• Ilpl25

    Yrke

    Hej. Är det någon som kan svara på mina frågor om sitt yrke? Behöver till skolarbete.

    Utbildning, lön, jämställdhet,karriärmöjlighet/utveckling, hållbarhetsperspektiv, arbetsmiljö, arbetstider, historiskt perspektiv.

    Hur en arbetsdag kan se ut i yrket. Positiva och negativa aspekter.

  • Svar på tråden Yrke
  • Anonym (...)

    Jag jobbar som teknisk lantmätare, får ut cirka 31.000 kronor per månad efter skatt. Arbetsmiljön är väldigt varierande, ingen dag är den andra lik, ibland mäter man tomtgränser och ibland så hjälper man trafikverket med att kartlägga vart nya vägar ska dras osv, könsfördelningen är mestadels män, men skillnaden i lönen mellan män och kvinnor är förhållandevis låg ( iallafall där jag jobbar) . Vanligare att de tjejer som jobbar hos oss jobbar på kontor än ute i fält. Jobbmöjligheterna är väldigt goda inom yrket, då det inte är den vanligaste utbildningen. Det är ett yrke som folk vet finns, men ingen riktigt vet exakt vad vi gör:) de flesta som går ut utbildningen brukar få ett jobb inom 3 månader. Nu minns jag inte dina frågor i detalj ( går inte att scrolla upp för att se men tror du fick ett någorlunda svar på det mesta) :)

  • Anonym (Lärare)

    Gymnasielärare, har lite över 29 000:- efter nio år inom yrket. Kan inte klaga på jämställdheten direkt men det vore intressant att se de andras löner först innan man kan säga helt och hållet. På det stora hela ser det iaf bra ut kring den aspekten, i arbetsmiljö och annat alltså. Jag funderar på att gå vidare till vuxenutbildning eller universitet.

    Arbetsmiljön, ja de flesta vet nog vid det här laget att det är ett av de stressigaste yrken som finns. Är man sjuk kan man räkna med att planeringen för de dagarna går åt h-vete, om vi inte tar in vikarie utifrån. De gör faktiskt vad man säger åt dem, till skillnad från kollegorna. Instruktionerna är det inget fel på, hur sjuk man än är förväntas man maila in en detaljerad planering för dagens lektioner. Bortkastad tid.

    Arbetstider: som ett vanligt kontor, 8-17. Har semestertjänst så jag är inte ledig på småloven, saknar den möjligheten till återhämtning. Många tror tydligen fortfarande på myten om lärares ledigheter, det de inte vet är att vi jobbar tio timmar extra varje vecka för att få vara ledig på loven, för de som har ferietjänst iaf.

    En typisk arbetsdag, vi kan ta en tisdag. En lektion på em och en på em, vardera ca 2,5 timmar långa men vi tar paus mitt i nånstans. Ungarna är oftast bra att jobba med, det är den bästa biten av yrket. Saknar fortfarande jättemånga av de som gått ut, på riktigt saknar.

    Efter andra lektionen har jag en kvart på mig att slänga ifrån mig arbetsmaterial, få med anteckningsbok och annat, möjligen en kopp varmt också innan vi samlas för det obligatoriska veckomötet. Skjut mig nu... Två timmar som man är tvingad att vara med på, rektor går igenom en lååång lista med information varav 99 % hade kunnat skickas via mail eftersom det ändå bara är en envägskommunikation. Det kan ta allt från en halvtimme till hela mötestiden. Resten av tiden ska man hålla på med den senaste flugan, nåt nytt pedagogiskt projekt som nån fått för sig är fantastiskt bra men som bara innebär extra arbete för mig som lärare och som inte ger nåt vettigt ut i andra änden. Bäst var iaf när vi fick auskultera (besöka andras lektioner), det gav otroligt bra erfarenheter. Så påtvingade projekt, analyser, rapporter och annat liknande skit är väl det sämsta med yrket. Det låter fint att man ska kunna gå till rektor och säga ifrån sig uppgifter man inte hinner, resultatet blir att man får sämre löneförhöjning och ses på medlidsamt (eller med förakt) som nån skadeskjuten fågel om man inte orkar med alla krav.

    Jag kommer aldrig mer jobba heltid som lärare som jag ser det nu.

  • Anonym (Servitris)

    Jag har arbetat inom restaurang och event i 25 år. Jag har gjort annat emellan, utbildat mig inom andra yrken och arbetat med annat, men alltid återkommit till restaurangbranschen.

    Det jag gillar är mötet med gästerna och att det är många roliga människor som jobbar i restaurang, det är inte ett 9-5 jobb och det passar inte alla men vi som trivs och stannar i branschen är ett lite speciellt släkte. Många gör andra spännande saker vid sidan och har jobbet som grundtrygghet, jobbar extra och mer i perioder.

