Vad gör jag nu?

Synligtman skrev 2021-01-25 12:48:59 följande:

Hej

Jag måste bara få berätta min historia. Hoppas nån har ett bra råd.

Kortfattat:

Strulig uppväxt med Far som psykiskt misshandlat mig, min mor och syster. Fortsatte även som vuxna och kontakten med Far är mkt dålig även som 40åring (jag).

Träffade drömtjejen redan som 17åring och det höll tills i somras (22år), mot slutet anklagade hon mig för att vara narcisistisk, kontrollerande och mer och mer lik min far.

Detta var bland det värsta någon kunnat säga till mig, då jag hela mitt liv svurit på att aldrig bli som min far.

När det tog slut sökte jag hjälp (terapi) och pratade jätteofta med vänner om det hela. kom mer och mer fram till att jag är väldigt lik min mor, dvs för snäll mot alla, blir lätt överkörd och för att få kärlek. Försökte jag mer eller mindre köpa mitt ex. Presenter, dikter, brev mm.

Psykologen säger att det kan mkt väl vara hon som är narcisistisk, jag vet inte, vet knappt vad det betyder..

Det har gått 5mån nu och jag har stunder av stor sorg, men det går bättre och bättre.

Det som nu hänt är att jag efter några tillfälliga dejter under hösten, träffade "the one" i Oktober. :)

Vi träffades på nätet, trots avstånd på 40mil, har vi setts i stort sett varje helg. Allt har varit helt fantastiskt, Vi var överens om att vi aldrig tidigare känt så starkt för någon, under Jul /Nyår bodde vi ihop under 2 veckor. Hon har själv sagt att det var underbart, så jag tror det var ömsesidigt. Vi skojade om bröllop, ringar, barn mm och hade jättekul.

Jag tycker hon är fantastiskt attraktiv och hon har berömt mitt utseende många ggr.

När hon tog tåget hem 6 Jan, hände något.

Vår kommunikation förändrades, jag kände att det hänt något, men förstod inte vad. Frågade henne och hon sa att allt var ok.

Åkte 40mil i fredags kväll, efter 2,5v ifrån varandra.

Får på Lördagsmorgonen höra att hon känt sig tom, att hon inte attraheras av mig längre, att hon blivit stressad av allt prat om flytt, ringar, barn mm. Att hon dragit sig för att ringa, skicka sms osv...

Jag blev så ledsen att jag åkte hem, vi har haft messkontakt och hon har bett om ursäkt för att hon har problem. Hon säger att hon alltid haft problem med relationer, men att det aldrig hänt så här snabbt. Hon borde tagit tag i sig själv, innan hon träffade mig.

Jag älskar henne innerligt och gråter konstant. Tror verkligen att vi är menade för varandra, men att hon har någon slags rädsla för att binda sig. Hon har varit singel större delen av sitt liv och rest mkt ensam i världen.

Vad händer nu?

Vad gör jag?

Mvh

Bor sett ifrån din uppväxt, det finns fortfarande arv och genetiskt anlag. Arv kan man få bort successivt kanske inte allt men det mesta. Jag tycker i din uppfattning av det du beskriver, ni är kära och det gick över styr. Avstånd med förhållande är bra på olika sätt man saknar varandra mer och så man har sitt och göra vad man vill eftersom man bor på sin sida.

Jag tycker att ni inte pratar mer om ringar, giftermål, förlovning, utan lägg det på is ett tag och ni ska båda känna att det är ok. Be om ursäkt för henne och hon för dig. För nu båda höll på.

Jag tror att hon blev skraj för det blev för mkt. Man kan bli rädd.

Att du är narcisst det är inte underligt att du har dem dragen. Pga av din bakgrund. Jag tycker att du fortsätter med "undersöka vem du är" prata med en kurator /psykolog /terapeut. Det är bra om du har ngn och prata med. En bra person. Inte vem som helst.

När du uppstår och vara narcisst, tänk två ggr om innan du vräker dig ur.

Du kan vara mer försiktig när du vet om dem dragen du har. Att hon är medveten om din bakgrund. Du kanske inte berättar allt utan att du har det tufft. Det är inte kul och bli kallad narcisst. Eller hur.

Jag tycker att ni ska prata om det via videosamtal eller nästa gång ni träffas.

Vad säg om det?

Vad gör jag nu?

INNEHÅLL