Inlägg från: anonymochungkvinna |Visa alla inlägg
  • anonymochungkvinna

    Orkar inte längre

    jag känner exakt likadant. jag är en 18 årig ung kvinna som aldrig varit en del av ett tjejgäng. varje gång jag varit nära på att vara det så gör de något fult mot mig eller helt enkelt fryser ut mig. Jag har varit utfryst sedan jag började gymnasiet (var 15 år) och är det än idag. Tjejerna pratar om vad de ska göra efter skolan mitt framför ögonen på mig och inkluderar inte mig. Det gör ont och jag förstår precis vad du känner. Jag känner också att mitt liv inte är värt att leva, främst för att det gått till på detta vis ända sedan barnsben. I grundskolan blev jag utfryst på exakt samma sätt, dock var det på grund av att jag gick på en väldigt "svensk" skola, och jag som inte är etniskt svensk stack ut lite extra.

    nåväl, mitt tips till dig är att vända dig till gud. Om du verkligen tror på det och ber till gud kommer du se att du kommer få hopp igen. Gå till en imam / präst osv och försök lära dig mer om religionen och se om det ger dig hopp. ditt liv är värt att leva och ingen ska behöva känna så som du känner.

    Jag har mått extremt dåligt under hela mitt liv och har gått till oändligt många psykologer men ingen psykolog kommer någonsin kunna hjälpa oss. det är bara vi som kan hjälpa oss själva. Visst bryter jag ihop då och då när bägaren runnit över, men att vara psykiskt stark kräver så mycket och är en otrolig egenskap. Fokusera på att jobba, köpa lägenhet och kanske en hund/katt så kommer du se att allt kommer falla på plats.

    Önskar dig ALL LYCKA.

  • anonymochungkvinna
    anonymochungkvinna skrev 2021-09-27 23:13:30 följande:

    jag känner exakt likadant. jag är en 18 årig ung kvinna som aldrig varit en del av ett tjejgäng. varje gång jag varit nära på att vara det så gör de något fult mot mig eller helt enkelt fryser ut mig. Jag har varit utfryst sedan jag började gymnasiet (var 15 år) och är det än idag. Tjejerna pratar om vad de ska göra efter skolan mitt framför ögonen på mig och inkluderar inte mig. Det gör ont och jag förstår precis vad du känner. Jag känner också att mitt liv inte är värt att leva, främst för att det gått till på detta vis ända sedan barnsben. I grundskolan blev jag utfryst på exakt samma sätt, dock var det på grund av att jag gick på en väldigt "svensk" skola, och jag som inte är etniskt svensk stack ut lite extra.

    nåväl, mitt tips till dig är att vända dig till gud. Om du verkligen tror på det och ber till gud kommer du se att du kommer få hopp igen. Gå till en imam / präst osv och försök lära dig mer om religionen och se om det ger dig hopp. ditt liv är värt att leva och ingen ska behöva känna så som du känner.

    Jag har mått extremt dåligt under hela mitt liv och har gått till oändligt många psykologer men ingen psykolog kommer någonsin kunna hjälpa oss. det är bara vi som kan hjälpa oss själva. Visst bryter jag ihop då och då när bägaren runnit över, men att vara psykiskt stark kräver så mycket och är en otrolig egenskap. Fokusera på att jobba, köpa lägenhet och kanske en hund/katt så kommer du se att allt kommer falla på plats.

    Önskar dig ALL LYCKA.


    måste bara tillägga att jag dessutom inte har några vänner utanför skolan. Har aldrig varit på fest och aldrig umgåtts med någon på fritiden och jag mår sämst. Inga killar inom räckhåll heller så att säga.. aldrig haft en relation med en kille
Svar på tråden Orkar inte längre