Anonym (Fia) skrev 2021-08-24 06:43:37 följande:
Ger man sig på att "böna och be" om saker som är narkotika klassat kan man generellt räkna med att INTE få det i någon större mängd.
Haft mängder av den typen av mediciner utskrivet i 7 år tid och min läkare har inte ens några betänkligheter att skriva ut lite extra om vi inte vet hur mycket jag har kvar, varför? Jo jag har aldrig någonsin tagit så mycket som de skrivit ut eller velat öka dosen, de vet helt enkelt att jag inte har någon förkärlek för dem eller någonsin använder mer än absolut nödvändigt.
Stilnoct och imovane är ju mindre beroendeframkallande i sig än allmänna benzo till exempel, men sömntabletter i sig är lite som nässpray, använder du för mycket/för länge tenderar de att göra det som man tog det för från början värre. Det är generellt inte en lösning med sömntabletter varje natt (i allafall inte av den typen), man kan ibland börja med en "kur" för att hjälpa det att rätta till sig men sen får man generellt acceptera att göra uppehåll lite då och då.
Personligen avskyr jag imovane pga den otäcka smaken i munnen dagen efter, har stilnoct på stående recept men tar jag för ofta förlorar den den "positiva effekten" - dvs jag vaknar etc. men den påverkar sådant som muskelkontroll etc. ändå. Melatonin och jag gick aldrig särskilt väl ihop, somnade väldigt bra på den men vaknade inom max några timmar helt klarvaken. Propavan gick inte ur kroppen ordentligt och jag kunde somna ståendes fram till 20 på kvällen efter.
Bäst sover jag på Oxascand, men det lär du inte få någon läkare att skriva ut som sömn medicin, jag har helt enkelt flyttat tiden för den och nämnt lite i förbifarten för läkaren att jag gjort det. (och det är defintivt inte något som är en bra idé att ta dagligen, ser till att hålla det till max några nätter i veckan och acceptera att jag inte sover så mycket de andra.
De neuroleptika du provat och säger inte fungerar, hur länge har du provat respektive? Har en bekant som ätit en del av de för att förhindra manisk psykos och där lättar en hel del av groggyheten efter en tid.
Tack för ditt inlägg och att du engagerar dig
Jag har inte heller någon förkärlek för narkotikaklassade mediciner, tog Lyrica innan det blev narkotikaklassat och det var jag som föreslog att vi skulle sätta ut den för något år sedan. Jag dricker inte ens alkohol och har aldrig tagit mer av någon medicin än läkaren rekommenderat och aldrig höjt dosen efter insättningen.
Det är böna och be eller inte alls för mig förstår inte hur folk gör som sagt. Första gången jag fick Imovane satt jag och grät en hel timme hos min läkare så pass att jag knappt kunder prata, då fick jag ett recept. Är det så folk gör varje gång? Jag var genuint så ledsen det var inget skådespel, syftet var inte att få Imovane heller då visste jag inte ens vad det var.
Det är olika, vissa mediciner har jag testat en månad, andra 1-2 år.
