Ofrivilligt barnlös, gravid syster. Frånvarande partner.

Trist situation.

Först och främst så bör du och din partner prata med varandra. Berätta hur ni känner och lyssna på varandra. Han har svårt att få barn och det låter inte som att han orkar kämpa för det längre. Kanske vill han inte tillräckligt mycket och vill han inte så måste du respektera det. Att kompromissa om barn funkar inte och man får faktiskt ändra sig. Han orkar nog inte kämpa för att få barn så han är nog hellre utan.

Det låter inte som att din partner vill vara med dig längre. Han verkar dra sig undan. Ni har inte setts på en månad och ni hörs bara sporadiskt så jag vet inte men jag hade då tagit det som att han vill göra slut. Fråga honom om han ens vill vara tillsammans med dig, säg att det inte känns som det. Jag tror att det blir bäst om ni gör slut och söker lyckan på varsitt håll istället. Ni vill inte samma sak och ni verkar ha glidit ifrån varandra.

Angående din syster så förstår jag helt klart att du känner på det här sättet, men samtidigt så får du tänka att det inte är hennes fel eller hennes mans fel att du inte har fått barn. Att ta ut din ilska på dem är orimligt, för det är inte deras fel. Bara för att du inte har fått barn så kan du liksom inte missunna dem att lyckas. Ska de skita i att skaffa barn för din skull?

Jag förstår att du är avundsjuk men samtidigt så får du ju försöka vara glad för hennes skull, alternativt förklara att det känns alldeles för tungt just nu och att du därför inte klarar av att umgås med henne för tillfället.

Uppenbarligen vill hon ha barn nu, annars hade hon ju inte behållt barnet. Förmodligen var hon väldigt upprymd och glad när hon fick reda på att hon var gravid och kanske därför inte har tänkt på din kamp på samma sätt. Alla kan ju liksom inte gå runt och vara deppiga och bry sig om dig bara för att du har det tufft. Absolut att hon borde stötta dig om ni annars har en nära relation, men missunna henne inte lycka i livet.

Jag tänker att du och din syster också borde prata med varandra. Förklara hur du känner. Om det nu är så att hon inte vill donera ägg till dig så är det ju inte så konstigt. Det är inget du borde klandra henne för. Det är ju faktiskt en stor sak och inget man bara kan förvänta sig av någon, syster eller ej.

Vill du verkligen säga upp kontakten med din syster? Du får tänka igenom detta noga. Är det verkligen värt att förlora henne bara för att hon ska få barn?

Jag tycker att du ska söka professionell hjälp för att bearbeta din sorg. Prata med en psykolog/terapeut. Du får försöka tänka att nu är livet såhär och då får du skapa ett annat liv och göra det bästa av det, istället för att älta det som aldrig blev. Gör saker som du mår bra av.