    Det är både en fördel och en nackdel att det är fritt och flexibelt. Det är normalt att vara behovsanställd med osäkra villkor även om man har jobbat t.o.m på samma ställe i många år och det är svårt att planera framåt. Det är ofta säsongsberoende hur mycket jobb det finns och ofta får du inte schemat förrän veckan innan, plötsligt kan du bli av med timmar eller vara tvungen att jobba dubbla pass,. Det beror på hur många som bokar, vädret mm. Fördelen är att man kan jobba jättemycket en period och sedan ta ledigt eller säga upp sig för att resa eller göra annat. Det finns alltid jobb att få i alla fall när du har några års erfarenhet och kan yrket (inte just nu under corona pga restriktionerna men i vanliga fall finns det alltid behov av duktiga servitörer). Man kan jobba på många olika slags restauranger, alltifrån lunchrestauranger och sunkhak till lyxrestauranger, klubbar, kryssningsfartyg, bröllop och eventlokaler, sushirestauranger... Du blir allmänbildad och duktig på mat och viner, och en jättestor fördel är såklart att du får äta god mat varje dag som du slipper laga själv!

    Det är en ingångsbransch för många ungdomar, man jobbar extra några år och det är ett jobb som man alltid kan falla tillbaka till. Du kan gå restaurangskola men du kan lika gärna börja jobba utan utbildning och lära dig på jobbet. En bra arbetsplats ger viss internutbildning, du kanske får gå en bartenderkurs eller får gå på vinprovningar hos leverantören, men mest är det praktiskt lärande. Tyvärr är lönerna dåliga och OB-tilläggen är värdelös, du får bara några tior extra i timmen även röda dagar och sena kvällar. Även efter många år i yrket får du oftast bara minimilön, 148 kr i timmen. Det vägs upp av att du får dricks men dricksen beror mycket på var du jobbar; i en bar kan du få 1000 extra per kväll men i vissa restauranger får du knappt någon dricks alls. Lönen är nog huvudskälet till att folk inte stannar på jobbet utan söker sig vidare.

    Arbetsmiljö och facklig trygghet är ganska svag. De flesta restauranger följer avtal men de är kassa å andra sidan, och fackligt arbete är inte många intresserade av. Det kan vara tungt och slitsamt på kroppen, man går många tusen steg och bär tunga brickor och tallrikar. Kan vara stökig miljö med hög musik och fulla gäster, men det beror helt på vilken typ av ställe du väljer att jobba på. Det är en jämn blandning av kvinnor och män och man får lika mycket (lika dåligt) betalt. Det är väldigt svårt att kombinera med att ha småbarn och därför slutar de flesta eller tar en paus när barnen är små. Så gjorde jag.

    Du kan bli hovmästare, restaurangchef eller öppna eget efter några år, och är du duktig och framåt kan du nå dit snabbt. Jag är chef för en restaurang, på vår systerrestaurang är restaurangchefen en ung kille på 23 år. Detta var hans första jobb inom restaurang och han blev chef efter drygt 1,5 år.

    Hur en arbetsdag ser ut beror helt på var du jobbar, men ett kvällpass ser ofta ut såhär:

    Du gör klart allt man inte hann kvällen innan. Dukar borden och gör snyggt, fyller på dryck i kylarna, fyller vattenflaskor. På finare restauranger putsar glas och bestick och viker servetter. Om du är hovmästare kollar du bokningar, planerar vid vilka bord du ska placera bokade gäster och svarar på mail. Om du har ett bröllop eller annat event gör du iordning för det. Sedan kommer gästerna och då är det i bästa fall fullt upp och det kan vara väldigt stressigt. Du tar beställningar och ger råd om mat och vin. Serverar dryck, bär ut mat, tar betalt, dukar av. Byter ölfat när de tar slut. Du måste kunna hålla mycket i huvudet, du kanske har 10 bord att hålla reda på och du måste hålla koll hela tiden om någon får tomt i glasen och vill beställa mer, och att du dukar av när de har ätit klart. Frågar om de vill ha dessert mm. Hela tiden blir du avbruten av någon som vill fråga något eller beställa och du ska ändå hålla beställningar i huvudet och komma ihåg vem i sällskapet som skulle ha vilken mat och dryck. Det är stressigt men kul, du får utmana dig själv och måste kunna multitaska till max. Framåt kvällen när det lugnar ner sig börjar du förbereda för dagen därpå och när gästerna gått är det disk, städning, och så mycket du hinner fylla kylar och preppa med glas, duka upp (det du började dagen med att göra allt som inte hanns med). Kastar kartonger och sopor. Det är omöjligt att säga vilken tid du slutar för det beror helt på hur länge gästerna sitter kvar och hur mycket du måste fylla på, har det varit en bra kväll är det mycket att fylla på och diska. Är det en lugn kväll kan du gå tidigare. Gör kassan och städar toaletterna. Och du småpratar förstås med gäster, snackar med kollegorna, småfixar med något om det är lugnt.

