Fostret har för mycket vätska i buken

Fetal ascites.

Jag vet inte om Google sök och försök till diagnostik är en god eller dålig idé... Kan ha olika orsaker.

Förstår att det varit en påfrestande dag! Har egentligen inga svar o kan nog inte säga nått som kan lugna. Ta en dag i taget , se till att ha nån med dig vid kommande besök så ni kan hjälpas åt att ställa frågor o be om stöd av en kurator på mödravården . När jag väntade barn såg de nått konstigt brevid fostret o det var oklart vad det handlade om, men till sena ultraljudet var det borta . Vi fick aldrig veta vad det var som syntes.

Jag hoppas så att det går bra för er .

Lät inte så positivt när jag googlade och det är säkert bättre att låta bli. Men är hellre inställd på det värsta och får en glad överraskning om det är något som går att påverka till det bättre än blir knäckt igen :(

Tack för tipset!

Tack <3 Jag hoppas jag med, men nånstans känns det ändå som att det är kört. 

Himla störigt med covid nu att man inte får ta med sig en stödperson in ens vid sånna här tillfällen så jag behöver verkligen stålsätta mig och läsa på innan. Hemskt nog igår, blev utsläppt en annan väg så jag inte skulle skrämma upp alla i väntrummet gissar jag.

Jag fick dåliga besked på RUL och fick som tur va komma tillbaka samma dag för läkarbesök. Då fick min sambo vara med eftersom de inte alls såg bra ut. Jag tycker du ska fråga om du verkligen inte får ha med dig någon och hur du ska kunna hantera situationen ensam, kanske finns en kurator att tillgå. Är det andra föräldern känns det dessutom som om den förtjänar att få korrekt information från en läkare. 

Jag är väldigt tacksam att jag fick ha med min sambo för i den förtvivlan kunde jag inte tänka klart fören min sambo började ställa lite frågor.

Vår missbildning visade sig vara allvarlig så vi fick rådet att avbryta men begärde ändå en second opinion. Så efter en vecka bar det av till Sthlm för bedömning och de var inte speciellt oroade utan vi valde att fortsätta. 

Veckan mellan det dåliga beskedet och resan till Sthlm vald vi att leva på hoppet och läsa på allt vad det gick. I efterhand är jag glad för den vecka med hopp som jag fick. Den sorg ett avbrytande eller sent missfall innebär kan man ändå inte förbereda sig på. 

Vår resa är fortfarande osäker men inte hopplös. Jag undersöks nu varannan vecka i Sthlm just för att hålla koll på om missbildningen kommer orsaka vätska i buken. 

Jag tycker du ska försöka leva i nuet och leva på hoppet. Jag håller tummarna att ni kommer igenom det här med positiva besked. Jag vet vilken sorg och förtvivlan dessa besked skapar. Jag googlade som en galning men kunde ändå hålla kvar förnuftet, för mig ger information trygghet. 

De sa att han kan följa med till sjukhusområdet men han får inte komma in förrän han eventuellt blir kallad. Det blir han först om det blir snack om att avbryta graviditeten förstod jag det som. Men sköterskan påpekade att det var nog bra om han var i närheten så att vi båda fick informationen om/när det blev dags och kan ta ställning. 

Skönt att ni fick ett andra utlåtande och håller tummarna för att allt kommer gå bra för er <3

Jag är också en som behöver information för trygghet. Oavsett om det är bra eller dåliga saker så mår jag bäst om jag rent intelektuellt förstår vad saker betyder även om jag känslomässigt aldrig kan förbereda mig nog för dåliga besked. 

Får jag fråga vad det är för missbildning ert barn har fått?

Tack, jag ska försöka <3