Orkar inte vara duktig längre

Så problemet ligger i att du aldrig rebellat och nu har du ett eget barn som gör det omöjligt?

Fast det är det inte. Tänk efter - var du aldrig arg som barn? Någon gång måste du ha bråkat eller haft stökigt på rummet. Har du aldrig låtit bli att göra en läxa, stannat uppe lite för sent, tittat på en film du egentligen inte fick se, sagt en svordom, låtit bli att diska en dag osv?

Tror du har fastnat i att se dig själv i en som gör allt rätt, men det gör du inte. Bara att skaffa barn ung och hoppa av studier är ju något som inte alls ses som särskilt duktigt.

Om du gör en lista på alla dina fel och brister kanske det kan få dig att slappna av lite och inse att duktighetsstämpeln har du satt på dig själv. Du är bara människa du med. Och om du tycker listan blir för kort för att komma ifrån duktighetskänslan, gör några oduktiga saker varje dag.

Skit i att diska hela disken, släng lite tvätt på golvet, stanna uppe en timme längre än vanligt, låt barnet titta på tv en hel dag trots att solen skiner, beställ pizza till middag, käka godis mitt i veckan, köp nåt dyrt till dig själv som du egentligen inte har råd med, stör grannarna i 10 minuter med hög musik, tappa lite mat på golvet och låt bli att torka upp det med en gång etc.

Du behöver ju inte göra allt på en gång, gör det lite då och då när duktighetskänslan blir för stark.

Fast det är ju sånt vuxna säger. Problemet är ju att du har känslan. Den måste du ju jobba bort själv genom att visa dig själv att du är människa precis som alla andra.

Även om vuxna sagt till dig hela livet att du är duktig, så är det du själv nu som måste inse att bara för att någon säger en sak om en så måste inte det definiera en. Du är inte duktig. Eller jo det är du men du är ju inte BARA duktig, eller hur? Det behöver inte vara din personlighet att alltid vara den duktiga. Du måste släppa den rollen inom dig själv. Och hur gör du det? Genom att göra saker du känner är oduktiga.