Forum Mobbning - Förälder
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Min 16-åring är mobbad. Hjälp!

    Lör 1 maj 01:28 Läst 0 gånger Totalt 23 svar
    Lör 1 maj 01:28

    Min 16-årige son är helt utfryst från kompisarna i klassen. De har gjort honom till en person man inte ska prata med, sitta med i matsalen eller va med på fritiden. Det har pågått i ett par år nu. Vi har haft kontakt med skolan, de upplever det inte alls som mobbing. Vi har varit i kontakt med BUP men det ställer sig sonen starkt kritisk till, han vill absolut inte gå dit (har varit där en gång).

    Ikväll hade klasskompisarna fest hos en i klassen, utomhus i partytält i trädgården. Han messar lite med en kille i klassen och hade då fått reda på festen. Jag skjutsade honom dit. Bara en kvart senare ringde han och jag fick hämta hem honom igen. Han hade inte blivit insläppt på festen, ?kompisarna? sa att han tyvärr inte kunde få va med pga Corona... är så jävlas arg och ledsen nu så jag vet inte var jag ska ta vägen...

    Vad kan jag som förälder göra???? Vi har pratat med några av föräldrarna till killarna som inte låter vår son va med, men utan framgång. Det är så svårt när han är 16 år, liksom. Vad gör jag för att hjälpa honom?? Jag öser kärlek över honom, säger att han inte gör något fel, att det är de andra som är taskiga och inte har någon moral eller medkänsla så som han har. Min son har ett hjärta av guld; han är snäll, omtänksam och mogen. Kanske lite introvert och har dåligt självförtroende. Han är lite överviktig och har mycket akne. Det är också saker vi försökt ta tag i, vi har gått till dietist, tränar tillsammans och han har fått medicin för sin akne. Det känns som att ALLT drabbar min 16-åring. Känner mig sjukt otillräcklig som förälder, fast att jag slår knut på mig själv för att han ska må bra.

    Någon i samma sits? Någon som vill berätta hur det är för er?

  • Lör 1 maj 01:33 #1

    Ar det 9an eller 1an i gymnasiet? Börjar han gymnasiet till hösten kan ju ett nytt sammanhang och ny klass vara lösningen. Och försöka hitta vänner utanför klassen. 

  • Lör 1 maj 01:36 #2
    Tow2Mater skrev 2021-05-01 01:33:51 följande:

    Ar det 9an eller 1an i gymnasiet? Börjar han gymnasiet till hösten kan ju ett nytt sammanhang och ny klass vara lösningen. Och försöka hitta vänner utanför klassen. 


    Hej!

    Han går i 9:an. Hoppas att det blir bättre i gymnasiet...
  • Anonym (Nikla­s)
    Visa endast
    Lör 1 maj 02:06 #3

    Jag tycker att ni ska polisanmäla skolan. Så himla dåligt att de inte tar det seriöst! Hur ska barn känna tillit till vuxna när dem blir svikna på det här sättet? Vilket svek! Vad har skolan för belägg för att han inte blir mobbad? Vilka på skolan säger detta? Även rektorn?

    Mobbning är ju inte bara fysiskt våld eller verbalt utan utfrysning är också mobbning.

    Jag har själv blivit utfryst under skoltiden under en period och det har påverkat mig så mycket.

    Ingen pratade med mig och om dom gjorde det så var det för att säga något nedlåtande. Jag åt själv i matsalen varje dag och ingen frågade om jag ville sitta med dem trots att de såg att jag satt helt ensam. Jag minns det här som en väldigt tung period i mitt liv och som nog har satt djupare spår i mig än vad jag velat erkänna för mig själv. Det är verkligen jättebra att ni föräldrar engagerar er så mycket, tyvärr hade jag inte den turen utan fick hantera det bäst jag kunde på egen hand.

    Egentligen tycker jag inte att det är er son som bör byta skola på grund av att andra behandlar honom illa, men för er sons välbefinnande kanske det bästa skulle vara om han gjorde det och fick "börja om", helst där ingen vet vem han är. Finns den möjligheten och skulle han kunna tänka sig det?

  • Anonym (Nikla­s)
    Visa endast
    Lör 1 maj 02:10 #4
    Anonym (Niklas) skrev 2021-05-01 02:06:01 följande:

    Jag tycker att ni ska polisanmäla skolan. Så himla dåligt att de inte tar det seriöst! Hur ska barn känna tillit till vuxna när dem blir svikna på det här sättet? Vilket svek! Vad har skolan för belägg för att han inte blir mobbad? Vilka på skolan säger detta? Även rektorn?

    Mobbning är ju inte bara fysiskt våld eller verbalt utan utfrysning är också mobbning.

    Jag har själv blivit utfryst under skoltiden under en period och det har påverkat mig så mycket.

    Ingen pratade med mig och om dom gjorde det så var det för att säga något nedlåtande. Jag åt själv i matsalen varje dag och ingen frågade om jag ville sitta med dem trots att de såg att jag satt helt ensam. Jag minns det här som en väldigt tung period i mitt liv och som nog har satt djupare spår i mig än vad jag velat erkänna för mig själv. Det är verkligen jättebra att ni föräldrar engagerar er så mycket, tyvärr hade jag inte den turen utan fick hantera det bäst jag kunde på egen hand.

