Inlägg från: Glinda från Oz |Visa alla inlägg
  • Glinda från Oz

    Varför tar alla överviktiga personer så illa upp?

    Dels för att det tas upp på ett förjävligt sätt och dels för att de med fetma diskrimineras och inte får vården de behöver.

    Jag var överviktig under en period då jag tog medicin som påverkade min aptit (hade ett BMI på 28) något som jag och min läkare pratade om regelbundet. Jag besökte VC för något helt annat och det första läkaren säger är: Vad du var rultig då. Sedan började han prata om annat. Hur är det hjälpsamt?

    En av mina vänner behövde opereras och läkaren vägrar för operationsbordet håller inte för hennes vikt säger han. Hon kollade upp det och det höll för 500 kilo. Vi pratar alltså INTE om att han nämnde risker mm Han erbjöd heller INTE någon hjälp utan sa åt henne att komma igen när hon var smalare. Hon var sjukskriven ett helt år innan en annan läkare godkände operationen.

  • Glinda från Oz
    Anonym (Skuk) skrev 2021-04-16 11:10:00 följande:

    Fetma räknas inte som en sjukdom, som tex alkoholism. Därför får så få hjälp och stöd av vården. det är inget som motiverar att skattepengarna ska gå till att behandla fetma, endast de sjukdomar som kan orsakats av övervikt är motiverat eftersom det inte bevisligen kan ha med fetma att göra. olika hjärta-kärl sjukdomar, diabetes osv

    Det kostar samhället mycket pengar. många erbjuds gratis operation, men först när det anses motiverat nog..


    Det räknas visst som en sjukdom. 
  • Glinda från Oz
    Anonym (Skuk) skrev 2021-04-16 13:00:07 följande:

    Nej, det är en diagnos men ingen sjukdom.

    Söker du vård som alkoholist så får du utprövad behandling precis som vilken sjukdom som helst.

    Gällande fetma och övervikt eller rökning så är det egenvård som gäller. Du kan söka vård och få hjälp pga din övervikt men det räknas inte som en sjukdom. Då skulle var varannan vara sjuk.

    Obesitas är termen för övervikt. Det är en diagnos, oftast en bi-diagnos till något annat.


    Och vad menar du att skillnaden skulle vara? Det finns vård vid fetma precis som det finns mot alkoholism men det är få som får hjälp, oftast går det så långt att gastric bypass behövs och då har det gått alldeles för långt.
  • Glinda från Oz
    Anonym (Så) skrev 2021-04-16 13:43:37 följande:

    TS fick som hen ville med tråden. Den sköter sig själv och TS struntar totalt i vad andra svarar utan det viktiga var att klämma till överviktiga. Senaste FL-trenden efter fejktrådar där "någons partner har autism".


    Sålänge det är en intressant diskussion spelar det väl ingen roll.
  • Glinda från Oz
    Anonym (Skuk) skrev 2021-04-16 14:32:31 följande:
    Jag menar ingenting, det är bara fakta jag plockade fram. Det är inte jag som bestämt att det inte räknas som en sjukdom. Troligtvis hade det varit för dyrt om det hade räknats som sjukdom. Då skulle var varannan ha vård för sin sjukdom, vilket hade kostat betydligt mer än vad det gör nu. Och vilken vård ska de få? Ska alla erbjudas operation? Ska de få läkemedel som tex amfetamin? Vad tycker du själv?

    Rimlig behandling är tex motion, rätt kost (tex råd från dietist), se över levnadsvanor och titta på om det ev finns bakomliggande sjukdom som kan behandlas, tex fel på sköldkörteln som kan orsaka övervikten.
    En diagnos och sjukdom är samma sak, så vad menade du? Det är en sjukdom (jag pratar inte övervikt utan fetma, alltså ett BMI över 30) 

    Att tycka att alla som är sjuka inte ska få vård tycker jag är ett märkligt resonemang. Dessutom blir det dyrare på sikt att behandla följdsjukdomar. 

    Vem har pratat om operationer och amfetamin? (Ger man ens amfetamin till överviktiga?) Som jag sa innan är operation ett absolut sistahandsalternativ det ska inte behöva gå så långt. Du räknar ju själv upp vården överviktiga behöver så jag förstår inte problemet. 
  • Glinda från Oz
    Anonym (Skuk) skrev 2021-04-16 15:53:28 följande:
    Nej en sjukdom är inte samma som en diagnos. Oftast söker du sjukvård pga en eller flera diagnoser. Tex om en överviktig söker hjälp för ökad törst och dimmig syn tex. Då ska läkaren se om det finns en bakomliggande sjukdom till personens besvär. I detta fallet kan det vara diabetes vilket kan orsakas av övervikt.

    Syndrom är ett samlingsnamn för ett antal symptom som är typiska för en viss sjukdom, men som inte är själva sjukdomen i sig. Ett syndrom kan till exempel orsaka ett hjärtfel. Då är hjärtfelet en sjukdom, men inte själva syndromet.

