Är otrohet rätt ibland.

Hade lätt varit otrogen under de premisser du beskriver. Rätt eller fel. Klart det är fel, det är alltid fel. Men det finns många saker man gör som är fel.

Otrohet är ett laddat ämne trots att så många gör det. Det är tur att det inte är straffbart för då hade vi haft många förbrytare och jobbiga belastningsregister. Eller kanske skulle det vara en ordningsbot som utfärdades och ett riktigt bra tillskott till statskassan. Skämt å sidor - det är svårt att kriminalisera ngt som 50 procent, eller fler, gör.

Jag svarade på alternativ nr 2 ändå, eftersom jag själv inte hade stått ut.

Men bäst är väl att prata med henne.

Har du haft längre förhållanden då eller enbart ons?

Jag har läst en hel del om ämnet på nätet, det går att googla på rätt friskt och hitta trovärdiga källor. Det är allt mellan 20-70 procent som någon gång varit otrogna. Osäkerheten handlar om hur otrohet ska definieras, att den som svarar på en enkät inte svarar sanningsenligt etc. Vissa siffror har varit från parterapeuter - men de ser ju otrohet oftare etc.

Min egen och totalt ovetenskapliga erfarenhet är att många är otrogna. Lite eller mycket spelar egentligen inte så stor roll. Jag är en sådan många anförtror sig åt och ja - min erfarenhet är att ungefär 50 procent har varit det. Ofta i 40-årsåldern. I 30-årsåldern klamrar man sig fast vid varandra för då ska man gifta sig, köp hus/större lägenhet och få barn. Men när det stadiet är över i livet då börjar liksom andra känslor gro i människor. Självförverkligande eller 40-årskris dvs man är inte ung och lovande längre. Det för något med en människa.... Personen man lever med kanske inte är densamma, man själv kanske har utvecklats åt ett annat håll etc. Man har varit borta från nöjeslivet ett tag men börjar upptäcka på nytt hur roligt allt kan vara att gå ut med kompisar utan måsten etc. Då är det enklare att trilla dit.