    Som sagt jag trivs jättebra med jobbet och vill inte jobba med något annat. Men nu är jag snart närmare 50 och jag vet inte hur mycket längre jag kommer att orka springa. Har inte planerat så mycket för ålderdomen faktiskt, min dröm är att starta en egen liten homestay utomlands. Just det, du har goda chanser att jobba utomlands. Servisjobbet är detsamma oavsett var i världen du är och jag har t.ex jobbat i Asien och Tyskland.

  • Anonym (Speciallärare)
    Ilpl25 skrev 2021-06-06 18:49:10 följande:

    Hej. Är det någon som kan svara på mina frågor om sitt yrke? Behöver till skolarbete.

    Utbildning, lön, jämställdhet,karriärmöjlighet/utveckling, hållbarhetsperspektiv, arbetsmiljö, arbetstider, historiskt perspektiv.

    Hur en arbetsdag kan se ut i yrket. Positiva och negativa aspekter.


    Fyra års lärarutbildning plus ett och ett halvt år spec.utbildning. 43000 i lön. Gissar på ca85% kvinnor, och jag är bland de yngre (40 år). Karriärstjänsten förstelärare finns, vilket ger 5000kr extra i månaden, varken mer eller mindre. Det går att söka sig vidare till biträdande rektor och så småningom rektor.

    Arbetsmiljön är vidrig. Det går aldrig att göra ett bra jobb, utan det handlar hela tiden om att prioritera det viktigaste, släcka bränder, välja vilka elever som är i störst behov av extra stödinsatser. Vi ska arbeta i snitt 45 timmar per vecka, varav 35 schemalagda och övriga 10 är så kallat förtroendetid som kan utföras antingen på arbetsplatsen eller hemma. Detta innefattar oftast lektionsplanering med mera. Om vi tvingas till mer arbete än så har vi ingen möjlighet att skriva upp det som komp.

    Historiskt sett har yrket under 1900-talet gått från högstatusyrke till lågstatusyrke. Införandet av karriärtjänster och höjda löner var tänkt som ett sätt att höja läraryrkets status. Däremot satsas allt mindre pengar på skolan, så de höjda lärarlönerna har istället resulterat i sänkta elevpengar och färre anställda på skolorna.
  • Nutid

    Jobbar som konstruktör,


    Utbildning 4.5 år högskola


    ca 42 i lön efter ca 12 år.


    Väldigt få kvinnor på min avdelning tror faktiskt att en arbetssökande kvinna har en liten fördel. Under min tid på företaget har andelen kvinnor ökat från kanske 10 % till 25 %. Största möjligheten till karriär är att gå mot chefsroller. Är man inte intresserad av det finns det inte så mycket karriärmöjlighet. Däremot är jobbet väldigt utvecklande eftersom det är kreativt.


    Eftersom jag får konstruera riktiga produkter inom gröna näringen så känns det som man gör nytta men även har möjlighet att påverka ur hållbarhetsperspektiv måste jag säga att det känns bra.


    Arbetsmiljön är rätt bra dock lite väl stillasittande kanske bara jobbar praktiskt 20%, men dessa 20% innehåller allt från att  besöka kunder, bygga prototyp, prova det man byggt till att vara med på igångsättande i produktion. Normala kontorstider men väldigt fritt att flexa, det senaste året då det varit Corona har jag jobbat mesta dels hemifrån har det blivit svårt att hålla bra tider utan jag har jobbat för mycket och haft för lite socialt utbyte. (förhoppnings blir det bättre till hösten ????)


    I historiskt perspektiv går min arbetsplats mer och mer från smedja mot högteknologi.


    En typisk arbetsdag har jag kanske ett möte oftast kombinerat tekniska frågor och tidsplanering.
    Halva dagen praktiskt konstruerande/kunskapsinhämtande/leverantörskontakt/produktionskontakt.
    En fysisk aktivitet prototypbygge/fältbesök/produktionsbesök/riggprovning.


    Till stora delar är jag mycket nöjd med mitt arbete eftersom som det är fritt kreativt och jag har turen att ha bra arbetskamrater, nackdelen är att man kan bli nervös över sina konstruktioner vilket kan ge viss psykisk press.

Svar på tråden Yrke