälften av den frånvaro ts har. Det är orimligt att vara borta en dag i veckan från sitt arbete också, om det blir så 4-5 dagar varje månad.
Men det borde väl ändå vara lika för alla oavsett om man valt att skaffa ungar? Om man presterar likvärdigt på jobb förstås.
Det är inte att skapa en tjänst om man ersätter ett uppenbart behov. Behovet kan mycket väl uppstå av att den person som har tjänsten i dagsläget inte är närvarande eller kan sköta sitt jobb i tillräckligt hög grad.
Det är inte att skapa en tjänst om man ersätter ett uppenbart behov. Behovet kan mycket väl uppstå av att den person som har tjänsten i dagsläget inte är närvarande eller kan sköta sitt jobb i tillräckligt hög grad.
Det är oftast inte jättesvårt att få till. Är man borta för mycket så krävs det generellt alldeles för mycket tid att sätta sig in i vad som hänt på arbetsplatsen medan man varit borta och därmed är det mycket vanligt att folk underpresterar på arbetet då. Generellt är det inte alls lika svårt att åtminstone omplacera folk som många verkar tro här.
Ja du har rätt.
men det får ju finnas en gräns. hur kul är det som småföretagare att anställa någon som verkar skitbra, men sedan får den anställde barn, eller andra ändrade levnadsförhållanden och kommer bara till jobbet hälften av tiden. och småföretagaren har inte råd att betala full lön för någon som jobbar i princip halvtid. Då bör man gå ner till halvtid.
Jag förstår från båda håll. Jag ägde inget och bodde i hyreslägenhet då, så jag fick soc. Inser att det kan vara svårt för en barnfamilj som har belånat sej och måste sälja allt innan soc kan ge något.
Men kommer man inte till jobbet så klarar man kanske inte heltid. karln får väl hjälpa ts och hyra in tjänster som barnpassning när barnen är sjuka.
Alternativt göra uppgifter som går att göra hemma på nattetid eller nåt.
Visst är det så men som arbetsgivare finns det enkla och fullt lagliga sätt att ta till när människor har upprepad korttidsfrånvaro tex förstadagsintyg. Det gäller så klart inte för vab men är det så att någon ofta är borta oavsett anledning på måndagar eller alltid blir "sjuk" själv efter vabbande så är det fullt tillräckligt för att man som arbetsgivare ska kunna säga att man är orolig över den anställdes frånvaro. Och som tidigare sagt så är det prestation på jobbet som kan bli skäl för omplacering på samma grunder som alla andra. Frånvaro får inte orsaka att man missgynnas med samma prestation på arbetet under arbetstid som för alla andra är fullt lagligt att kräva. Det finns inget krav på att arbetsgivare måste favoritisera de med hög frånvaro så att de kan ta igen missad information eller liknande på bekostnad av produktivt arbete.