• Anonym (zacke)

    Otrohet?

    Min fru och jag har exakt likadana mobiler i måndags glömde jag min mobil hemma. Åker hem på lunchen och hämtar mobilen. Har precis satt mig tillrätta på jobbet och börjat jobba igen när mobilen ringer. Tar upp och trycker på svara och innan jag har hunnit säga något så säger en mans röst " Hej goding, ville bara ringa och tacka för senast det var underbart" blir ställd, huvudet snurrar hinner tänka att jag inte ska säga något och trycker bort samtalet. Tar upp vanliga fasta telefon på jobbet och slår mitt mobilnummer varpå frun snabbt svarar " Hej älskling!..." Säger att jag glömde ta min mobil i morse och att tydligen har hon tagit min. Först fnissas det lite men rätt snabbt övergår det i allvar. "Har du min då, eller?"  Ja jag var hemma nu på lunchen och hämtade vad jag trodde var min mobil. Snabbt kommer det en order " Ok då gör vi så här, vi stänger båda av våra mobiler nu så det inte blir fel, så byter vi tillbaka ikväll och ringer upp dem som lämnat meddelanden och förklarar" Jaha ok säger jag. Jag låter hennes vara på men på ljudlöst.....ser att samma nummer ringer 3 ggr till under dagen men jag svarar inte, fast det kliar att svara och be personen fara och flyga. Numret finns inte inlagt i hennes mobil under kontakter. Gör en koll på numret och får träff, det går till mannen i en familj på samma gata en bit ifrån där vi bor. Säger jag något om samtalet så kommer det skämtas bort eller det var säkert en felringning eller det var ju ett vanligt nummer eller hur så då är det ju ingen kontakt som jag känner. Hur gör man nu?

  • Svar på tråden Otrohet?
  • Anonym (Heart)
    Anonym (zacke) skrev 2021-02-11 07:33:14 följande:

    The cat is out of the bag. Nu när allt blev klart runt omkring så kunde jag inte hålla mig. Under en helt annan diskussion så hoppade bara en groda ut ur munnen på mig och sen var det igång. Utan att dra massa detaljer kan jag ju bara säga att det var bra att jag visste lite mer än hon trodde i alla fall. Till slut efter att jag berättade att jag såg henne hoppa in i Volvon så erkände hon att hon varit otrogen. Det var bra att ha förberett sig för det kom ingen ilska som förstörde diskussionen utan den kunde bottna om varför och hur. Det var lugnt och nästan vänligt när vi gick och la oss. Vi får se hur länge det varar.


    Jag har inte ställt så många frågor, men av nyfikenhet: Misstänkte hon att du var henne på spåren? Eller kom det som en överrumpling för henne?
  • Anonym (FYI)
    Anonym (zacke) skrev 2021-02-11 15:22:27 följande:
    Ja det var den som jag misstänkte. Jag fick en tidslinje av henne och även hur och var men som jag förut har skrivit så har jag ju ingen aning om den stämmer och det är heller inte intressant för mig.
    Nej jag förstår det, men jag undrar ändå över hur länge det hållit på, och vilka beröringspunkter ni har. Umgås ni på något sätt, som par eller ?
    Bo på samma gata känns lite för konstigt. Hur har hon kunnat träffa honom på det sätt att det leder till detta? Dom måste ju träffats en längre tid? I jobbet? Gatufest? eller vad? Jag menar. Jag bor på en väg kanske 200m lång, kanske 30 villor. Dom enda jag känner är mina närmsta grannar.

    Jag tycker också du skött detta på ett förträffligt sätt. Tur i oturen är väl att du fått ett erkännande efter knappt en vecka. Sparar mycket elände.

    Jag undrar också likt Heart om den enda reaktionen du fick eller får av henne är den du skrev. Ingen direkt ånger av vad hon ställt till med för dig och barnen?
  • Anonym (zacke)
    Anonym (FYI) skrev 2021-02-11 22:53:55 följande:
    Nej jag förstår det, men jag undrar ändå över hur länge det hållit på, och vilka beröringspunkter ni har. Umgås ni på något sätt, som par eller ?
    Bo på samma gata känns lite för konstigt. Hur har hon kunnat träffa honom på det sätt att det leder till detta? Dom måste ju träffats en längre tid? I jobbet? Gatufest? eller vad? Jag menar. Jag bor på en väg kanske 200m lång, kanske 30 villor. Dom enda jag känner är mina närmsta grannar.

