Orkar man jobba och plugga samtidigt?

Jag pluggade krävande kurser i Lund på heltid, plus språkkurser på halvtid och jobbade deltid-halvtid när jag var i 20-årsåldern. Då hade jag dock inte barn.

Idag jobbar jag heltid, pluggar halvtid och har en 4-åring.

Jag har tyckt att det har funkat bra. Det kräver disciplin, studievana och lite strategisk planering, men det går!

Jag som har ett långt åldersspann på mina barn och har både tonåring och dagisbarn samtidigt, samt en man som jobbar skift, har valt att inte göra så.
Jag hade ambitionen från början och jag tror att jag i slutändan skulle få ihop det eftersom jag är sån som person. Men frågan är vad som skulle behöva stryka på foten och om det skulle vara värt det?

Dagisbarn = vab. Maken behöver ibland byta skift = jag kan inte räkna med att kunna sitta och plugga på de tider som jag i förväg bestämt. Tonåring = kan kräva hämtning sena kvällar, sitta och prata över en fika sent och då vill inte jag behöva stressa med att "mamma måste plugga nu"... Jag får förmodligen dra ner på mina egna stunder av löpning i skogen. Vilket jag behöver för återhämtningen.. 

Så när jag börjar studera till hösten har jag valt att söka tjänstledigt helt. Men med förbehållet att jag kan komma in på timme vid behov. Inget krav från arbetsgivarens sida utan helt utifrån vad jag kommer att hinna med och klara av. Tror dock att jag väljer att avstå helt för att få en paus från jobbet och för att få till en vettig vardag.

Hur långt är ett snöre?

Allt beror ju på dina egna förutsättningar så det är helt omöjligt för oss att svara på.

Men som jämförelse: Jag pluggade Teknisk Fysik på KTH, jobbade halvtid samt var ensamstående till 3 små barn (ålder 3, 4, 6 år). Teknisk Fysik räknas som en av de tuffaste utbildningarna.

Men det funkade. För mig och jag klarade tentorna.

Det jag har hört och sett om lärarutbildningarna är att i jämförelse så är det är en promenad i parken.
Men det här gäller mig, hur det är för dig är totalt omöjligt för andra att veta.

Måste nog säga att jag är djupt imponerad, då jag vet hur mycket den utbildningen kräver. 
Hur löste du det med laborationer, inlämningar? 
Men jag vet att de fanns de under min studietid som kunde vara väldigt aktiva med olika saker och ändå fixa tentorna. Så nu genier finns, det vet jag. Kan inte mer en påstå att jag lite (OK rätt mycket ;) ) avundsjuk på er som har den kapaciteten.

Man har förstående studiekamrater.
Men jag måste faktiskt säga att de allra flesta examinatorer var förstående och försökte trixa till det så att jag skulle få ihop det med förskolans tider.
Vid ett fåtal tillfällen lejde jag in släkt för att hämta barnen på förskolan då jag var tvungen att stanna kvar i skolan.

Jag kan knappast kalla mig för ett geni, för det är jag inte. Jag är högpresterande kort och gott. Tycker egentligen inte att det är beundransvärt för det är så jag är skapad, alltså inget jag gjort för att vara så. Jag kan rå för det lika lite som den som har lågt IQ som presterar väldigt lite.

Jag läste till lärare på Lärarhögskolan i Stockholm 2001-2005 och hade inga
problem med att jobba heltid. Visst blev det omtentor och så men inga problem
att ta examen.

Jag har ju bara tänkt att, bara jag blir godkänd på mina tentor så är jag nöjd.

Jag är mer nojig att jag inte ska bli bokad som vikarie. Jag tänkte ställa mig i både vården och barnomsorgen ( jag är både uska och barnskötare)

Men man får väl ett schema tänker jag, så man kan se lite när man har föreläsningar grupparbeten osv.

Beror ju på motivation, läshuvud, arbetsbörda i kurserna. Och möjligheterna att styra arbetstid och studietiden.

Jag pluggade 100% och jobbade 100% i höstas. Skittuff och inget jag skulle orka göra hela studietiden. 

Nu pluggar jag 100% och pluggar 25%. Funkar rätt bra, men i vissa perioder blir det ju väldig press och mycket lite fritid. 

Det beror nog på en själv jag pallar inte det tycker det är nog svårt att bara läsa. Men jag har ingen studievana och dålig studieteknik och jag inte lyckas förbättra

Fast är det verkligen så du vill se din utbildning? Det handlar ju inte bara om att bli godkänd på tentorna och få sin examen utan att skaffa sig kunskap som gör att man kan göra ett bra jobb i framtiden.

Ett tips om du inte måste jobba, inte mäktar med heltidsstudier och det inte finns deltidsstudier är att strategiskt prioritera bort en delkurs per termin eller år. Du måste ju göra den som resttenta senare, men det köper dig iaf tid.

Jag skulle säga att det beror på hur ditt familjeliv ser ut. Jag läser en kurs på 25% den här terminen vid sidan om heltidsarbete dagtid. Så det är kvällar och helger som gäller för studier. Med flera barn som behöver hjälp med läxor, skjuts mm så blir det ofta sena kvällar jag har möjlighet att plugga samt helgmorgon. Just de tiderna man annars har som "egentid". Det är ganska ansträngande de veckor jag pluggar ordentligt. Men jag lägger inte ner 25% på studierna, kanske 10% utslaget på hela terminen.

Det är ju klart att jag vill lära mig saker.

Jag har jobbat i skolan och fritidshem innan så det är inte en helt ny värld för mig.