Tappat känslor
För mig så låter det som att du borde börja sortera lite bland alla dina känslor, för det verkar vara lite av ett virrvarr...
Ditt egna mående? Depression skriver du, det är för mig ett ganska starkt ord. Vad beror det på tror du själv? Är det stress? jobb? framtid? Er relation? Tanke på familj? Börja sortera lite!
Dina känslor för din sambo? Din rubrik är "tappat känslor", hur tänker du då? Vad menar du mer exakt? Har du tappat kärleken till din sambo? Tappat attraktion?
Familj och barn? Den verkar du återkomma till lite titt som tätt. Är den den som skapar stress, känsla av att det "går för fort"? Din sambo säger ju innan 30, det är ju 2 år bort om vi bara tittar rent på tid, det är liksom inte "i morgondag". Detta är ju olika, för både män och kvinnor. Somliga vill kanske ta upp det tidigt i en relation, kanske är det "mer vanligt" för kvinnor att vilja prata om framtida familjebildning, och kanske även så vanligare när man börjar närma sig de 30 (+/- något år). För den del så är ju åren mellan 28-32, år då man kanske vill känna att man är i "rätt" relation - för en framtid...
Hur såg ditt liv ut innan ni träffades? Det kan ju bli en omställning när man går från "singelliv" (ensamhushåll) till att vara två, och det kan ta lite tid att hitta nya rutiner i ett samboskap. Eller man saknar "bekvämheten" med sitt singelliv (om man nu trivdes bra med det).
Corona? Mmm, det är nog många som kan känna av den i även i en relation. "Båda jobbar hemifrån"... etc...
Kan nog vara bra om du börjar sortera lite bland dina känslor, såväl kring dig själv, er relation, din sambo. Se vad du kommer fram till. Sen snacka med din sambo... ser inte poängen med att snacka med hennes kompisar...
Om jag skulle beskriva så här.. Jag har varit helt svart i min själ och mitt hjärta sedan december och inte känt några känslor för min sambo vilket är så fortfarande. Känns som att jag har en jäkligt tjock cementmur och sitter i mitten av den med en liten hammare och liten spik för att ta mig ur.
Jag har pratat med min sambo om detta och hon vet om hur jag mår. Enligt min psykolog så har detta hänt efter en traumatiserad händelse vilket jag inte tänker berätta om här.. Allt har gått för fort fram vilket kan göra detta värre.
Mitt liv innan vi träffades var bra men hade lite problem med ångest / oro/ stress och panikattacker. Det kom pga av stress.. Men hade jobbat bort detta.
Känns som att detta förhållande inte kommer att passa mig och psykologen tycker att jag ska bo själv ( singel ) och ta hand om mig själv.