Inlägg från: Anonym (anhörig) |Visa alla inlägg
  • Anonym (anhörig)

    Vem bestämmer?

    Man får vara 20 st på begravningar, där gäller andra regler sen i höstas då 8 kan vara lite om t ex barn och barnbarn och syskon vill komma.
    Ska själv på begravning nästa vecka och det är 20 som gäller plus om t ex ska sjunga.

    Jag har varit på några stycken begravningar där exfrun eller exmannen varit med liksom även ex svärdotter/ ex svärson.
    Man kan vara med eftersom man fortfarande har bra kontakt eller är bra vänner men ofta har det berott på att barn eller barnbarn velat ha med sin förälder.
    En begravning i kyrka eller utomhus på en kyrkogård är öppen för alla, man kan inte förbjuda någon men visst är det bästa om man kan respektera de närmaste viljor. Men här är det dottern som vill ha med sin mamma på sin pappas begravning.
    Ts har inget otalt med mannens nya fru och dom behöver ju inte ens prata med varandra eller vara när varandra på begravningen, tycker att det är respektlöst av frun att neka dottern att ha med sin mamma.
    Hon har inte ensamrätt att bestämma över begravningen, ja hon kan bestämma hur den ska utformas och var och när mm men hon har ingen rätt att bestämma över vilka som ska närvara på begravningen, hon kan meddela vad hon vill men inte bestämma om det är på allmän plats som kyrka/kyrkogård.

  • Anonym (anhörig)
    Anonym (Biobonus) skrev 2021-01-21 17:05:05 följande:
    Vad är viktigast (för dottern)? Att vara där? Att sitta längst fram? Att visa alla övriga 15 pers att man är närmast? Att skriva änkan på näsan att hon minsann inte kan bestämma?

    Mamman tillhör ju inte längre närmast sörjande, därför kan ju dottern steppa tillbaka lite om det är viktigt för henne att med sig sin mamma. Det är en så liten samling människor så i praktiken har det ingen betydelse: det är bara en gest av välvilja till änkan.
    Vad menar du?
    Tror du att dottern har med sin mamma för att skriva frun på näsan? för att bevisa  att det inte är hon som bestämmer? 
    Men snälla nån, dottern tar väl inte med sin mamma för att skriva frun på näsan utan för att hon förlorat en förälder och vill ha sin andra förälder med då dom troligtvis är hennes närmaste anhöriga och dom två är dom som står henne närmast och nu har har hon förlorat en av dom.
    Nu är ju begravningen utomhus skriver ts men även där skriver du att vad är viktigast för dottern, att sitta längst fram.
    Ja självklart ska dottern sitta längst fram, hon är ju barn till den döde, men självklart ska även frun sitta längst fram.
    Frun och dottern är lika mycket nära anhörig, frun har inte företräder.
    Det finns platser längst fram på bägge sidor om gången om dom inte vill sitta på samma sida så bägge hade kunnat sitta längst fram.
    Inte fasiken ska barn behöva sitta långt bak om dom inte vill det av någon anledning.
    Sen fattar jag inte vad du menar att dottern ska visa övriga "15" gäster att hon är närmast, alla vet väl redan att hon är dotter och på så vis är närmast tillsammans med frun.
    Ska men resonera som du gör kan man ju lika gärna då säga att det är frun som vill skriva dottern på näsan genom att säga till henne att hon inte får ta med sin mamma och visa att hon minsann inte kan bestämma något.

    Ibland får man förstå att man inte är ensam om sorg utan andra sörjer också.
    Frun har inte ensamrätt att bestämma, dottern har lika mycket att säga till om som just dotter.
    Man kanske också kan ta med i detta vad mannen hade velat själv.
    Hade han tyckt att det var bra att dottern fick ta med sin mamma som stöd?
    Dom verkar ju ändå haft ett bra samarbete mellan varandra.
  • Anonym (anhörig)
    Anonym (XXX) skrev 2021-01-23 21:12:08 följande:
    Som jag skrev i mitt tidigare inlägg, så ÄR en änka/änkeman faktiskt den närmaste anhörige till den döde. Så har det alltid varit, och det kan man förstås tycka vad man vill om. Har inget att göra om att "ta ett vuxet ansvar", utan det är så det ÄR. 

    Dottern kan väl sitta bredvid frun längst fram, den korta stund som det gäller?

