Var är de rosa molnen?

Alltså JA. Signing up. Pratade med blivande pappan om det igår faktiskt. Du beskriver det väldigt bra, jag känner precis likadant. Är också aningens äldre, 35, och har haft två missfall innan den här graviditeten. Börjar närma mig halvtid. Första tiden, fram till kub typ, var ju extremt stressande och tärande eftersom jag trots extra-kontroller trodde fostret dött var och varenda dag. Jag hade MA dessutom så det var extra lurigt, tack vare en känsla så sökte jag vård och fick rätt. 

Så dels är det väl därför, dels kanske för att min barnlängtan aldrig var så där extrem och skrikande, och sen tror jag kanske det också beror på att jag är en ganska grundad och stabil person. Och har alltid haft lätt för att anpassa mig till nya situationer. Jag har alltid känt mig trygg i att jag inte har den där rosa-moln-attityden och det är väl för att det var planerat, vi kämpade med missfallen, och för att jag aldrig känt att jag ångrar mig, det här är ju vad jag vill. :)