Liona1981 skrev 2021-05-23 13:23:57 följande:
Hej!
När jag var på Kub-undersökningen så mätte de också länge på den ena tvillingen. Och när alla värden knappats in var det väl risk 1 på 700 nånting. Med handen på hjärtat - vad gör man? Jag välkomnar barnen hur de än är eller hur? Jag kan ju inte gå runt och vara orolig resten av graviditeten? Barnmorskan tyckte inte det var någon stor risk, ens med mina odds (40 år), så jag tycker inte du ska gå och vara orolig. Skulle någon göra en abort om risken fanns att få ett barn med kromosomavvikelse? En av tvillingarna? Det går väl inte ens?
Intressant och lite märkligt att det är olika råd om folsyra. Min barnmorska sa till vecka 12, men jag ska kolla upp det.. Jag äter Trombyl nu och Niferex.
Mitt illamående och den värsta tröttheten försvann vecka 13 ungefär. Är nu i starten av vecka 16.
Hej!
Av ren nyfikenhet, vet du vad nackspalten (NUPP) var? Alltså jag tror att min oro hänger i mycket av hur allt gick till, sättet folk reagerat på mitt resultat. Det är faktiskt ingen, inte ens barnmorskorna, som försökt lugna mig genom att säga att det är ett bra resultat. Jag förstår hur du tänker, att avsluta hade varit hemskt. Vet inte heller om det är möjligt på bara en av de, och tanken att avsluta ett friskt barn finns ju inte. Vi hade sämst siffror på trisomi 13 och 18, vilket är ganska grova utvecklingsstörningar, ofta lever de inte länge vilket också är enormt psykiskt påverkande.
Vi har redan en 2 åring hemma som kräver mycket uppmärksamhet :) Vi tycker det är viktigt att känna att man klarar av att ha hand om sitt barn + 2 tvillingar (om någon av de skulle ha en kromosomavvikelse). Att man har orken, ett starkt psyke och möjligheten att vara en bra förälder till alla barnen. Därav har jag en oro i detta, klarar vi det?
Ja, men kolla det, för enligt min va de viktigt hela graviditeten. Jag är i v. 15 nu så det skiljer ungefär en vecka mellan oss då :)