Va?! Skulle du vara extra empatisk? Haha..

Väldigt ovanligt? 20%, det betyder att i en klass med 25 elever så skulle 5 vara HSP.  På en arbetsplats med 200 så skulle 40 vara det. Är det så många som 20% så är det nog anses som relativt vanligt (som jämförelse är det väl c:a 5% som har ADHD).
Om de inte vet om det, så är det nog inget som besvärar dom, eller kan hantera det. 
Så sannolikheten att vi här har mött på folk som är (medvetna eller inte) HSP är nog väldigt stor

Jag har några, ett dussintal faktiskt,  som kallar sig själva HSP/högkänsliga i min omedelbara närhet. Dessa är oerhört egocentriska och projicerar och förstorar väldigt mycket. De har problem i sig själva som de inte ser, utan de projicerar sina problem på omgivningen. Inför tanken att det är de själva som har problemen är de väldigt undvikande. Påpekar man något så är man jobbig, ger dåliga vibbar/energier och de drar sig tillbaka i sina egna små bubblor. Samtidigt är de väldigt krävande, allt måste ske på deras vilkår, annars är man en energisugare och de mår dåligt. Att det är de själva som suger musten av sin omgivning med sina projiceringar, sin egocentrism och sina krav finns liksom inte i deras tankäevärd, för de är ju högkänsliga och så empatiska och allt är alltid alla andras fel.

Nu kanske inte alla som anser sig vara högkänsliga är så, men det är min erfarenhet av dessa personer.

Jag tvivlar inte alls på att så många är känsliga för intryck, ljud och konflikter. Men många av dessa lär sig hantera detta. 
Det har säkert blivit mer tydligare med alla dessa landskapslösningar som finns på många arbetsplatser. 
Men man märker hur kränkta de som anser sig ha HSP, när man inte köper att de ska vara något utöver oss andra (med att kunna läsa folk, vara mer empatiska etc)

Eftersom jag själv alltid får väldigt höga poäng på diverse hsp-tester, inte bara online utan till och med hos psykologer, så är jag rätt övertygad om att hsp... är asperger. Många som anser sig vara hsp och inbillar sig att autistiska inte kan känna empati så slård essa så klart bakut, för det sista de vill är att ha en autismdiagnos. 

Jag skulle nog mest vilja säga till det: Jag vet vad jag talar om, mig lurar ni inte =P

Men för helvete, det är inget syndrom, det är bara en term som en professor i psykologi myntat efter att ha forskat om hög känslighet i decennier. Du vet ju inte ens vad det är eftersom du skriver ?syndrom? och ändå har du åsikter och väljer att skriva att vissa människor inte existerar. Frågan är ju snarare vilket syndrom personer har som blir så provocerade av att det öht existerar högkänsliga människor.

För övrigt menar jag inte absolut allvar, utan raljerar  och överdriver lite, när jag säger att hsp är aspergers. Jag brukar faktiskt snarare kalla det "odiagnosticerbar asperger". Dvs en som anser sig vara högkänslig är bara nästan hela vägen till aspergers, men inte riktigt hela.

Förresten läste jag ett väldigt bra blogginlägg i ämnet för ett par år sedan. Jag tror att det var på anarkoautisms blogg, men är osäker. 

Men enligt HSP-experterna så kan man absolut inte vara hsp och autistisk samtidigt. Absolut inte. Nej, nej, nej, lalalalala *håller för öronen*

Även vår kära Eleine Aaron (stavning på den?) hävdade bestämt att så var fallet. Detta är två olika saker som absolut inte kan samexister. De har absolut ingenting med varandra att göra och är inte lika någonstans.

Att alla som har asperger/autism grad känner igen sig själva i hennes "symptomlista" var inte något hon ville låtsas om.

Alltså, ja, fast nej. Läs mer om kvinnor med autism/asperger. Läs om maskning, kvinnliga autisters sociala förmåga och underdiagnosticering.

Läs också om HSP och deras "kriterier". Social förmåga ingår inte där, däremot många sociala saker som autister också drabbas av.

Och dessutom, hsp's förakt för och okunskap om autism, är om inte skrämmande så extremt stereotypt.

Det raka citatet frånsvenska hemsidan:

Skillnader: En högkänslig person är i allmänhet bra, ofta mycket bra på att läsa in sociala situationer och andra personers känslotillstånd (oberoende av hur social han eller hon är). Den högkänsliga är empatisk och är vanligen intresserad av flera olika saker och har inte enbart ett utpräglat intresse för vissa bestämda saker. HSP har ofta en livlig fantasi.

