Så ledsen, behöver en virtuell kram

Har nu gråtit i två dagar i rad så jag behöver verkligen en virtuell kram.

Har en katt som följt mig genom livet i tio års tid nu, alltid varit där sen han kom som en vuxen omplacering. Älskar den här katten något alldeles enormt, han betyder allt. Jag är ingen kattmänniska men han valde ut mig på något vis.

Har i veckan fått reda på att han sannolikt har en tumör i magen i något organ. Det ska undersökas vad det är och vilka behandlingsalternativ som kanske finns. Men jag är så vansinnigt ledsen och oroad att det här kanske är slutet och målar fan på väggen konstant i huvudet. Ser bara värsta möjliga scenario.

Han är min älskling och en sån katt man hittar en gång i livet. Att tänka att det kanske är slut känns som att jag faller ned i ett mörkt hål. Han är den enda katt jag kommer ha, tror inte jag kommer någonsin köpa en annan.

Så fort jag pratar med någon börjar jag gråta.

Han är en äldre katt men han har varit så pigg och alert och allt har alltid sett bra ut, så jag hade trott att vi hade många år kvar och att han skulle somna in själv. Har tom fått höra av veterinärer att han kommer bli en gammal katt. Och så kommer denna kalldusch från absolut ingenstans.

Som sagt, sitter bara redan nu och störtgråter så behöver nog bara alla virtuella kramar jag kan få som stöd.