    Egentligen tycker jag inte att det är er son som bör byta skola på grund av att andra behandlar honom illa, men för er sons välbefinnande kanske det bästa skulle vara om han gjorde det och fick "börja om", helst där ingen vet vem han är. Finns den möjligheten och skulle han kunna tänka sig det?


    Såg nu att du skrev att han börjar gymnasiet till hösten. Det kanske blir annorlunda då
  • Anonym (T)
    Visa endast
    Lör 1 maj 02:12 #5

    Om det är 9an så är det ju åtminstone bara 1 månad kvar ungefär.

    Jag hade liknande erfarenheter i högstadiet, utfrysning. Det påverkar mig än idag (gick ut 9an för 7 år sedan), men gymnasiet var betydligt bättre. Då brukar folk växa ifrån det där mobbarbeteendet, oftast.

  • Anonym (Maria­)
    Visa endast
    Lör 1 maj 06:10 #6

    Att han slapp festen var ju iofs bra. Vilka idioter arrangerar en fest nu?!

    Men lider med er, förhoppningsvis blir det ett annorlunda läge på gymnasiet. Mina sår från högstadiets utfrysning sitter än. Jag är snart 40 år. En sak som slår ibland, det finns alltid offer för mobbing. Men aldrig någon som är/har varit mobbare. Fattar de verkligen inte hur illa de beter sig, ingen självinsikt hos dessa individer tydligen. Inte som vuxna heller.

    Min erfarenhet är att skolan är helt blinda för det mesta tyvärr.

    Det kommer bli bättre, nytt folk runt sig är a och o. Annars är flytt ibland ett alternativ, ifall om ni bor i ett mindre område då har man ju ändå ungefär samma människor runt sig som följer med på gymnasiet.

  • Anonym (S)
    Visa endast
    Lör 1 maj 06:11 #7

    Ni kan fortfarande anmäla skolan till Skolinspektionen, de brister ju totalt i att åtgärda situationen!! Även om ditt barn snart går till gymnasiet så är detta mycket större, det kommer att finnas fler barn som blir mobbade och där de säkert inte gör något heller, så tänk på dem så att man kanske kan åtgärda och att andra slipper lida i onödan.

  • Anonym (Ewa)
    Visa endast
    Lör 1 maj 07:14 #8

    Som de flesta skriver är gymnasiet en bra chans! Men för en tonåring är det lång tid dit såklart. Det som är bra i situationen är att han har en förälder som verkligen bryr sig. Det kan göra det lättare att stå ut sista tiden. Kanske han kan vara sjuk någon vecka och du med, och så umgås ni två och kanske pluggar till något sista prov tillsammans. Han ska bara hålla ihop några veckor till. 

    Och det är superviktigt att han verkligen kommer i ett nytt sammanhang och inte har med sig för många från gamla klassen, så om han får för mycket gammalt folk med sig så hade jag hellre flyttat, som någon skrev. 

    Min gymnasietid var underbar! I gymnasiet är folk lite äldre och vill skaka av sig sina gamla roller, barnen är öppna för nya kompisar och alla är måna om att passa in i det nya sammanhanget, men ändå inte rädda för att släppa in nya i sin umgängeskrets. Jag var ensam i högstadiet, men klarade mig genom det med hjälp av böcker och min fantasi, men jag mådde väldigt dåligt. Mina föräldrar hade också sina egna problem med missbruk och så, så de var inget stöd. Jag hade med mig ett par stycken från gamla klassen, men de hade inte någon chans att sprida sin bild av mig. Jag kunde skapa mig en ny roll i den nya klassen, fick ett par bästa vänner  i klassen och började också umgås med folk i andra klasser. Jag hoppas att det blir samma för din son. 

  • Lör 1 maj 08:51 #9

    Tack för era fina svar! Det betyder mycket!

  • Anonym (Petra­)
    Visa endast
    Lör 1 maj 09:39 #10

    Jag tror att det är svårt att göra något åt det nu i vår, åtminstone mer jobb än resultat... Att ingen väljer att vara med honom är väldigt tragiskt, men svårt för skolan att tvinga de andra barnen att bjuda in honom på fritiden osv. Självklart borde de ha bestämda bord/platser i matsalen, men svårt att genomföra med bara veckor kvar till lovet.
    Jag tycker att det är jättebra att ni stärker honom och försöker få honom att förbättra sitt utseende. Kan ni prata med någon lärare eller någon av de andra barnens föräldrar (ifall ni känner dem sedan tidigare) och lite diskret kolla vad de tror det är som gör att er son inte passar in riktigt, och vad han skulle kunna göra annorlunda. Sedan kan ni, lite i taget, få er son att utveckla dessa saker fram till gymnasiestarten i höst. 
    Jag tror att gymnasiestarten kommer att bli jättebra för er son! 

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll