Ensam efter 18 år

Tycker det var ett konstigt sätt efter 18 år ihop. Inga samtal om att hon flyttat färdigt eller något annat.

Kvarlämnade smyckeskrin med innehåll, ska jag bara slänga allt?

Även hört från hennes vän att hon gjorde allt detta pga vi inte hade sex o att hon såg hur dåligt jag mådde av det.

Självklart efter 18 år så bryr jag mig om o älskar henne fortfarande.

Har valt att inte ligga på så hon får landa i flytt mm, kommer hon ta kontakt o undra hur det är med mig?

Ingen i vänskapskretsen förstår hennes handlingar o enligt henne själv var hon deprimerad.

Har ingen kontakt på Facebook eller något annat, dock så är hon fortfarande vän med mina vänner, vilket jag tycker är konstigt om hon nt vill se mitt liv mm om ni förstår hur jag menar.

Har ingen kontakt på Facebook eller något annat, dock så är hon fortfarande vän med mina vänner, vilket jag tycker är konstigt om hon nt vill se mitt liv mm om ni förstår hur jag menar.

Mig veterligen har hon en vän som jag inte har kontakt med. Så det blir jag som får lämna hennes saker.

Inget är bestämt överhuvudtaget. Hon bestämde sig för detta o sen drog hon.

I inget våld eller annat med i bilden.

Vanligt förhållande efter 18 år typ

.

Bråkade vi så var det om sex, jag blev sur o förklarade efter frågor från henne om varför jag var sur, detta är det enda jag vet.

Hon har ingen kontakt med sin familj eller något.

Såg nu att hon har blockerat mig både på Facebook och messenger trots att vi varken var vänner eller haft någon kontakt.

I min lämnade hjärna undrar jag om detta är för att få en reaktion från min sida?

Hennes saker ska jag samla ihop o ställa undan, får se om jag kör dit dem om nån månad om ja inte hör av henne. Vet var hon bor då vi varit ärliga om detta.

Tänkte inte ställa till med någon scen utan bara köra dit, ställa sakerna o köra.

Känns rätt från min sida att inte kasta det.

Har ändrat i bostaden o gjort den min egen, småplockar o städar så det ser rent o prydligt ut.

Sitter kvar med 5 rum o kök.

Lite stort men har bra hyra.

Dock förstår jag inte beteendet, varför blocka någon man inte har kontakt med? Varför lämna sin hund som var hennes allt? Gav henne sätt vi kunde löst gemensam vårdnad.

Mina föräldrar tycker jag varit för snäll i allt detta, dock har jag ingen anledning att vara jävlig eller försvåra för henne.

Självklart vill jag gärna ha en fortsättning med henne även om det bara blir som vänner, vi hade mycket daglig kontakt o delade på allt, även tvätt matlagning mm.

Känns bara som ett udda beteende.

Hur ska man veta vad som gick fel när man inte fick någon förklaring?

I min värld är det något man pratar om och försöker lösa, om förhållandet inte är helt dött.

Vi kollade på hus o skulle handla, hade planer för framtiden.

Enda svaren jag fick var att jag vet inte varför, hade jag vetat själv hade jag gett dig ett svar.

Igentligen på ett plan bryr jag mig inte om ett fortsatt förhållande, vill hellre att hon ska måbra. Mycke i hennes beteende påminde om en kompis fru beteende när hon gick i väggen.

Ty ärr vad jag vet har hon en vän, vi har ingen kontakt o kommer ej ha heller, dessutom jobbar denna person inom psykiatrin o har pushat henne lite antar jag.