• Anonym (B)

    Ofrivilligt barnlös, gravid syster. Frånvarande partner.

    Fruktansvärt jobbigt att läsa din text. Jag riktigt känner din ångest. Jag är som du. Har alltid alltid sett att den största meningen med livet är att få bli mamma. Därför har jag så oerhört svårt att förstå varför du inte tagit tag i detta tidigare. Det låter säkert hårt, men jag förstår inte. Du är över 40, det är ju inte jättekonstigt att det blir problem nu.

    Men men. Nu är skadan redan skedd. Och jag hade i din situation gjort precis allt för att få mitt barn. Biologiskt eller ej. Klart att barnet är DITT ändå. Tycker att du tar tag i den här mannen, frågar honom rakt ut: vill du vara med mig i detta? Svarar han nej har du ingen mer tid att spilla.. gå igenom detta själv, få ditt barn och förhindra att du blir bitter för livet.

    En sak till.. jag har haft lyckan att få många barn. Trots det hade jag haft jättesvårt att donera ägg till min syster. Det kanske inte alls är det näst bästa alternativet.. det näst bästa kanske är att få ägg från en helt främmande kvinna där du/ni slipper ställas inför en massa svåra känslor som det säkerligen kan bli om din syster donerar ägg till dig. Prata med din syster. Förklara att du förstår att det var en för stor fråga för henne. Och försök glädjas i att hon har fått lyckan att bli gravid. Det är ju faktiskt inte hennes fel att det blivit som det blivit. Var rädd om familjen!

  • Anonym (B)
    Anonym (Jk) skrev 2021-03-29 01:04:04 följande:

    Jag säger som någon innan här. Du är själv ansvarig för din egen lycka och välmående. Du kan inte lägga över en enda liten del av detta på din syster. Hon har inget med din barnlöshet att göra. Hon kan sympatisera och stötta, det är en systers roll, men det förutsätter att man också får sympati och stöttning tillbaka, i såväl mot- som medgång. Du vill ha sympati och stöttning i din motgång, och hon sitter då och lyssnar och lider med dig i mellandagarna (självklart är detta inte rätt läge för henne att smälla fram att man är gravid. Hur kan du tycka det? Nej, här gör man som din syster och låter dig vara kvällens fokus). Sen kommer en dag, ett par månader senare i det här fallet, när istället hon är i fokus. Hon annonserar sin graviditet! Nu är det din tur att vara support och säga det hon vill höra! Självklart ska du som syster visa stöttning och sympatisera med hennes glädje! Gör du inte det blir det obalans i relationen. Men vad gör du? Du blir missunnsam och beklagar dig över att du inte fick veta det på rätt sätt. Men hallå!! Du och dina känslor var inte i fokus denna gång!

    Världen kan inte snurra runt dig. Vissa dagar och kvällar kan det göra det när det kommer till dig och din syster, men bara om du då kan låta den snurra runt henne när det är hennes tur. Att vänta sitt första barn är en stor sak. Men du kan inte se utanför din egen olycka och kan inte låta henne få sin stund. Varför ska hon då låta dig för fler stunder?

    Att det blir avigt nästa gång du träffar din syster är enbart ditt fel. Du är den som inte beter dig systerligt och socialt rätt. Du är den som skapar splittringen i er relation.

    Sen måste jag lägga till att det är en totalt orimlig tjänst att be om ett ägg. Det är inget man bara ber om sådär, framförallt inte när de enda rimliga reaktionerna enligt dig själv är att antingen svara ja eller lida av dåligt samvete resten av livet. Hur kan du ens överväga att lägga en sådan tyngd på någon annans axlar? Du låter oerhört osympatisk och självisk. Helt förblindad av din egen desperation. Hennes icke-svar är ett snällt sätt att säga nej utan att öka på splittringen er emellan. Vid det här laget förstår säkert din syster att du är oförmögen att se bortom din egen sorg och att ett nej bara skulle öppna för argumentation som aldrig kan leda till något bra. Var tacksam för hennes val att välja den lugna vägen, och respektera hennes fullt naturliga val.

    Nu blev det som det blev för dig, precis som för många andra. Barn är inte möjligt för alla. Det finns många andra ljuspunkter i livet och du gör bäst i att undersöka dem. Många av dem skulle kunna innefatta din pojkvän eller din syster, men som du håller på är jag tveksam att någon av dem finns kvar för dig om ett år.


    Det här var det mest sakliga och ärliga inlägget i tråden ts. Det finns inget hatiskt här. Läs inlägget igen och försök se det med andra ögon.
  • Anonym (B)
    Hyacintia skrev 2021-03-29 14:52:48 följande:

    Är det för sent med storkkliniken pga av ålder? Har inte läst alla svar.

    Att skaffa barn ensam tycker jag annars vore självklart som alternativ för visst, du kan få barn med en man, som inte är så närvarande sen så då kan det ändå skita sig.

    Hade jag varit du hade jag kollat upp alla alternativ utomlands för att bli gravid på egen hand.

    Nu är det fan skit med äggen MEN ta donerat ägg. Det blir DIN bebis, ditt blod och ditt vatten.

    Sitt inte och tveka eller vänta in ett rövhål, för det är vad han är. En självupptagen idiot, en sån vill du inte ha barn med.


    Tycker det är väl taskigt sagt. Vem vet. Mannen har som sagt haft testikelcancer. Han kanske övertalat sig själv att han aldrig kommer kunna bli pappa. Han har redan gått igenom misslyckade ivf med sin förra partner. Detta kanske knäckte honom? Han söker sig ny partner och satsar på någon äldre som han tror inte ska dra upp barnfrågan. Han kanske mår oerhört dåligt i detta han också. Kanske känner sig misslyckad att inte kunna ge sina partners det de allra helst vill ha?

    Sen måste han såklart vara tydligare men hårt att skriva att han är en självupptagen idiot.
Svar på tråden Ofrivilligt barnlös, gravid syster. Frånvarande partner.