Ångrar min abort

TS, jag förstår din känsla! Jag hade varit i ett 5 år långt, stabilt förhållande när jag blev gravid. Jag var 24, han var 25. Graviditeten var oväntad och min partner sa att det var abort eller break-up. Han var inte redo. 
Jag hade aldrig haft barnlängtan innan jag blev gravid men när jag fick veta att jag hade ett litet frö i magen så ville jag inget annat. Jag började drömma om hur vår familj skulle se ut och hur barnen skulle leka i trädgården på somrarna. Men, jag respekterade min partners önskan och gjorde abort, med villkor att vi ska skaffa barn senare.
Han lovade att han ska bearbeta tanken på vilka uppoffringar han måste göra för att uppfylla MIN största dröm i livet. För jag hade aldrig tvivlat på att göra allt för att han ska uppnå sina drömmar om det var upp till mig. Jag ställde ett ultimatum, jag väntar inte längre än till 30.
Några år och många undanflykter senare så ville han fortfarande inte bilda familj. Jag lämnade honom. Det var svårt, men han har en önskan att leva resten av sitt liv utan barn och jag vill inte leva mitt liv utan barn och det går inte att kompromissa på den punken. 
Jag ångrade länge den aborten, jag ville inte göra abort men jag älskade och respekterade min partner så mycket att det faktiskt inte fanns något alternativ.

Men nu lever jag i ett nytt förhållande med en man som knappt kan vänta tills vi blir 3