Minns jag saker ifrån mitt förra liv eller är det minnen som är förträngda?

Nu är det länge sedan, men jag minns för ett par år sedan då jag for hem med tåget från Norrland ner mot Sthlm. Då satt jag på tåget med för mig en okänd kvinna, vilken tillsammans med sin man skrev böcker och föreläste inom psykologisk genetik typ.

Såhär, om jag minns rätt, så kan ett barnbarn ärva vissa känslor, från sin tex mormor. Var mormor mycket ängslig så gick dessa känslor/egenskaper/rödslor/tankesätt i arv. Men dem hoppade ofta över en generation..

Ska inte skriva för mycket. Men tolkar jag kvinnan rätt kanske det inte ens är dina egna tankar du minns, utan en förfäders känslor. Nu är jag dock ev. Ute och cyklar, lyssnade bara med ena örat.