    Jag kan förstå om man som nybliven änka inte vill ha mannens tidigare fruar, sambos eller älskarinnor där. Det är inget konstigt. En 24-åring måste väl kunna hitta någon annan stödperson än sin mamma, om detta alls är nödvändigt? En väninna eller en pojkvän? Eller så kan hon be om ett samtal med prästen i förväg, så att han vet om problemen och kan se till henne lite extra. Hon kanske kan få en diakonissa eller församlingsvärdinna, eller vonlontär, från kyrkan, att sitta bredvid? Kyrkan brukar vara fena på sådant.

    Allt går att lösa utan att kränka änkan. 
    Men snälla nån, det finns alltid två sidor om gången, det finns två sidor med platser längst fram, både barn och änka/änkeman kan sitta längst fram så det behöver aldrig bli något tjafs om vem som får sitta längst fram.

    Vid begravning får alla faktiskt inse att det inte handlar om en själv, man är där för att hedra den döde. Dom som kommer dit gör det för att göra just det, det handlar inte om de anhöriga utan om den döde, det får alla respektera.
    Man behöver inte prata med den man inte vill men respektera att dom som kommer dit gör för den dödes skull.
    Man får tänka hur den döde hade velat i detta fall, hade mannen velat att dottern fick ta stöd av sin mamma eller ej.
    Spelar ingen roll vem som har rätt eller ej, både änka och dotter är närmast anhöriga, respektera mannen och vad han hade tyckt.
    Vad hade mannen tyckt om tjafs mellan fru och dotter?
    Begravningen handlar om honom och ingen annan.
  • Anonym (anhörig)
    Anonym (XXX) skrev 2021-01-23 21:03:25 följande:
    Det är faktiskt som jag säger: rätten att bestämma över begravningen följer arvsordningen. D.v.s.: först kommer make/maka, därefter vuxna barn (eller vuxna barnbarn, om barnen är avlidna), därefter föräldrar (eller far-/morföräldrar, om föräldrarna är avlidna), därefter syskon (eller syskonbarn, om syskonen är avlidna), därefter moderns och faderns syskon. Sedan upphör arvsrätten och därmed även rätten att bestämma över begravningen: kusiner äger inte dessa rättigheter. 
    Alltså du har missförstått, begravningen har inte med arvsrätten att göra, begravningen är för att hedra den döda där släkt och vänner tar farväl.
    Ja i dödsannonser skriver man änkan/änkemannen först, finns förstås undantagsfall.
    Änkan/änkemannen burkar sen tillsammans med barnen ordna begravningen om barnen är så pass gamla.

    Varför blandar du in arvsrätten i begravningen?
    Om du ska göra det så är det ju så i detta fall att dottern ärver sin pappa omedelbart, det görs en bodelning och änkan får 50% och dottern ärver sin pappa och får 50 %. sen kan testamente har skrivits men dottern ärver alltså sin pappa nu.
    Du hänger upp dig på änkan hela tiden, tror du inte att mannen vill sin dotters bästa?
    Det har inte varit något otalt mellan mamman och änkan, mamman och mannen skilde sig för längesen och hade ett gott samarbete.

    Nej det handlar inte alls bara om änkans önskemål, barnens är lika viktiga.
    Varför kan hon inte liksom andra tänka på vad mannen velat? vad tror änkan och dottern mannen hade tyckt och velat?

    Jo en begravning är inte bara för de anhöriga även fast den som är död inte får uppleva sin begravning, det ÄR faktiskt en tillställning för att hedra den döde, att visa respekt för personen av släkt och vänner.
    Det är ju därför t ex om det är en yngre person om dör kommer arbetskompisar och vänner som kanske inte ens känner frun/mannen osv. 
    Dom kommer ju inte för anhörigas skull inte för att visa respekt för den döde.

     
  • Anonym (anhörig)
    Anonym (XXX) skrev 2021-01-24 02:02:26 följande:
    Jag håller inte med. Den döde vet inte om det längre. Begravningen är för de anhörigas skull, och först och främst för den närmast anhörigas skull.
    Citronsaft skrev 2021-01-24 01:01:52 följande:

    Du ska gå. 1. Ni har barn ihop vilket betyder mer än något annat någonsin kan göra. 2. Stöd åt din dotter. Passar det inte frun så kan hon istället stanna hemma.


