Vill göra abort på grund av delade magmuskler.

Det här är inte riktigt samma sak, men det tangerar ändå vad gäller katastroftankar som gravid.

När jag var gravid låg jag vaken på nätterna, fullkomligt övertygad om att min man skulle festa som tusan när vi fått barn. Eftersom jag skulle vara tvungen att vara hemma med barnet, skulle han antingen vara otrogen, eller lämna mig för att jag var så tråkig som inte kunde vara ute och festa med honom.

Min man, en bit över 40 när första barnet kom, gick på den tiden (och lika "mycket" efter barn) ut en, eller max två gånger per år, för att äta middag eller ta något glas. Jag var aldrig med om att han kom hem efter midnatt. Han dricker helst inte för mycket eftersom han sover så dåligt då och det är en dag imorgon också. 

Nu kan jag skratta åt mina knasiga tankar, men då var det en fullkomlig verklighet i mitt huvud. Det var så det skulle bli, det var ju självklart! Det är klokt att du få svar på hur det är ställt med magen, både för att kunna göra något OM det är ett problem, men också för att få veta att det sannolikt inte är lika illa som du tror. Du kommer säkert hitta något annat att oroa dig över (jag började oroa mig för att min man skulle skaffa ett toppjobb, där han var tvungen att resa världen över mest hela tiden), men det kan vara skönt att veta att katastroftankar inte är detsamma som sanningen!