    Jag tycker också du skött detta på ett förträffligt sätt. Tur i oturen är väl att du fått ett erkännande efter knappt en vecka. Sparar mycket elände.

    Jag undrar också likt Heart om den enda reaktionen du fick eller får av henne är den du skrev. Ingen direkt ånger av vad hon ställt till med för dig och barnen?
    Hela processen hittills från misstanke till ett erkännande tog en lite drygt 8 dygn men det kändes så klart mycket längre än så för mig. Som jag har skrivit några gånger redan så har jag fått en tidslinje samt var och hur av henne som jag inte kan/vill/behöver kolla upp. Jag vet att jag inte har skrivit så utförligt men det är ju klart att hon uppvisade ånger och var jätteledsen över vad hon ställt till med. Men jag hade inte så många frågor till henne helt enkelt för att jag inte var intresserad, jag räknar henne inte längre som min kvinna längre, hon är mina barns mor och just nu har vi ett jättebekymmer framför oss med hur vi ska få framtiden att fungera...jag vet att hon håller på att leta nytt boende.
  • Anonym (FYI)
    Anonym (zacke) skrev 2021-02-12 07:14:07 följande:
    Hela processen hittills från misstanke till ett erkännande tog en lite drygt 8 dygn men det kändes så klart mycket längre än så för mig. Som jag har skrivit några gånger redan så har jag fått en tidslinje samt var och hur av henne som jag inte kan/vill/behöver kolla upp. Jag vet att jag inte har skrivit så utförligt men det är ju klart att hon uppvisade ånger och var jätteledsen över vad hon ställt till med. Men jag hade inte så många frågor till henne helt enkelt för att jag inte var intresserad, jag räknar henne inte längre som min kvinna längre, hon är mina barns mor och just nu har vi ett jättebekymmer framför oss med hur vi ska få framtiden att fungera...jag vet att hon håller på att leta nytt boende.
    Ok, förstår om du inte vill eller kan berätta mer. Synd..Tror det skulle vara nyttigt för andra otrogna som skriver här och tycker dom är så jäkla sköna, att det finns en annan sida också. 

    Men förutom att du bestämt hur du kommer att gå vidare med er gemensamma resa, vad jag förstått jag på vad du tidigare skrivit, att du låter grannens problem vara deras??
    Det innebär att du i princip sanktionerar din fru och grannen att fortsätta träffas på sina små möten, och därmed då kommer att fortsätta bära sig åt som svin gentemot grannens fru.
    Hon kanske inte har en aning om vad som pågår. Och jag vet inte om jag tycker det är rätt. Visst, du har inget ansvar gentemot henne, men samtidigt som du hade tur (otur) som kom på detta så tidigt, kanske hon kommer att få gå i åratal utan att få veta vad hon är gift med.
  • Anonym (man)
    Anonym (Enkelt) skrev 2021-02-11 14:30:54 följande:
    Rent egoistiskt, för sitt eget välmående, kan det finnas rätt så övertygande skäl till att du vill att hans fru ska få veta.
    Ur ett större och kanske mera moget perspektivs så är det kanske enbart deras egen business.
    Om man ändå vill att hon ska få veta så tycker jag att en variant kan vara att man ställer honom inför ett ultimatum, att han själv för bestämma, typ:
    "Jag anser att din fru har rätt att få veta, jag är inte den personen som tar på mitt ansvar att jag ska hålla det hemligt för henne. Du får chansen att själv berätta annars tvingar du mig att berätta för henne".
    Det är väl snarare tvärtom att det är egoistiskt att INTE berätta. Det är ju inte för sig egen skull TS i så fall berättar utan för hennes skull, så att hon får en chans att förhålla sig till det och göra sina egna val. Om han inte berättar så kan hennes man bedra henne hur länge han vill och hon kan inte göra något åt det.

    Däremot kan jag hålla med om att det kanske känns bäst för henne att få veta det från sin man istället för en utomstående, men risken är oxå väldigt stor att hon får en väldigt bantad version. Om TS ställer ultimatum och hotar med att berätta om han inte gör det, hur ska han kunna veta om han berättat eller ej?
  • Anonym (man)
    Anonym (zacke) skrev 2021-02-11 11:13:36 följande:
    Nej jag tror inte det, egentligen är det ju inte min sak utan det får dem ju hantera inom deras familj. Risken om man ringer som en försmådd äkta man att man inte blir tagen på allvar. Vi får se sådana här saker har ju en tendens att lösa sig själva. Han vet ju inte mina avsikter och kanske beslutar sig för att berätta för sin fru för att förekomma? 
    Att det inte är din sak är sant, precis som om någon bryter benet på gatan så är det egentligen inte din sak. Men man kan väl hjälpa andra människor ändå?

