Hade du berättat?

I den här diskussionen: jag. Det är ju jag som antingen berättar, eller inte.

Ja, det är upp till var och en att avgöra om man vill låta en person bli lurad utan att kunna göra något åt det eller inte. Om man tycker det är ok att blåsa andra så får man såklart utgå ifrån det och låta bli att berätta, tycker man att det inte är ok och vill ge den som blir bedragen en chans att göra ett eget val så berättar man.

Jag hade själv velat veta, alla gånger. Tänk att slösa bort år på (kanske skaffa barn m osv) en otrogen människa. Fy...

Var det min vän hade jag frågat om omständigheterna, om de har en öppen relation etc, och visst om omständigheterna verkligen tydde på att det va en ggn, att vännen ångrade sig som fan och verkligen inte skulle göra om det så hade jag kanske låtit det gå. Men om personen inte brytt sig, gjort det t en vana hade älskarinna/are då hade jag ställt ultimatum att personen får berätta annars gör jag det.

Om vännen har så dålig moral är det ingey jag vill va delaktig i endå..

Självklart skulle jag inte berätta.

Om man tänker efter bara lite så inser man att det finns stor chans att det kan vara med partnern som med mig;
jag skulle absolut inte vilja veta! Det skulle göra mig mycket ont om min goda vän lade sig i vårt förhållande och berättade något för mig som jag absolut inte vill veta något om.

För alla andra som absolut skulle vilja veta så förstår jag att man väljer att ta den enkla ställningen att det är rätt att berätta. Men man måste välja att vara både blind och döv för andra människors känslor om man påstår sig och inbillar sig att jag alltid vet vad som är bäst för alla andra.

Det är inte jämförbart.

Det är inte olagligt att vara otrogen, det är olagligt att misshandla.

Jag hade inte lagt mig i min väns otrohetsaffär om jag inte var vän även med partnern.
Däremot hade jag inte låtit någon, oavsett vem, fortsätta misshandla eller misshandlas om jag hade någon chans att stoppa det.

Ja, det finns såna oxå, dock är de ju väldigt väldigt få. Varför ska man utgå ifrån undantagen istället för den breda majoriteten?

Jag tycker snarare att man måste vara både blind och döv om man utgår ifrån sig själv och missar att väldigt få människor hellre lever i en lögn är får veta sanningen.

Klart det är jämförbart för även sånt som är olagligt går ju att dölja för att slippa få ett straff och den som hjälper dig att dölja det anses då vara skyldig till medhjälp.

Att gå mot röd gubbe är oxå olagligt. Tänker du likadant där? 
Om din kompis går mot röd gubbe så ringer du polisen med en gång, men om personen är otrogen i några år så är det helt ok?

Alltså, du är så oerhört inkonsekvent i ditt tänkande.

Nej, det är inte jämförbart då det ena är ett brott och det andra inte. Kan det vara så svårt att förstå?

Det är inte straffbart att gå mot röd gubbe för övrigt.

Enkelt uttryckt: jag anser att man bör hålla sig utanför andra människors relationer.

Folk agerar inte riktigt som de tror att de ska göra ändå. Var med ett gäng kompisar till en person där de i princip hade tävling om vem som hade berättat för en persons partner först, om det hade förekommit otrohet. Nu när de vet om att det förekommer otrohet i relationen berättar ingen ändå. Det är lätt att säga att man agerar på ett sätt men svårare att faktiskt göra så när det blir aktuellt. Få vågar.

Förklara varför det är inkonsekvent?

Ja vi har förstått att det ena är brottsligt och det andra inte. Men på vilket sätt menar du att det är avgörande för hur DU agerar? Om din kompis begår ett brott så kan ju du välja att undanhålla det för polisen för att din kompis ska slippa ett straff precis som du undanhåller en otrohet för hennes man för att hon ska slippa problem.

Straffbart eller inte , du påstår ju att lagen är gränsen för att avslöja eller inte. I så fall betyder ju det att du genast måste ringa snuten. NU är det du som är inkonsekvent.