• Anonym (Slimeboll)

    Bonusföräldrar

    Hej

    Detta med att vara bonusförälder kan inte vara lätt och jag själv försöker tänka mig in i olika situationer men det är inte lätt.

    Jag har ett barn sedan tidigare och lever med en man sedan två år tillbaka som inte har barn.

    Barnet har jag varannan vecka för tillfället.

    Ekonomiskt skulle jag aldrig begära att han ska behöva stå för något för mitt barn.

    Sambon tyckte själv det var jobbigt i början för att han kände sig utanför, vi har pratat mycket om detta. Jag var inte van vid att någon var sträng och hade rätt hårda regler vad som gäller uppfostran så det blev mycket konflikter. Men det känns som man ändå har fått rätsida på det

    Men nu till min fråga .

    Just nu under pandemin är det allt hårdare krav på förskolan vilket resulterar i mer vab.

    Jag kan absolut förstå att jag ska ta det största ansvaret för mitt barn. Men har man gått hemma ett ex antal dagar med sjukt barn och man ber sambon vara hemma 1 ynka dag för man behöver gå en utbildning eller att det är riktigt kris på jobbet så vägrar sambon vara hemma.

    Är det ens lönt att ta upp detta med honom djupare?

    Tar hårt på mig att han inte kan hjälpa mig en dag om det skulle behövas.

    2 års förhållande och har frågat han vara hemma 2 ggr under dessa år så det är inte mycket jag begär ifrån honom.

    Vad tycker ni ?

  • Svar på tråden Bonusföräldrar
  • Anonym (Hej)

    Jag kan gissa att du kommer få många svar som säger att det inte är hans ansvar. Men jag tänker som du. Han har valt att leva med dig och ditt barn, det är orimligt att han aldrig skulle avlasta dig. Hur ska ni kunna fungera som familj om han inte någon enstaka gång kan passa ditt barn?

  • LFF
    Anonym (Slimeboll) skrev 2021-08-30 14:06:56 följande:

    Hej

    Detta med att vara bonusförälder kan inte vara lätt och jag själv försöker tänka mig in i olika situationer men det är inte lätt.

    Jag har ett barn sedan tidigare och lever med en man sedan två år tillbaka som inte har barn.

    Barnet har jag varannan vecka för tillfället.

    Ekonomiskt skulle jag aldrig begära att han ska behöva stå för något för mitt barn.

    Sambon tyckte själv det var jobbigt i början för att han kände sig utanför, vi har pratat mycket om detta. Jag var inte van vid att någon var sträng och hade rätt hårda regler vad som gäller uppfostran så det blev mycket konflikter. Men det känns som man ändå har fått rätsida på det

    Men nu till min fråga .

    Just nu under pandemin är det allt hårdare krav på förskolan vilket resulterar i mer vab.

    Jag kan absolut förstå att jag ska ta det största ansvaret för mitt barn. Men har man gått hemma ett ex antal dagar med sjukt barn och man ber sambon vara hemma 1 ynka dag för man behöver gå en utbildning eller att det är riktigt kris på jobbet så vägrar sambon vara hemma.

    Är det ens lönt att ta upp detta med honom djupare?

    Tar hårt på mig att han inte kan hjälpa mig en dag om det skulle behövas.

    2 års förhållande och har frågat han vara hemma 2 ggr under dessa år så det är inte mycket jag begär ifrån honom.

    Vad tycker ni ?


    Om ni har varit överens om att han inte ska ha något ansvar för barnet så är det helt ok att han inte vill ta vab för ditt barn även om det är för att du ska kunna gå en utbildning. Antingen får du försöka se om du kan hitta en annan lösning eller så får du se om du kan skjuta på utbildningen. 

    Sen kan man så klart tycka att det är jättetråkigt att han inte är villig att hjälpa dig med detta och för mig kanske det skulle ha lett till att jag övervägt relationens fortlevnad. 
  • Mrs Moneybags
    Nja. Jag tycker nog att vab ska tas av dig och ditt barns pappa först och främst.

    I värsta fall kanske du kan fråga barnets mormor eller morfar? 
  • Anonym (kräva)
    Anonym (Slimeboll) skrev 2021-08-30 14:06:56 följande:

    Hej

    Detta med att vara bonusförälder kan inte vara lätt och jag själv försöker tänka mig in i olika situationer men det är inte lätt.

    Jag har ett barn sedan tidigare och lever med en man sedan två år tillbaka som inte har barn.

    Barnet har jag varannan vecka för tillfället.

    Ekonomiskt skulle jag aldrig begära att han ska behöva stå för något för mitt barn.

