Tonåring gör mig ledsen

Börjar såhär.

Hur länge har hon hållit på? Ni måste väl ha märkt innan? Att det vänder på en natt så har det legat som en bomb att hon är ilsken och tvär.

Att träffa psykolog måste man träffa rätt person alla har läst på utbildning, ja. Men det finns olika kunskaper hos varje psykolog.

Har tre barn fsk - mellanstadiet sista året. Jag har många herrans syskonskara. Med mera.

Det låter inte som tonårsfas, det är ngt annat, det kan bara en kombination av mer. Hur har hon det med kompisar? Finns det nån riktig vän /vänner.

Skola är tufft hon kommer få det tuffare längre fram. Har hon alltid varit såhär? Då måste ni komma till en utredning? Har ni kontakt med BUP? Isåfall har ni det så blir det lite annat.

Hej! Jag håller på och lägger minstingen på 1 år men vill bara säga att jag har så många tankar om tonåren. Vi har en 13-åring här hemma och det är stundtals väldigt tufft. Skriver gärna mer snart! Har några tricks och tips att dela med mig av, men även jag är i behov av sådana.

Sluta genast kriga om mobilen, bara beslagta den. Kravet att få tillbaka den ska vara att börja bete sig som folk.

Det där låter inte alls som vanliga tonårsproblem, verkligen inget jag känner igen. Kom problemen tvärt för ett år sen alltså? Har ni kontakt med BUP, är hon utredd?

Kan det vara så att hon egentligen behöver lite mer tid och uppmärksamhet?

Fast det känns som man egentligen inte vill umgås med ett ungdom som beter sig just sådär. Återkommer i tråden. Har själv tonåringar och yngre barn, märker att de stökar på ibland och man blir irriterad och ledsen men när man väl tar sig tid med dem blir bättre. Promenader, göra något kul ihop. Lätt att prata när man går eller bara vara.

Det med pappan verkar väldigt kämpigt att hon gör så.

Följer tråden.

Ni föräldrar måste vara beredda att granska er själva.

Ni behöver ett lugnt samtal där ni förklarar för henne att det inte fungerar att ha det såhär som ni har det. Sätt upp regler för hur ni ska ha det tillsammans med henne.

Det kan finnas saker som ni föräldrar behöver jobba på. T ex hålla er lugna, men samtidigt vara tydliga och följa upp dåliga beteenden.

Kanske sätta upp någon belöning att se fram emot ?!

Sedan behöver ni jobba på att göra saker tillsammans. T ex hjälpas åt att laga middag/baka. Prova någon aktivitet mm.

En del får verkligen en hemsk pubertet så visst kan det vara det, men jag skulle nog kontakta BUP och rådfråga dem. 
Hon måste kunna låta bli att vara elak mot sina syskon tex. 

Har själv flera tonåringar och ingen är sådär även om vi har någon med diagnos. Ingen är någonsin otrevlig mot syskon mer än vanligt syskongnabb ibland. 

Du och din man behöver nog också få föräldrastöd hur ni ska kunna hantera hennes utbrott. Det är inte ok att ni hamnar i bråk mest varje dag. Ni kan ringa soc och be om föräldrastöd. 

Låter riktigt jobbigt och inte inom ramen för vanliga tonårsproblem.

Dåligt mående ger inte sällan dåligt beteende, tänker jag. Här är lite grejer ni kan fundera över (om ni inte redan gjort det en massa!).

Hur är det med det basala: äter och sover hon tillräckligt? Äter hon skollunchen? Mellis?

Barn i hennes ålder behöver generellt 8-9 timmars sömn, men en del behöver mer under puberteten. Jag minns att jag själv var fruktansvärt trött periodvis. Jag vet en som fick gå till skolsköterskan och sova en stund varje dag på lektionstid.

Har det varit förändringar i kompisgruppen? Är det lite svajigt socialt?

Har förändringen skett efter att hon börjat högstadiet och tryggheten med hemklassrum, litet antal lärare mm försvunnit? Det är mycket rörigare på högstafiet och mer att hålla ordning på. För en del blir det för mycket. Minns vissa i min egen klass som definitivt inte klarade av det där förrän mot slutet av högstadiet.

Om hon har mens, påverkas humöret i så fall av cykeln?

Nu har jag betydligt yngre barn, men märker ett tydligt bättre beteende om vi regelbundet gör saker tillsammans.

Ja, det kanske bara var sånt ni redan tänkt på, man tänker ju väldigt mycket i er situation. Ni kan alltid kontakta barn- ungdomshälsan eller elevhälsan för råd.

Angående att söka vård så är barn- ungdomshälsan första anhalten när man söker vård för lindriga psykiska besvär. BUP är för allvarligare tillstånd som depression, ätstörning, självskadebeteende mm. Hos barn- och ungdomshälsan kan man ha samtal med barnet men man kan också få föräldrastöd. Barn- ungdomshälsan kan slussa patienter vidare till BUP vid behov.

Hälsar mamma som nyligen fått föräldrastöd hos barn- ungdomshälsan