Det där med läsning. Jag var den enda i klassen som kunde läsa när jag började skolan under 60-talet. Helt normalt. Sonen knäckte inte läskoden förrän han var 8-9 år.
Resten vet jag inget om eftersom de enda barn jag möter i den åldern är som man förväntar sig.
Lagom busiga, lagom disträ, lagom duktiga
Glömde svara vad jag tycker är viktigt.
Ömsesidig respekt är det grundläggande. Med det kommer man väldigt långt med, men det tar lite tid att nöta in det.
Resten, det är utifrån barnets förutsättningar. Har man ett vetgirigt barn så är det lätt att få det ta till sig nya kunskaper, ett annat barn behöver mer styrning. Sociala koder, vissa barn suger åt sig som en svamp, andra behöver mer styrning.
Att se till att barnet, som vuxen, har alla redskap för att kunna sköta ett hem, ekonomi och arbete är också viktigt, men vägarna dit är olika.
Konfliktlösning är också något man bör stötta barnet att lära sig.
Men grunden är respekt för andra och respekt för sig själv.
Jag har praktiserat en termin på en förskola och där inkluderade dagarna en kortare samling på förmiddagen och en på eftermiddagen, under vilka pedagogerna interagerade med barnen. Övrig tid underhöll barnen sig själva medan pedagogerna städade, förberedde lunch/mellanmål, planerade, besvarade telefonsamtal, o.s.v. Extremt lite lärarledd undervisning, med andra ord, eftersom pedagogerna helt enkelt inte hann med det.
För många barn är det så dagarna ser ut, 5 dagar i veckan, eftersom föräldrarna arbetar heltid. Jämfört med för några decennier sedan är det betydligt fler barn som går i förskolan, och varje barn vistas där en betydligt större andel av dygnet. Självklart minskar allmänbildningen hos barnen om de endast interagerar med varandra och inte har vuxna omkring sig.
Det finns dessutom en stark koppling mellan låg socioekonomisk status och att ha sina barn få timmar i förskolan. Den grupp av föräldrar som rent praktiskt har möjlighet att ge sina barn bra kunskaper i hemmet är alltså samma grupp som av andra anledningar tenderar att inte göra det.
Som sagt: tänk vad mycket vi hade kunnat lära era barn om man inte hade behövt lära ut grundläggande kunskaper (jag tror att medelklassföräldrar har det största problemet här.) Tänk om jag istället hade kunnat ta era 4-5-åringar och på extremt grundläggande nivå hade kunnat tala om centrifugalkraft, eftersom jag då hade kunnat uppnå ett av målen i läroplanen. (för att inte få en hatstorm kring mig, så nej, centrifugalkraft ingår inte på något vis, men däremot gör naturvetenskap det.)
För 10 år sedan kunde jag (med samma socioekonomiska bakgrund) göra roliga experiment med is för barnen, där vi skyndade på issmältningen med salt och andra metoder.
Idag tror barnen att is uppstår om man häger vatten i taket...
Barn som inte vet vad en tvättmaskin är (eller hellre att det heter tvättmaskin)? Det kan jag inte tror på. Torktummlare kan jag förstå, det känner min 3 åring inte till heller, för vi har ingen, men tvättmaskin har väl alla? Eller pratar du (TS) om barn med ett annat hemspråk som helt enkelt inte visste det svenska ordet?
Barn som alltid blir servade lär sig inte att tänka på andra och kan bli väldigt egoistiska.
Som sagt alla lär sig om de absolut måste, men det är ju en fördel om man kan det redan innan man flyttar ut så man slipper lära sig det i efterhand.
En förälders primära uppgift är väl trotts allt att göra sina barn självgående, lära dem allt de behöver för att klara själva?