BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET

Väntar fortfarande på leverans av vagnen, men tror det kommer bli bra. Babyskydd ingick inte i paketet.
Det som jag tycker är svårt med förberedelse av kläder är storlek. Tvillingar är ju ofta små, så har säkrat upp med lite strl 44. Men det är ju absolut inte säkert att det kommer att behövas. Så vill inte ha så mycket, men ändå säkra upp för två ifall det kommer behövas. Även hur man klär spädbarn mitt i vintern på bästa sätt är jag lite osäker på. 
Vi har köpt ett nytt babygym (kunde inte låta bli) men övrigt kommer vi mest köpa second hand och vi har även turen att få ärva en hel del av vänner. 

Jag har tagit dos 1 av pfizer för ungefär två veckor sedan. Har även jag velat lite, men min syster som är läkare övertygade mig om att det skulle vara lugnt. Jag har även gravida vänner som tagit vaccinet, så det kändes rätt även för mig. Jag är dessutom 35 år och räknas som riskgrupp så det spelade också in. Var allt lite nervös precis när jag tog det, men nu känns det lugnt, känner mig inte alls orolig. Har dock full respekt för att man avstår när man är gravid, så lägger ingen värderingen i något val. 

Åh jag med! Sover alltid på mage och det går inte längre. Ett tag sov jag halvt på mage med benet upp som några beskriver, men sista dagarna funkar inte det heller. Jag bunkrar med kuddar, mellan benen och lite framför mig på sidan. Det är dock svårt att få till en skön ställning. 
Jag somnar dock på rygg i soffan ibland..

Jag har sovit kasst sen jag blev gravid, Vaknar 2-3 ggr/natt och sover sällan mer än 2-3 h i följd. Det finns ju teorier om att kroppen förbereder sig på vad som komma skall :) Nu är jag sjukskriven så tar ofta några powernaps under dagen. Det är guld värt.

Igår fick min sambo känna en spark för första gången. :D Så roligt, för som han har längtat. Det blir mer och mer verkligt även för honom. Är så glad att vi lyckades tima in, för det är sällan dem sparkar så hårt.

Jag känner dem mycket, men oftast bara att de rör sig och stökar omkring. Den ena mer frekvent  än den andra. (Var hos Bm i förrgår och hon kunde berätta hur de låg, så jag tror jag lyckats identifiera vem som rör sig när nu)  Tycker fortfarande det är lika härligt varje gång :)

Min mage har vuxit massor de senaste två veckorna och jag har gått upp 10 kg, varav nästan allt är på magen. Hör dock från andra att de inte tycker att jag ser så stor ut och att de inte skulle gissa att det var tvillingar. Men jag känner mig tung och väldigt otymplig. 

Kul att läsa om era aktiva bebisar, förra veckan fick jag veta hur de låg och då kunde jag identifiera rörelser från båda. De låg på varsin sida, men jag är faktiskt lite osäker på om de fortfarande kan byta plats med varandra. Snurra runt kan de ju fortfarande göra och byta så att de ligger mer i våningssäng. Jag har dock mycket aktivitet på samma ställe på vänster sida, så tror det är samma bebis. Om det är som jag tror så är den ena riktigt vild, medan den andra är lite lugnare men sparkar hårdare haha.  Helt säker är jag inte :)

Jag har känt tydliga sammandragningar senaste veckorna Magen blir spänd och det är ett tryck nedåt.. Någon mer som upplever detta? Det gör inte ont men är ganska obehagligt.

Åh det är inte alltid lätt att vara gravid, kroppen går ju igenom en enorm förändring och hormonerna är inte lätta att hantera.

Jag känner delvis igen mig i det du skriver.
Jag vill ofta bara gråta och det gör jag och det får mig sedan att må bättre. Tillåt dig att vara ledsen, glad, irriterad och allt däremellan. Det är helt normalt med stora humörsvängningar.

Jag tänker att det inte är motsägelsefullt att både vara glad och stolt över magen och samtidigt känna att det är jobbigt att förändras.

Jag upplever än så länge bara positiva känslor kring magen, men för mig är det istället oförmågan att göra saker som gör mig stundtals galen. Att inte ens orka gå i trappor från att ha tränat på en intensiv nivå flera dagar i veckan har jag väldigt svårt att acceptera. Jag är dålig på att lyssna fullt ut på kroppen och gör lite för mycket ändå. Som igår med städning hemma, det ledde till massor av sammandragningar hela kvällen.
Detta kan göra mig väldigt uppgiven och ledsen, samtidigt som jag njuter av att vara gravid och så är jag väldigt upprymd och spänd över det som komma skall.
Så det är mycket känslor på alla vis och det är inte alltid lätt att sortera/hantera dem.

