Klarar inte min styvdotter!

Oj. Hur många trådar om bonusbarnen från helvetet har vi sett här på FL?

Barnen har en pappa som de kan linda runt sina fingrar och pappan står inte upp för sin nya sambo eftersom barnen då hotar att flytta till mamman!

Skall man ge sig in i bonusträsket måste det vara en nystart för alla. Nytt boende är ett måste. Annars blir det som för TS som är gäst i sitt eget hem.

Så snälla TS. Flytta! Din gubbe är en mes som inte står upp för dig och låter sina barn diktera villkoren i er gemensamma hem.

Varför vill du överhuvudtaget stanna i den hör relationen?

Jag har läst det och jag tolkar det inte på samma sätt som du.

Du kanske skulle läsa TS övriga inlägg också så ser du att hon har skrivit att hon inte har lätt för att bli kär och träffa någon.

Och att det är troligare att hennes sambo träffar någon ny då han är rädd för att vara ensam.Nej,faktiskt inte. 

Jag har själv levt i en destruktiv relation och vet hur man kan tänka och känna.

Och agera.

Jag tycker inte att man sparkar på en som ligger utan att veta hur det verkligen ligger till.

Nu är du bara löjlig.

Nej,han flyttade in hos mig och jag hade inget sådant.

Jag har ett lyxigt hus och pool med stort poolhus t o m. 

Märkligt när sådana materiella saker får inläggen att svänga. Jag kan tala om att tacksamheten för materiellt välstånd inte särskilt alls hjälper när man har den sortens vanliga bonusfamiljsproblem med respekt och glädje i gemenskap som TS funderar över.

TS, det är verkligen en jobbig sits du hamnat i. Skickar omtanke och styrkekram.

Jag låtsas inte även om jag förstår utifrån inläggen och kan gissa på skribenternas bakgrund.

Det är väl inget att bli pryd och moraliskt harmsen över. TS menar väl att det är svårt att lämna hem och trygghet man byggt upp med pengar och ansträngning, massor av tid har lagts ner. Så resonerar många av oss med tillgångar (alla här på FL har det säkert gott ställt).

Det är ju därför många av oss biter ihop och försöker stå och och förändra situationen till det bättre. Hade vi varit särbos hade vi antagligen separerat mycket enklare. 

Förstår du nyanserna och det naturligt mänskliga att fundera på det sättet?

Det är känslomässig utpressning, får jag inte min vilja fram så lämnar jag dig. Det är min mans dotters mantra också och hon är ivrigt påhejad av sin mamma, där förstår jag att han är mesig för vem säger till sitt barn att då kan du dra som respons? Han fortsätter mata monstret bara för att hålla relationen vid liv.

Man kan be nån annan som ställer såna ultimatum till en att dra åt helvete men ens barn är det känsligaste man har. Det fattar man ju, däremot så kommer dessa personlighetsdrag inte gynna tjejerna i livet för det blir samma destruktiva beteenden i framtida relationer med partners.

Att sonen inte vill komma till honom beskyller han givetvis dig för men det är inte ditt fel. Han är en liten man som inte tar ansvar sina egna handlingar han kan inte skylla på dig att han har misslyckats så kapitalt i sin uppfostran av barnen.

Det är nog du , och inte hon. Så risken är liten att din mans dotter får liknande problem i sina förhållanden.