    Men det resonemanget, skulle ingen vilja gifta sig med någon som har barn sedan förr. Om den förra frun/maken ändå alltid kommer att vara viktigare, för att de har barn ihop. Eller så måste man själv skynda sig att föda ett barn åt karln, så att man ska komma på samma nivå som gamla frun? Nä. men jag vet att det FINNS exfruar som resonerar precis så, och just därför kan det vara känsligt för den nya frun, om exfrun även på begravningen ska komma och ta plats. 

    Änkan ARRANGERAR ju begravningen. Det är hennes uppdrag och ansvar. Hon kan knappast stanna hemma. 
    Anonym (XXX) skrev 2021-01-24 02:02:26 följande:
    Jag håller inte med. Den döde vet inte om det längre. Begravningen är för de anhörigas skull, och först och främst för den närmast anhörigas skull.
    Citronsaft skrev 2021-01-24 01:01:52 följande:

    Du ska gå. 1. Ni har barn ihop vilket betyder mer än något annat någonsin kan göra. 2. Stöd åt din dotter. Passar det inte frun så kan hon istället stanna hemma.


    Men det resonemanget, skulle ingen vilja gifta sig med någon som har barn sedan förr. Om den förra frun/maken ändå alltid kommer att vara viktigare, för att de har barn ihop. Eller så måste man själv skynda sig att föda ett barn åt karln, så att man ska komma på samma nivå som gamla frun? Nä. men jag vet att det FINNS exfruar som resonerar precis så, och just därför kan det vara känsligt för den nya frun, om exfrun även på begravningen ska komma och ta plats. 

    Änkan ARRANGERAR ju begravningen. Det är hennes uppdrag och ansvar. Hon kan knappast stanna hemma. 
    . Begravningen är för de anhörigas skull, och först och främst för den närmast anhörigas skull.

    Menar du på allvar att begravningen först och främst är för änkans skull och inte dottern?

    Tror du verkligen att de flesta tycker att sin fru/man är viktigare än sina barn på begravningen?

    Det tror jag inte de flesta tycker även om det självklart finns dom som gör det.
    Jag känner nog ingen som inte tycker att sina barn är lika viktiga som sin partner/fru/man.

    Självklart finns det fall där änkan och exfrun kan vara osams och det inte passar att exfrun kommer men i de flesta fall och även i detta fall är det ju inte så.

     

  • Anonym (anhörig)
    Anonym (XXX) skrev 2021-01-24 10:52:50 följande:
    Det kan ju även vara sådana saker, som att svärföräldrarna på olika sätt alltid har visat, att de ser den tidigare svärdottern som sin riktiga svärdotter. D.v.s. att en massa människor i kyrksalen är medvetna om konflikten. Svårt att gå in i en stillhet då, koncentrera sig på vad prästen säger och ta farväl av den döde.

    Skulle du även tränga dig in på mottagningen efteråt? Även om den hölls i änkans hem? I så fall kan hon ringa på polisen. Kyrkorummet är officiellt öppet för alla, men gammal god sed säger ändå att man inte går på privata förrättningar i kyrkan - som bröllop, dop, konfirmering och begravning - om man inte är bjuden.

    USCH så ni resonerar! Om jag skulle hamna i denna situation (som änkan), så skulle jag låta göra en direktkremering (alltså utan ceremoni innan), och sedan hålla en privat ceremoni med urnan närvarande i mitt hem. Det finns även kristna pastorer och präster som - mot ersättning - ställer upp på att utföra sådana ceremonier i privata hem. Faktiskt även utan dottern i detta fallet, om jag skulle vara orolig för att hon skulle skvallra för modern om när ceremonin ska hållas - och denna kanske skulle komma dit och bråka. Sedan skulle jag sätta in en dödsannons och skriva "begravningen har ägt rum i stillhet". 
    Men nu får du faktiskt förstå att det inte bara handlar om änkan.
    Nej begravningen är inte enbart för änkan, utan det är en ceremoni där familj, släkt och vänner tar farväl  av den döde.

    Vad är det för elak person som ens skulle  tänka tanken på att neka barnen att gå på ens förälders begravning. 
    Förstår du hur denna människa ens skulle framstå?
    som en stor elak egoist. ingen skulle tycka att frun gjorde rätt.
    Alla normala människor skulle tycka att frun agerat totalt fel
    Ingen präst skulle medvetet låta en änka göra så mot mannens barn så glöm det.
    Vad tror du mannen skulle ha tänkt om sin fru om hon nekade hans dotter att få vara med på en begravning? vilken änka vill leva med det på sitt samvete? 

