Hade du berättat?

Nej. Springer inte runt och skvallrar på folk normalt sett. Sånt får andra hålla på med.

Det hade varit elakt mot din vän att berätta. Det är ju din väns problem och inte ditt, så varför lägga sig i? Det låter som om du vill förstöra för din vän. Däremot kan du ju uppmuntra din vän att berätta, men du ska absolut inte göra det.

Ts kanske inte är intresserad av att fortsätta vara vän med någon som är otrogen mot sin partner. Man är aldrig skyldig att bevara någon annans hemligheter.

Eller så kanske hon visst vill fortsätta vara vän. Oavsett så är det inte hon som ska tala om det för vännens partner, däremot kan hon ju försöka få den otrogna vännen att göra det.

Jag tror faktiskt inte att jag hade berättat. Har en gång under min tonårsperiod gjort just detta och jag fick all skit och förlorade massor av vänner. Så nä, av egoistiska skäl är det inte värt det.

Jag har en relation med någon som är upptagen och funderar själv på att berätta för partnern. Men det är också av egoistiska skäl... Min kompis vet om vad jag gör, lägger sig inte i men säger samtidigt att tankarna ibland kommer om det verkligen går att lita på mig.

Absolut inte, det är inte min sak att lägga näsan i blöt.

Kanske. Det vet vi inte.

Hon kanske har försökt få den otrogna vännen att berätta för sin partner. Vännen kanske inte vill berätta.

Vad menar du med att det inte är hon som ska tala om det för vännens partner? Vem ska göra det då om vännen vägrar? Ingen? Alla människor tycker inte om att ljuga eller föra andra människor bakom ljuset. Ts får berätta precis vad hon vill. Det finns ingen lag som säger att ts inte får avslöja vännens otrohet.

Jag har min åsikt och du din och jag känner inget behov av att förklara mig för dig på något sätt. Du får bara acceptera att alla inte tycker som dig.

Jag hade absolut inte berättat det om jag hamnade i den sitsen igen.

Att jag berättade för honom att hon vänstrade och att det ledde till skilsmässa blev på nåt sätt MITT fel. Inte bara från henne utan från andra gemensamma vänner också.

Jag var osolidarisk, ofeministisk (wtf???), och det var mitt fel att barnen blev skilsmässobarn, mitt fel att hon förlorade sitt livs kärlek (men bitch varför vänstrar du upprepat mot ditt livs kärlek?). Jag förlorade en hel bekantskapskrets och blev paria efter det.

Jag har inga problem med att acceptera att alla inte tycker som mig. Det är bara kul att diskutera och höra olika åsikter.