    Hur ska hon kunna "hantera" något hon inte vet om?

    Att han skulle berätta för frun självmant tror jag att du oxå förstår är rent önsketänkande. Du vet väl själv hur benägen din fru var att berätta självmant.
    Dessutom. om han berätta själv så vet du av egen erfarenhet att hans fru absolut inte kommer få hela sanningen. Din fru försökte väl oxå försköna saker när du konfronterade henne? Varför skulle han vara ärligare mot sin fru?

    Det är givetvis ditt val, men om du väljer att inte berätta så har du oxå gett honom chansen att bedra henne hur länge han vill.
  • Anonym (zacke)
    Anonym (FYI) skrev 2021-02-12 09:16:05 följande:
    Ok, förstår om du inte vill eller kan berätta mer. Synd..Tror det skulle vara nyttigt för andra otrogna som skriver här och tycker dom är så jäkla sköna, att det finns en annan sida också. 

    Men förutom att du bestämt hur du kommer att gå vidare med er gemensamma resa, vad jag förstått jag på vad du tidigare skrivit, att du låter grannens problem vara deras??
    Det innebär att du i princip sanktionerar din fru och grannen att fortsätta träffas på sina små möten, och därmed då kommer att fortsätta bära sig åt som svin gentemot grannens fru.
    Hon kanske inte har en aning om vad som pågår. Och jag vet inte om jag tycker det är rätt. Visst, du har inget ansvar gentemot henne, men samtidigt som du hade tur (otur) som kom på detta så tidigt, kanske hon kommer att få gå i åratal utan att få veta vad hon är gift med.
    Vi vet ingenting om dem och deras liv....kanske hon redan vet men så att säga inte vill låtsas om. Kanske dem har ett mer öppet förhållande, kanske planerar min ex fru nu ett gemensamt liv med den här mannen och då får hon ju reda på det. Eller så har jag tagit reda på hans frus email och har skickat ett litet anonymt tips?
  • Anonym (Heart)

    Hej TS. 
    Så himla bra du hanterar din förtvivlade situation. Ja, och det blir säkert tufft för er under den kommande tiden.

    Jag minns efter ett samtal, där jag hade fått förklara hur himla ont det hade gjort i mig att få reda på otroheten, hur dåligt jag hade mått av alla lögner, hur min tillit var tillintetgjord, då började min fru att gråta och sa (ungefär) att hon inte kunde föreställa sig hur mycket illa hon ställt till med. Jag tror att all förnekelse innan det samtalet var lika mycket en förnekelse inför henne själv - det var inte en sån människa hon egentligen ville vara. Och det var nog därifrån vi kunde börja att gå vidare...

    Om hon "bara" har träffat den andra mannen för kravlöst sex, som du beskriver,  så lär det nog inte bli något långsiktigt av den relationen. Jag tänker att om du berättar för din fru att du har pratat med andra mannens fru och hur hennes handlande förstör, så kanske hon kan ta det med sig och växa som person. Att göra dina barns mamma till en bättre människa och en bättre förebild för dom måste vara en bra handling. Bara en tanke från mig. 

  • Anonym (Heart)

    Men det kan ju såklart vara så som du funderar, att dom andra har ett öppet förhållande (även om jag tror att det är lite mer ovanligt än tvärtom). 

    Och frågan om du ska prata med mannens fru, kanske inte ligger högst upp på din lista just nu. Låt det sjunka in a ta varja fråga när du är redo.

  • Anonym (FYI)
    Anonym (zacke) skrev 2021-02-12 09:45:05 följande:
    Vi vet ingenting om dem och deras liv....kanske hon redan vet men så att säga inte vill låtsas om. Kanske dem har ett mer öppet förhållande, kanske planerar min ex fru nu ett gemensamt liv med den här mannen och då får hon ju reda på det. Eller så har jag tagit reda på hans frus email och har skickat ett litet anonymt tips?
    Så du vill inte svara på mer frågor nu?
Svar på tråden Otrohet?