    Sambon tyckte själv det var jobbigt i början för att han kände sig utanför, vi har pratat mycket om detta. Jag var inte van vid att någon var sträng och hade rätt hårda regler vad som gäller uppfostran så det blev mycket konflikter. Men det känns som man ändå har fått rätsida på det

    Men nu till min fråga .

    Just nu under pandemin är det allt hårdare krav på förskolan vilket resulterar i mer vab.

    Jag kan absolut förstå att jag ska ta det största ansvaret för mitt barn. Men har man gått hemma ett ex antal dagar med sjukt barn och man ber sambon vara hemma 1 ynka dag för man behöver gå en utbildning eller att det är riktigt kris på jobbet så vägrar sambon vara hemma.

    Är det ens lönt att ta upp detta med honom djupare?

    Tar hårt på mig att han inte kan hjälpa mig en dag om det skulle behövas.

    2 års förhållande och har frågat han vara hemma 2 ggr under dessa år så det är inte mycket jag begär ifrån honom.

    Vad tycker ni ?


    Jag skulle inte vilja leva med någon, eller tvinga mitt barn att leva med någon, som såg mitt barn som ett nödvändigt ont som hen inte ville engagera sig i mer än nödvändigt. Ni har levt tillsammans i två år och barnet går fortfarande på förskola, så där tolkar jag det som att barnet är ganska litet och har levt såhär i stor del av sitt liv. 

    Så är det din sambo som känner sig ledsen och det ska ordnas med så att han inte känner sig utanför och ska vara sträng och fostrande med ditt barn. Om han vill fostra får han väl också ansvara? Annars kan han strunta i det också kan jag tycka. 

    Tar hårt på dig att du inte får stöd. Hur känns det för barnet tror du? Att tolereras av din man men knappt mer? Jag skulle inte vilja ha det så för mitt barn. 
  • Anonym (zzz)

    Jag är både förälder samt bonusförälder. Jag har inte vabbat för mina bonusar, men jag har ställt upp ändå. Tex har någon av dem varit sjuk när jag studerat och då inte vabbat officiellt men ändå varit den som varit hemma. 
    Vi lever dock som om vi vore en kärnfamilj, i princip, det låter det inte som att ni gör, och då blir det svårt att "plötsligt" ändra på det ni tidigare bestämt. 

    Jag kan förstå i en sits där du varit hemma många dagar, att det hade varit skönt och trevlig att ens partner ställde upp men vill han inte så "måste" han inte. 

  • Anonym (M)

    Jag tycker rent generellt att om man står så nära varandra som man gör som sambos ska man kunna hjälpa till när det krisar. Det innebär ju inte att han i det här fallet har ansvar för ditt barn utan just att han stöttar upp för dig när det krisar. Så som jag antar att ni gör om det krisar med andra saker.

  • Anonym (M)
    Anonym (M) skrev 2021-08-30 15:35:55 följande:

    Jag tycker rent generellt att om man står så nära varandra som man gör som sambos ska man kunna hjälpa till när det krisar. Det innebär ju inte att han i det här fallet har ansvar för ditt barn utan just att han stöttar upp för dig när det krisar. Så som jag antar att ni gör om det krisar med andra saker.


    Jag reagerade också över detta att han fostrar barnet, dessutom på ett annat sätt än du vill? Då har han ju faktiskt på eget bevåg tagit på sig nån form av ansvar för barnet det blir ju lite svårt att bara vara med och bestämma men inte engagera sig alls annars.

    Har ju inget med vabbandet att göra, men reagerade på den formuleringen.
  • Anonym (Hold my beer)
    Anonym (Slimeboll) skrev 2021-08-30 14:06:56 följande:

    Just nu under pandemin är det allt hårdare krav på förskolan vilket resulterar i mer vab.

    Jag kan absolut förstå att jag ska ta det största ansvaret för mitt barn. Men har man gått hemma ett ex antal dagar med sjukt barn och man ber sambon vara hemma 1 ynka dag för man behöver gå en utbildning eller att det är riktigt kris på jobbet så vägrar sambon vara hemma.

    Är det ens lönt att ta upp detta med honom djupare?

    Tar hårt på mig att han inte kan hjälpa mig en dag om det skulle behövas.

    2 års förhållande och har frågat han vara hemma 2 ggr under dessa år så det är inte mycket jag begär ifrån honom.

    Vad tycker ni ?


    Nej. Och det är inte lönt att fortsätta vara sambos heller eftersom han inte ställer upp när du behöver honom. Det här är bara toppen av isberget.
  • Anonym (Z)

    Din nya man ska inte ta vab och inte heller ska han fostra barnet. Det är ditt ansvar, tillsammans med barnets andra förälder.

Svar på tråden Bonusföräldrar