Min man vill inte ha sex med mig

Är man med ett liknande problem, för oss handlar det dock inte om att hon inte vill dels inte har lika stort behov men också att hon behöver mer att ställa in sig på sex (vi snackar inte förspel utan timmar och gärna dygn) tjatsex har aldrig varit ett reellt alternativ.

vårt förhållande är näst intill perfekt i övrigt så det har aldrig känts aktuellt med att på riktigt gå skilda vägar. Det ha stundtals varit riktigt jobbigt dock, inte för att jag "inte får ligga" utan jag känner mig oattraktiv, rädd hon slutat älska mig (fast jag egentligen vet att det inte är så) och för lite spontanitet och passion. Vad hade jag inte kunnat offra för att hon skulle ta initiativ...(ryser av tanken), men efter ett långt väldigt öppet och ärligt samtal efter en gång som kändes lite väl nära skilda vägar från min sida så kom vi lite underfund med just att det handlar lite om att hon behöver mer förberedelse, vill känna till det, älskar henne innerligt men hon är lite "inrutad" och jag är mer spontan och vill ge mig hän åt ögonblicket.

Lösningen är att vi planerar in sex, och kompromissar om vad som känns rimligt för oss båda ifråga om frekvens. Jag vet att det låter rätt oromantiskt, och stundtals är det det, men det är lite vad man gör det till och det funkar för henne, hon är mer inställd och kan då känna större lust. Jag hade ju hellre haft mer spontant, men vetskapen om att det blir är också upphetsande. Att få viss "rutin" i det, ökar också chansen att det kan ske mer spontant...

Kan din man fungera likadant? Ställ inga krav men var öppen och ärlig med dina känslor (utan att ge honom dåligt samvete) och be om att han ska vara lika öppen. Kan ni hitta en form ni kan leva med? Var inte rädda för att kompromissa. Lycka till

Att det kan vara så olika alltså... Det är inte så att det är porr som ställer till det? (Tänjer gränser för vad man tänder på/"enklare" med en hantralla?)

Säkert inte i alla fall men kanske för någon?

Jag håller med, det är konstigt, och som sagt gäller det nog inte alla exempel här men har (tyvärr) lite erfarenhet själv och hört och läst en del om andra. Tydligen ganska vanligt i Japan, var någon dokumentär för några år sedan, det föds för lite barn för alltför många män föredrar att onanera till Hentai istället för att ha sex, de tycker det är för krävande... (Kommer inte ihåg vad den heter nu dock)

Jag kan verkligen förstå din frustration och längtan då jag känt det själv så länge. Hade kunnat offra min ena hand för att min fru skulle ha samma längtan som dig. Och alla som bara skriver lämna, det är inte så lätt, vet inte hur just du känner, men det finns ju så många andra saker som också är viktiga...

Men det där att ligga och smeka dig själv fungerar tydligen inte (sjukt nog...). Alla mäns sexdriv styrs inte av det visuella, har du testat med beröring, massage, kanske läsa erotisk litteratur, ev. Tillsammans? Har du testat att prata riktigt ordentligt? Inte ställa krav men be om en kompromiss?

En digital (och Coronasäker!) Styrkekram till dig och TS och alla i liknande situation.

Lycka till, men om det inte fungerar testa att prata igen, men inte som i "jag vill ha mer sex, punkt" utan prata om vad ni tänder på, vad ni kan göra för att underlätta för varandra, kan han tänka sig att kompromissa, ha sex en gång i veckan t.ex.?

Stort lycka till!

Jodå, det går visst. Har själv lyckats. MEN! Det är fråga om ett djupt meningsfullt samtal där man inte ställer minsta krav utan snarare rannsakar sig själv och varför man tycker/tänker/känner och vill du eller så.

Vi kom fram till var skon klämde för oss och har ett mycket starkare förhållande idag.

Relationer kan absolut handla om att acceptera vissa saker hos sin partner men det handlar faktiskt om att kompromissa också. Inte konstigt att relationer inte håller om folk tror att de enda alternativen de har är att acceptera eller lämna då fort det blir problem.

Det finns faktiskt ett ytterligare alternativ, lösa problemet. Men hur ska man lösa ett problem tillsammans om man inte pratar om det? och som sagt PRATAR inte tjatar, pratar. Förstår inte varför så många blandar ihop dom två...

Människor kan förändras, och man påverkar varandra över tid vare sig man vill eller ej. Bättre då att vara medveten och aktivt formas tillsammans.

Vill han inte prata (på det sätt jag avser), är inte beredd att göra nån förändring osv, visst då har man nått vägs ände, men finns ingen anledning att ge upp spelet när man har en massa kort kvar.

Nej, men man kan komma underfund med en massa saker om den andra, sig själv och dynamiken i relationen. Vad som gör den ene kåt kan vara avtändande för den andra. Nån vill vara spontan och den andra behöva tid på att ställa in sig. Det kan ha fungerat på ett sätt i början av relationen. En bara för att det inte gör det nu betyder det inte att lusten är död. Man fungerar ofta annorlunda när man är nyförälskad.

Genom ett riktigt öppet, kravlöst samtal så kan man komma på en massa saker som gör att man kan underlätta för den andra att bli kåt. Sen är inte kåthet ända drivkraften till att ha sex heller.

Skulle det vara lättare att bryta upp än att åtminstone ge lite tid och möda på att försöka lösa problemet? Alla ser inte sin partner som ett utbytbart objekt som man reklamerar så fort man hittar någon liten defekt. Slit och släng mentalitet har tydligen letat sig in också i relationer, men det går faktiskt ofta att laga.

TS känner uppenbarligen för sin partner, ett problem behöver inte alls väga tyngre än alla andra värden.

Vid 25 är man väl vuxen eller?

Vem har snackat om att börja leva platoniskt, vem har nämnt att gå bakåt?

Menar du på allvar att man inte åtminstone borde försöka att lösa problemet innan man separerar?