    Som sagt det finns ingen konflikt mellan dottern och fru, inte heller mellan frun och mamman.
  • Anonym (anhörig)
    Anonym (XXX) skrev 2021-01-24 15:07:53 följande:
    Det är rätt fånigt att du skriver under både ditt användarnamn och ett anonymt nick i samma tråd, så att det ska verka som att ni är flera som tycker så. Jag SER sådant.
    Du ser absolut ingenting, jag har bara skrivit under med anhörig i denna tråd och inget annat,
    ser du något annat ser du helt galet fel.

    Jag skriver just anhörig för att jag har begravt flera släktingar och det handlar om begravning i denna tråd.

    Så nej du har fel!
  • Anonym (anhörig)
    Anonym (XXX) skrev 2021-01-24 18:23:25 följande:

    Det man kan lära sig av det här, är väl att det är vettigt att förbereda sin begravning, och prata med sina närmaste anhöriga (nej det är inte en exfru/exman) om hur de också vill ha det. Vilka de skulle vilja se på begravningen och inte, till exempel. Diskutera detta. Självklart bestämmer man själv, men då vet de anhöriga i alla fall om det - och det behöver inte komma som en chock när alla är upprivna ändå.

    Skriv gärna upp det också i "Vita arkivet", så att det finns där svart på vitt, och inte behöver diskuteras. T.ex.:

    "Jag önskar inte att min exfru Sara bjuds till min begravning. Men om jag skulle avlida medan något av våra gemensamma barn fortfarande är minderårigt, så är hon välkommen i egenskap av ledsagare till barnen". 


    Nej jag menade inte dig. Men vi släpper det nu. 
    Nej du skrev det till mig under ett av mina inlägg så jag vill gärna veta vilket mer nick än anhörig du tror att jag skrivit inlägg med så kan ju den personen också få veta att du tror att den personen och jag är samma person för vi vi vet att vi INTE är det.
    Tycker det är ganska så fräckt att påstå att jag har skrivit under två olika nick, varför skulle jag det när jag ändå är anonym?
  • Anonym (anhörig)
    Anonym (Ts) skrev 2021-01-26 16:04:05 följande:

    Hej igen alla som svarat i tråden!

    Idag var begravningen, det blev trots allt inomhus i ett kapell på grund av dåligt väder.

    Det gick bra, så bra som nu en begravning kan gå. Vi blev placerade av representanten från begravningsbyrån, jag och dottern längst fram på ena bänken och änkan och hennes son på den andra bänken längst fram, på andra sidan gången.

    Jag är glad att jag var med, främst för dotterns skull. Jag är helt för att unga vuxna ska lära sig stå på egna ben, men sin fars begravningen är inte en kurs i självständighet. Hon var fullständigt uppriven och jag tror inte hon hade klarat av att närvara själv.

    Hur som helst, jag hade inte tänkt prata med änkan, förutom att möjligtvis beklaga sorgen, ville ge henne utrymme i en tuff situation. Hon kom dock fram efteråt och ville prata med mig. Hon sa att hon var glad att jag trots allt följt med, för min dotter, men också för att hon innerst inne förstod att hennes make/mitt ex hade velat det. Hon pratade om att hon alltid känt att alla sett mig, dottern och maken som den riktiga familjen, medan hon kom in lite på sidan. Det gjorde att det slog över i sorgen och var anledningen till att hon först sagt att jag inte fick komma.

    Det var ingen fika efteråt så vi skiljdes åt där, hon och dottern kramades länge och det känns fint att vi avslutade på vänskaplig fot. Hon kommer flytta närmare sin son, så vi kommer inte ses så mycket framöver, så det blev ett hejdå till henne också. Dottern kommer kanske ha viss kontakt, men de har aldrig riktigt haft en egen relation och hon tog dessutom hårt på detta med att jag först inte fick följa med, så kanske de bara kommer höras av nån gång ibland.

    Tack för att ni engagerat er!


    Vad fint att det löste sig och att du kunde följa med som stöd för din dotter och också att änkan ändrat sig och inte misstyckte att du följde med.
    Det slutade nog som mannen hade velat ha det, alla var sams och ni alla kunde ta farväl av pappa/man och ex.
Svar på tråden Vem bestämmer?