Snälla pappor ni kan väl bättre?

Fattar inte varför kvinnorna låter detta ske. Okej att de behöver någon som hjälper till med räkningarna medan barnen är små (för att de varit så förbannat naiva att skaffa barn utan att ha ekonomi till att klara sig själv), men varför ligger de med dessa män?? Tvättar deras kläder?? Nej, det övergår mitt förstånd.

Var barnet planerat?

Detta fanns inte innan barnet kom?

Nej det gjorde det inte.

Eller ja. Ljuskänsligheten fanns säkert men var inget vi reagerat över.

Och sömnen var inte heller samma problem då, tror dock han till viss del blev förstörd av skiftarbete

Jag blev också förstörd av vissa arbetstider. Trist. :/

Det enda man kan göra nu är att se till att han repat sig ordentligt innan man skaffar fler barn (om man vill).

Ja precis. Vi jobbar på det. Idag skulle jag nog ändå påstå att han är en mer fungerande pappa än vad många andra är.

Alltså för mig spelar egentligen inte nätter och morgnar någon roll så länge han kompenserar med annat. Det som behöver kännas okej innan fler barn är ju det känslomässiga.

Att barnet vi har nu är ett så kallqt plusbarn underlättar ju inte heller direkt

Min man har alltid haft svårt med sömn, gått upp 1-3 gånger per natt även utan barn, haft vinterdepp osv. Fick sin dygnsrytm förstörd i lumpen med en massa nattövningar och visste sedan inte om han skulle sova 1 h eller 24 h när han väl lyckades somna- han vaknade inte till sina föreläsningar utan en 500W bygglampa i ansiktet och bergsprängare på full volym som larm.
Han fick då bli utredd i sömnlab och fick springa runt med elektroder på huvet i en vecka mm.

Denne man har ändå tagit hälften av alla nätter med barn.

Vi började med att vara lediga 10 veckor ihop, han hade sparat semester + pappadagar+ årets semester. Det behövdes då barnet knäckte till svanskotan på mig och jag inte ens kunde sitta första två veckorna. Jag skulle amma, sova, röra på mig och läka- han gjorde nästan allt annat.

Eftersom jag är morgonpigg så har jag lagt mig tidigt, han har nattugglat som han brukar med barnet, sen tog jag tidiga morgonen när min man äntligen brukar kunna sova och vi fick då båda mer sammanhängande sömn, vilket vi upplevde som det viktigaste. Får vi 4-5 h ostört så är det mer värt än 8 timmar med väckning varje timme.

Vårt barn hade magont i tre månader varje kväll och då gick vi runt och bar honom i sele en timme i taget och avlöste varandra när timern surrade.

Vi var lediga 7 månader var, vi har alltid delat lika på VAB och det är inget tjafs om det. Självklart talade vi igenom i detalj hur det skulle bli innan jag blev gravid. Mitt yrke förändras snabbt och jag ville inte vara borta längre. Hade vårt barn varit omoget och ängsligt vid inskolningen kanske jag hade ändrat mig men det gick jättebra.

Jag kan berätta om min sambo - superpappan! Eller tja, super och super. Han gör halva föräldrajobbet helt enkelt. Utan tjat, utan gnäll fixar han frukost, torkar små rumpor, kör diskmaskinen, cyklar till simskolan, packar gympakläder, löser konflikter mm.

Jag upplever att den typen av pappa främst ses bland låginkomsttagare, unga föräldrar, bonusfamiljer och i familjer där kvinnan tjatar sig till barn.

Bland mina vänner och i min familj är männen föräldralediga 50% och engagerade pappor

Tycker dom allra flesta papporna hjälper till med hushållet här i skandinavien vad jag har märkt