Ska vi bryta ner det?
En högkänslig per son är i allmänhet bra, ofta mycket bra, på att läsa in sociala situationer - ok. Jag går med på att autistiska personer kan ha svårigheter med det.  Detta skulle vara autismkriterie.... B1c, antar jag? Men eftersom autismkriteriegrupp B1 innehåller 4 kriterier och bara två måste uppfyllas är detta inte nödvändigt att uppfulla som autism. Man kan lika gärna uppfylla kriteriet genom B1a (nedsatt förmåga att vidhålla ögonkontakt och nedsatt användande av mimik och gester), B1b (nedsatt förmåga att skapa och upprätthålla åldersadekvata vänskapsband) eller b1d (brist på spontan vilja att dela glädjeämnen med andra). Ja, eller en kombination då, men som sagt, B1c måste inte vara en del av den kombinationen. Personligen uppfyller jag inte B1c, utan just en kombination av två av de andra.

käsa in //...///och andra personers känslotillstånd - förmågan att läsa in detta är ingenting som autism-kriterierna tar upp. Det de, igen är det B1c som tar upp detta alls, är gensvaret mot andra personers känslotillstånd. Tvärtom visar forskning på att de känner och läser av alldeles adekvat, men har svårigheter att agera på detta på ett sätt som "känns igen" av neurotyper. Autister kan hantera till exempel en annan persons ledsenhet genom att stimma eller avleda sig själv och försöka avleda den som är ledsen. Inte för att de inte märker att den andra är ledsen utan för att alternativet kan vara en sk meltdown och det är inte något en autistiskt person vill utsätta varken sig eller den andre för.

Den högkänsliga är empatisk - ja det är den säkert, men det är autisten också.

och är vanligen intesserad av flera olika saker och inte enbart ett utpräglat intresse för vissa, bestämda saker. HSP har ofta livlig fantasi - här kom den stereotypen med råge. För det första, och det här är bara en tanke från mig, "vissa, bestämda saker", vilka då? Jag menar, jag vet vad de hintar åt, vad sstereotypen är. Autister är bara intresserade av IT, frimärkssamling, tågbanor, fysik och sånt. De skriver det inte rakt ut, men det behövs inte heller, vi är bekanta med stereotypen att autister bara ägnar säg åt hårda fakta-saker, inte mjuka vetenskaper och människor, fantasi kan de inte ha heller, det måste man ju ha empati för. Eh... trött på den. Men vad säger diagnoskriterierna om specialintressen och fantasi då? Tja, enligt 3a så ska det finnas omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa (vad det är finns ingen uppgift om, men... ja, se ovan) och begränsade intressen, som går till överdrift om vi säger så lite kortfattat. Men igen är det ett kriterium. Det finns 4, det över, och även 3b (fixering vid ritualer och/eller rutiner utan uppenbara ändamål), 3c (stereotypa och repetetiva kroppsliga manér), och 3d (facination för delar av föremål eller föremåls/leksakers "oväsentliga" egenskaper, som lukt eller känsel till exempel. Här brukar vi ofta klämma in "sensorisk sensitivitet"). Ingenting däremot om en autistisk persons förmåga till fantasi,  

Jag vill också tillägga att jag inte har något emot att folk kallar sig HSP. Folk får kalla sig vad de vill. Det jag verkligen har något emot är HSP-personers abelism och förhärligande av sig själva på autistiska personers bekostnad. För det är någto som sker hela tiden. Kanske i mindre skala i Sverige och på svenska forum än utomlands och på engelskspråkliga forum.

Jag kan ingenting om HSP så jag påstår ingenting om det all. Asperger kan jag däremot bra och just känslighet för intryck är oftast en av de största svårigheterna för kvinnor med aaperger. Man har helt enkelt väldigt svårt att sortera intryck och är ofta mycket känsliga för röriga miljöer. Många barn med asperger har svårt med skolmiljön, en orsak till att sjukskrivning och "hemmasittande" är relativt vanligt hos baen med asperger.

Att vara överkänslig (och även underkänslig) för sinnesintryck ingår i "begränsae repetiva mönster" som är en del av diagnoskriterierna.

Just detta med känslighet för sinnesintryck är en stor del för asperger /ast för många. Drt har alltså väldigt mycket med funktionsskillnaden att göra.

Var finns det forskningsstöd för att hsp skulle ha förhöjd social kompetens?

Tack till er som svarade för att hjälpa mig.

Jag lämnar tråden nu. Det är så negativ stämning här och så mycket hat mot oliktänkande. Det räcker nu. Klanka ner på andras personligheter är det lägsta man kan komma. Vi är alla unika, varför inte försöka acceptera det istället för att presentera alternativa personligheter och sätt man kan vara på?

Ha en fin sommar alltihopa!

Men ändå påstår du och andra i tråden att de är mer socialt kapbla?