Ni som lämnat eller blivit lämnade pga sexbrist
Anonym (Jonas) skrev 2021-05-10 15:08:24 följande:
Början till slutet var ju precis som där du är nu. Hon ställde upp ibland. Gick veckor emellan. Nån avsugning ibland. Men det blev glesare mellan gångerna och det blev kanske nån gång i kvartalet och till sist upphörde det helt. Det blev successivt mindre och mindre och hon blev allt mer uppslukad av annat istället så hon hade "naturliga skäl" att slippa undan. Vi gick aldrig och la oss samtidigt tex utan hon tajmade in så hon antingen somnade före mig eller väntade tills jag somnat så kunde hon lägga sig.
Så hade det åtminstone fått vara kvar på en miniminivå som du verkar ha det, utan att hon tvingades till det hade vi kanske hållit ihop ett tag till.
Jag känner igen mig själv i din fd. Jag älskar min sambo, känner djup kärlek och vill väl inte förlora honom samtidigt som jag ofta tänker på att separation vore det bästa.
Jag har mycket sexlust men jag känner att det är besvärligt att ha sex med honom. Dels för att jag känner ett tvång att vara rakad (inte för att han säger nått men jag vet att han föredrar det), och det innebär att jag måste duscha först, jag måste raka benen, jag måste ligga där och bli kåt för att få inlevelse och kanske få orgasm själv. Och visst är det skönt och han är bra på det han gör, men jag känner mig så utsatt. Det är så mycket press inför sex att glädjen går ur det. Sen är han extra kladdig. Tar alla tillfälle han för och röra vid mig, och när jag blir irriterad eller säger nej inte här inte nu, så tjurar han eller säger ?jag får aldrig ta på dig?. Jag försöker förklara detta men han förstör inte, tittar mig knappt i ögonen. Bara tycker synd om sig och undrar varför jag inte vill kasta mig över honom eller låta han smeka mig utanpå byxan när jag står och lagar mat. Så jäkla roligt är det inte att bli kåt och sen inte göra nått åt det. Jag är inte som en man som tycker det är roligt att bli hård stup i kvargen.