    Amfetamin är vanligt att ta för att slippa känna hunger och bli mer aktiv. Många Hollywood stjärnor tog bantnibgspreparat med amfetamin för några är sedan. Värsta innegrejen. Och det kan man få på recept.

    Vad föreslår du då att en läkare ska ge för behandling till en person som är överviktig då? Den är ju sjuk enligt dig, då måste man också ha en utprovad och etiskt försvarbar behandling att erbjuda. Jag anser inte att varken amfetamin eller operation är en bra lösning på ett tillstånd som faktiskt inte är permanent.

    OPERATION ÄR ETT SISTAHANDSALTERNATIV! Jag har ALDRIG pratat om amfetamin det är du som gör och jag har redan sagt vilken vård de behöver. Du har redan bestämt vad jag tycker så det spelar ingen roll vad jag säger. Skulle jag säga att jag älskar blått skulle du fråga varför jag avskyr blått, det blir ett väldigt märkligt samtal. 


    Vi pratar inte symtom nu utan diagnos. En diagnos finns i en manual och har en diagnoskod, det är det som står på t.ex läkarintyg. Det heter diagnosmanual inte sjukdomsmanual men det är ändå sjukdomar. 


    På recept i Sverige? De har helt andra lagar i USA och filmstjärnorna som tog det fick det oftast inte utskrivet av en läkare. 

  • Glinda från Oz
    Anonym (Feldiagnos) skrev 2021-04-16 15:18:41 följande:
    Jag ligger på något motsvarande kvinna 3. Viktnedgång för mig innebär konstant hunger, eftersom jag behöver minska intaget med 500 kcal/dygn för att tappa 0,5 kg i veckan. Det är vedervärdigt att vara hungrig i 6 månader, mina hungerskänslor dämpades inte alls efter någon dag eller vecka som det så hurtigt alltid står i tidningar.
    mari123 skrev 2021-04-16 15:45:43 följande:
    Jo jag förstår det. 
    Anonym (Feldiagnos) skrev 2021-04-16 15:13:35 följande:
    Och då var vi återigen inne på att feta/alkoholister/rökare osv är karaktärssvaga, lata individer eller?

    Vissa saker kan man vilja, men omständigheterna runt omkring gör det väldigt svårt. Har du ett matmissbruk som grundar sig i ångest?

    Hur länge har du personligen levt under kalorirestriktioner? Hur många sociala event har du tackat nej till mat på? Frukost, lunch, fika, middag med kompisar, vänner, kollegor? Med övervikt/fetma pratar vi inte om att ta sig i kragen under ett par veckor, utan månader eller år. Under denna tid ska du dessutom hantera egen/anhörigs sjukdom, jobbproblem allt elände som du tidigare klarat av med att äta något gott. Vad gör du med din ångest om du ska ordna viktnedgången på egen hand?

    Det är lättare att sluta missbruka alkohol än mat. Du måste hela tiden fortsätta hantera det som du missbrukar, alkohol kan du sluta helt med, men inte mat.

    En framgångsrik viktnedgång är ett större projekt än att bara vilja. Jag VILL springa maraton IDAG, men har astma och har aldrig löptränat. Möjligtvis kan jag springa maraton om ett år, när jag ordnat gynnsamma omständigheter för det. Samma gäller för viktnedgång, gynnsamma omständigheter först, sedan succé.

    "Ööööh, du vet om att du väger för mycket va?" är till lika stor hjälp som att en blivande maratonlöpare får ett par skor i storlek 36 i present, men fötterna är 41. Felriktad hjälp är meningslös.
    Ja du har helt rätt. Att "sluta äta"! är ju inte som att sluta röka, supa eller knarka för man måste ju alltid äta! MEN hur som haver så går man inte ner i vikt om man inte klarar att vara HUNGRIG! Finns MÄNGDER med olika dieter och käcka tillrop men ALLT kokar ner i att man måste tåla att vara HUNGRIG! Den raka och enkla sanningen som man kanske inte gärna nämner?


    Är man kontant hungrig äter man fel. Tror ni alla normalviktiga går och är hungriga hela tiden? Saker som innehåller mycket socker t.ex fruktyoghurt och ketchup mättar inte alls men är väldigt kaloririkt. Äter man sådant får man snabbt i sig alla kalorier man behöver utan att bli mätt. 


    Det ska möjligen vara om man är så pass överviktig att magsäcken helt har töjt ut sig. Jag har sett det på TV, att den kan bli stor som en fotboll och måste opereras. 


