Bonusbarn i sovrummet

Jag bor i vardagsrummet alltid medan barnen bor varannan vecka hos mig. Det känns fullkomligt självklart. De är din sambos barns åldrar. Jag vill att de ska känna sig välkomna här alltid, att de har en egen plats att ha ett privatliv på, eget rum att ha sina grejer på och kunna umgås med kompisar. Konflikter minskar och vi får tid till att må bra tillsammans. Skulle aldrig drömma om att resonera som du gör, faktiskt. Finns inte i min värld. Barnen offrar ändå mest vid en skilsmässa, varför jag verkligen vill gå hur många extra mil som helst för att de ska må så bra det bara går.

Det har tillkommit saker som inte är med i TS. Cancer och hemmapluggande.

Har ni haft familjeråd för att komma på konstruktiva lösningar? Har barnen några egna idéer? Har sambon några idéer? Du? Hur mycket och vad kan ni kompromissa med? Hur önskar barnen att deras hemmiljö hos er är? Osv.

Ett bra och fint överkast på er säng så att det blir en bra barriär mellan det privata och barnet? Går det att barnen tillbringar tid i er säng då?

Duschrutiner som inte är förhandlingsbara? Fräschare barn kanske gör det mindre känsligt om de är där?

Jag har säng i vardagsrummet, inte bäddsoffa, och har pimpat den och skämt bort mig själv med lyxiga kuddar, tänk lite hotellkänsla över den. Blir liksom glad när jag ser den!

Jag tror personligen på delaktighet. Bara för att det är varannan vecka det rör sig om tänker jag att barnen måste få ha samma inflytande över sin boendesituation som om de var hos er alltid, för detta är deras hem. Lika som deras hem är hos sin mamma. Men de har inte valt att ha två hem, och de är barn. Allt gott ni kan få i er relation kommer att betala sig i goda relationer för lång tid framåt, tänker jag. Investera i det!