14 år beter sig som en 5-åring

Det här barnet kommer inte magiskt gå upp i rök och flytta hemifrån självständigt när han är 18 år. 

Han behöver en ny utredning kopplat till sin utveckling och ev flytt till särskola och då ska ni inte acceptera inkludering utan att han får en riktig grundsärskoleklass där personalen har erfarenhet av utvecklingsstörningar och han faktiskt kan hitta vänner på samma nivå.

Stödhem är en väg att gå men frågan är om inte korttidsboende är ett alternativ också med hans problematik men även det kräver att ni börjar se till att kräva utredningar och stöd.

Utredning -> soc -> kortis är nog den rimligaste vägen att tro att han ska kunna flytta hemifrån när han är myndig för han lär behöva ett boende eller möjligen boendestöd och är ni redan i kortis-snurran så lär ju mycket vara vunnet än om ni aldrig yppat något om stöd innan han är 18.

Du kan inte stanna kvar i ett läge där du hatar ett barn eller tillåter att ditt eget barn uttrycker liknande saker. Då måste man flytta sig ur situationen för allas skull. Din man kan inte dra iväg och köra lastbil om han är ensam fungerande vårdnadshavare till ett barn med den typen av resursbehov.

Jag begriper att det inte är kul att bli synade i sömmarna av soc men ni måste för ni måste ha hjälp. Det kommer gå käpprätt åt helvete annars. Förmodligen för samtliga inblandade.

Du har eg 2 val:

Flytta och göra en orosanmälan.

Eller göra fullständigt klart för din man att han måste steppa upp, ta sitt ansvar och att han måste ta den kontakten med soc.

Din situation är helt ohållbar och sonens också. Sonen behöver adekvat hjälp för sina problem och en anpassad skolsituation och rimliga förväntningar på sig och ni (eller snarare du) behöver avlastning.

Han är myndig om 3.5 år. Då vill ni verkligen inte att han ska vara outredd och komma som en överraskning för socialtjänsten. Pappans dröm om att allt ska lösa sig bara för att han blir vuxen är helt fåfäng.

Jag tycker du planerar in minst en men gärna två veckors semester i sommar för bara dig och din son. Du får återhämtning och din man får kvalitetstid med sin son och tid att begrunda vilket hjälpbehov han faktiskt har.