    Jag tror det var du mari123 som sa att 2000 kcal är väldigt lite. Det håller jag med om, äter jag så lite går jag ner mer än ett halvt kilo i veckan. Brukar hålla mig på 2500-2600 kcal (jag är normalviktig)

  • Glinda från Oz
    Anonym (Feldiagnos) skrev 2021-04-17 19:08:34 följande:
    Om du lyckas sätta ihop en meny på 800-900 kcal om dygnet, där du inte är hungrig, så är jag den första att stå i kö för att äta enligt den. Om du läste vilken kalorinivå kvinna 3 ligger på, så är det 1000 kcal mindre än vad du normalt äter och för 0,5-1 kg viktnedgång/vecka brukar rekommendationen vara -500 kcal per dygn. Då kvarstår 900 kcal att leva på. Hur äter man utan att vara hungrig på det?

    För att inte få näringsbrist under 6 månaders viktnedgång är det i princip bara LCD eller VLCD-kurer som gäller. På 900 kcal är det svårt att med vanlig mat få i sig alla vitaminer, mineraler etc. Jag personligen blir inte mätt på måltidsersättningar, alltså 6 månaders hunger.

    Återigen ett illa dolt förakt mot feta, att ketchup och fruktyogurt är sockerbomber är ingen nyhet.

    Jag kan också säga att 1500 kcal är också ofta förknippat med "Jag skulle vilja ha lite till för att bli ordentligt mätt.", och det är inte späckat med ketchup, däremot är jag innerligt trött på ångad, mager, sockerfri mat. Protein mättar, men det vore gott med en kladdig hamburgare mer än ett par gånger om året.

    Vad menar det med dolt förakt? Det säljs hur mycket fruktyoghurt och ketchup som helst. Tror du folk köper och slänger allt? Rimligtvis borde någon äta av det. Du berättar själv att du vill äta en massa hamburgare, det är inte heller nyttigt. 


    Varför ska du äta så lite? Jag har svårt att förstå hur någon kan göra av med så lite som 1300-1500 kcal per dag. Det ska vara om man är sängliggande dygnet runt pga sjukdom. 

    Jag fattar inte heller hur folk kan leva på måltidsersättningar. Jag har testat, allt man kan tänka på är mat, fjärde dagen gav jag upp och vräkte i mig 5000 kcal. 


    Sen går det utmärkt att steka (med teflonpanna dvs utan fett) grilla och laga i ugn. Bra fett mättar, jag tror socker och snabba kolhydrater oftast är boven när folk får i sig för mycket kalorier. 

  • Glinda från Oz
    Anonym (Feldiagnos) skrev 2021-04-17 19:43:43 följande:
    Eftersom du citerade mig och lärde mig(?) att ketchup och fruktyogurt är fulla med socker, så antar jag att du tror att jag som fd överviktig är obildad alt ointelligent.

    Och nej, jag äter inte en massa hamburgare, hur får du 1-2 gånger/år till en massa?

    Googla på Mifflin och testa olika kombinationer av ålder, längd och vikt för att se hur stor skillnad i kaloribehov det kan handla om.

    Jag är inte sängliggande, men har stillasittande jobb och permanenta lungskador pga obehandlad astma. Mina kära läkare vägrade astmautredning eftersom alla mina problem berodde på vikten. Träning funkar till viss del, men tja, vikten är enklare att hålla med sparsamt ätande.

    Och till sist om du inte får hjälp av vården pga vikten och du vet att något är redigt fel med dig, så kommer du också att klara av måltidsersättningar tills du blir lyssnad på. Jag säger inte stt det var gott eller enkelt, men det funkade. Däremot inget man gör om man inte kan koncentrera sig på det till 100 %.

    Sluta anta det värsta om folk och fråga istället. Jag förstår att du är så arg hela tiden när du utgår från att alla vill dig illa. 


    Du skrev såhär: däremot är jag innerligt trött på ångad, mager, sockerfri mat. Protein mättar, men det vore gott med en kladdig hamburgare mer än ett par gånger om året.

    och jag svarade: du berättar själv att du VILL äta en massa hamburgare, det är inte heller nyttigt. VILL!!! 


    Jag har testat flera sådana uträknare, och jag tror inte en sekund på dem. De stämmer inte på mig i alla fall. 


    Är man överviktig äter man helt klart fel på något vis, det är inget fel i det. Jag dömer ingen och man ska självklart få vård oavsett storlek. Läkaren som vägrade behandla dig borde förlora sin licens. Däremot är jag trött på överviktiga som säger att de minsann aldrig äter onyttigt, bara äter sallad och extremt små portioner. Som om vilken kom från luften. Jag tycker inte folk ska behöva förklara sig och jag frågar aldrig men många säger det spontant utan att någon tar upp det. 

  • Glinda från Oz
    Anonym (lisa) skrev 2021-04-18 12:28:40 följande:
    Hm, fast att vilja äta något är väl knappast skadligt så länge man inte gör det?
    Det har jag aldrig sagt heller. 
Svar på tråden Varför tar alla överviktiga personer så illa upp?