En stor kram från en som kan föreställa mig vad du går igenom men utan att göra anspråk på att veta. Stor stor kram, det är fruktansvärt. Du låter väldigt stark dock, och han låter så väldigt lyckligt lottad som har fått tillbringa så många år med dig <3
Jag vet inte om jag är så stark. Just nu känner jag mig svagare än isarna på senvåren.
Skulle bara ringa upp veterinären med en allmän fråga idag och det slutade med att jag satt och grät i telefonen.
Har haft andra djur tidigare som gått bort men den här kissen är en del av mig. Det känns som att förlora en del av hjärtat när jag tänker på risken nu.
Tror också det är just att mina andra djur som gått bort har varit dåliga länge innan, detta har kommit som en hundraprocentig chock. Från att höra att han är en rikrig frisk liten katt till detta, i en total omkastning.
Jag vet att det inte är över än, undersökningen kan visa på något som går att operera och där han kan få flera år till. Men rädslan och oron är så totalt förlamande.
Fick låta lillkatt somna in.
Har aldrig gråtit så mycket och så tröstlöst som nu. Aldrig. Jag kunde inte rädda honom.
Det var helt obotlig cancer som påträffades av slump.
Känner mig tom. Min älskade lille katt, jag kunde inte hjälpa.