En illusion att det kan bli bra igen?
Gift sedan 14 år med två barn 8 och 13, vi har glidit isär och kommit längre och längre ifrån varandra sedan andra barnet. Allt har handlat om det praktiska med barnen i fokus, VI har inte tagit någon plats för oss själva. Sista åren nästan ingen ömhet och det fysisk nästintill obefintligt. Irritation och anklagelser. Jag har inte bekräftat och lyssnat utan kommit med praktiska ?lösningar? och gått förbi varandra.
Vi har inte haft det bra.
För några veckor sedan så tog min fru upp frågan om skilsmässa, att hon inte vill ha det såhär längre. Att vi inte förstår varandra, inte har det bra. Att hon inte mår bra i vår relation. Sen har vi försökt prata om det men har upplevt henne som hård och undanfallande på ett sätt som jag inte känner igen.
Kom på henne med att ha inlätt en ?digital? relation sedan någon månad men en person som hon haft en relation med för länge sedan, bor i ett annat land så inget fysisk men det finns känslor och sexuella undertoner.
Konfronterade och nu började vi prata på ett annat sätt, kunde tala om det som är. Varför vi inte har gjort något tidigare.
För mig ett stort svek samtidigt som jag rationellt kan förstå, jag talar om att vad som än händer så måste vi vara ärliga mot varande.
Kommer på henne igen efter att ha blånekat att hon kommunicerat med denna person. Hon försvarar det med att det finns känslor mellan dom.
Skulle det inte vara för barnen så hade jag lämnat direkt.
Jag har kvar känslor och har talat om att jag är beredd att försöka igen med utomstående hjälp men då måste hon ärligt känna att det finns något kvar. Hon säger att hon inte vet, är så stormigt i henne så hon vet inte vad hon känner. Tror den praktiska och ekonomiska insikten har börjat falla in och jag är rädd att det kan styra.
Har försökt ta reda på vad mina känslor består av men har kommit fram till att det inte bara är rädsla för separationen. Vet att jag har massa saker i min person som måste ändras på.
Är det jag som lever i en illusion att det går att rädda? Att det kan vara en vändpunkt. Kan det någonsin bli bra igen? Skjuter vi bara upp det ofrånkomliga något år till?
Vilsen, sårad, ledsen, rädd, arg.