Ta hand om dig och hoppas du känner dig bättre snart! Varma kramar.

Fy. Krya på dig, hoppas du får medicin snabbt och blir återställd snart. Skönt att veta vad det är ändå, alltid läskigt med magont under graviditeten.

Är det någon mer som har mycket sammandragningar?
Sedan ungefär en vecka tillbaka har jag väldigt mycket av det och ibland blir det tätt och då är det obehagligt. Jag vet att det är normalt för livmodern att "träna" sig på vad som komma skall och att det är vanligt med sammandragningar kring denna vecka (är i v.25 nu). Även tvillinggraviditet kan påverka omfattningen. 
Men häromdagen var jag nära att åka in för att kolla så att inte tappen är påverkad då det inte gav med sig vid vila och de kom tätt. Dock beslutade jag att vänta till kommande dag, och då var det lugnare. Idag har jag nästan inte haft några alls.
Jag är ju sjukskriven och inte längre särskilt fysiskt aktiv. försöker verkligen lyssna in kroppen. Men de kommer ändå vissa dagar.

Ska prata med min barnmorska imorgon då jag har tid där men undrar bara om någon upplever samma?

Åh vad trött man blir på dåligt bemötande. Jag ska be om en odling idag också för att se om det kan vara UV-infektion som är en orsak. För precis som du skriver är det ju en bidragande orsak till sammandragningar. Så märkligt att en bm inte har bättre koll.
Jag hade ett tryck i magen som också var spänd för ca 5 veckor sen och misstänkte UVI men då var det inte det. Dock sa den undersköterska jag träffade då att det var helt rätt att kolla upp det, då även hon skulle tolka de symptomen som misstänkt uv-infektion.

Vad bra att du stod på dig och så skönt att du fick ett bra bemötande sedan! Vad mysigt att få se bebisen igen, såklart att det ger en trygghet att se att allt är bra därinne. Kollade de din tapp också? Skulle det bli som häromdagen igen så åker jag in och kollar. Det är ju värt det för sin egen hälsa om inte annat. Idag hoppas jag få lite svar på när man ska reagera på sammandragningar och när man kan låta det vara.

Hoppas det ger med sig för dig med magen snart! 
Krya på dig!

Vilka fina magar :D Ska också lägga upp så småningom. Det är tröttsamt att höra kommentarer om storleken på magen tycker jag med. Jag väntar tvillingar och har flera gånger nu fått höra att "vilken liten mage du har för det" och  "man kan inte tro att det är två" osv. Ingen som menat något illa förstås, men det är bara så onödigt. Jag tänker på kommande tillväxtultraljud och hoppas att allt är bra. Samtidigt så känner jag mig stor och klumpig och har gått upp 11kg som jag tror nästan bara är magen. Och jag förstår ju att min BM hade sagt något förra veckan om jag var väldigt liten över magen i hennes ögon. Hursomhelst onödigt att kommentera storleken på någons mage, alla är vi olika.

Sist jag skrev skrev jag om sammandragningar. Fick bra stöttning av bm som tyckte att jag hellre skulle åka in en gång extra om jag blir orolig och om inte regelbundna sammandragningar ger sig vid vila. Så det kändes skönt. Tack och lov så har det lugnat sig senaste dagarna, så har inte behövt fundera mer på att åka in.

Annars mår jag upp och ner.Lite olika från dag till dag. Är fortfarande på gränsen till högt blodtryck, så är inne och kollar en gång i veckan. Har ont i rygg och har drabbats av Karpaltunnelssyndrom, alltså problem med händerna främst nattetid. Men det är överkomligt och jag mår bra på så vis att jag sover bättre igen sedan ett tag, vilket ger mer energi att hitta på saker på dagarna. Dock tar jag det lugnt fysiskt, men bara känslan av att vara pigg känns bra :) 
Om ca tre veckor ska jag börja gå på regelbundna träffar på specialistmödravården då man gör ultraljud för att bl.a. kolla tillväxt på tvillingarna och även börja förlossningsplanering till viss del (tror jag, om jag förstått det rätt)  Känns kul :)

Känner igen det där! MIna bebisar verkar ha riktigt aktiva dagar för att sedan ta det betydligt lugnare 1-2 dagar, sedan är de igång igen. Första gången med vilodag blev jag riktigt orolig. Men då hade jag också tid för att lyssna på hjärtana som slog bra, vilket var skönt. Nu har jag börjat vänja mig att dagarna är lite olika
så är inte så orolig, även om det är svårt att sluta tänka på när man börjat :)