Varit ihop länge men han är osäker på barn

Kanske sätt en gräns, t ex säg att när du fyller 35 ska han ha bestämt sig.

Du behöver bestämma dig snarast för om han är viktigare för dig än barn. För troligen kommer han inte kunna bestämma sig och allt förhalas och snart kan du inte få barn. 

Så. fundera på om du älskar sambon så mycket att du kan avstå från barn utan att bli bitter. 

Annars har du, som jag ser det ett antal val. 

Antingen lämnar du din sambo och letar en ny man och hoppas på att det blir lyckat eftersom ni inte har tid att vara tillsammans så himla länge innan ni börjar försöka skaffa barn. 

Du kan också lämna honom och göra en insemination på egen hand.

Ja, som det sägs ovan. Du behöver känna efter vad som är viktigast för dig. Kan du leva utan att få barn och utan att bli bitter senare? Du har inte lång tid på dig att hitta en ny och behöver verkligen ta ett beslut.

Sen finns det ju inga garantier alls i livet. Men jag hoppas att det löser sig för dig.

Som redan föreslagits vore det bra att sätta en tidsgräns på när han måste ge dig ett svar men jag tycker den gränsen bör vara snäv. 6 månader kanske. Han har redan mumlat om detta i två år, dags för honom att växa upp och inse att han inte är ensam i relationen. Vissa beslut, även svåra, måste man helt enkelt fatta när man är vuxen. Han måste förstå att hans obeslutsamhet påverkar fler än honom själv, nämligen dig.

Detta med ålder är så stressande alltså... men du har ju rätt. Tack det hoppas jag med

Jag kan nog inte kompromissa om barn, och hans svar är så svajigt eftersom han är helt säker på att han vill ha barn men vet inte när. Hade aldrig sett detta framför mig att det skulle bli så här, speciellt inte när vi varit ihop så länge. Tack för era svar. Jag borde nog sätta en tidsgräns, och en inte allt för lång sådan.

Tuff sits! Är han möjligtvis nedstämd? Tänker eftersom du beskriver att det hänt negativa saker oberoende av er relation och just velande (ambivalens) kan ju vara ett tecken på det. Det låter ju dock som andra delar i hans liv funkar och har man lättare depressioner kan det funka ändå. Har han tagit nån hjälp för sitt mående? Jag tycker också du ska sätta en tidsgräns och jag förstår din stress. Sen är det ju inte så brådskande för honom eftersom han ju kan bli pappa senare men för din skull behöver ni ta ett beslut, helst igår. Uppdatera gärna om något hänt!

Skaffa inte barn med någon som inte mår bra. Att bli förälder och att axla föräldraansvaret är en enorm förändring som kan vara jobbig för många.

Nyårsafton är en tydlig gräns. Nytt år, nya satsningar. Vart de än bär.

Och som kvinna behöver du inte vara rädd för att hitta någon ny, man får inseminera som singel med donerade spermier om det skulle vara så. Något jag själv absolut skulle göra om jag var i din ålder.

Jag håller med de andra här. Sätt en tidsgräns på max sex månader och agera sedan.

Jag tycker faktiskt att han inte beter sig schysst, han vet ju sannolikt om att kvinnor får svårare att få barn med åldern. Så att förhala och förhala istället för att säga sanningen rakt ut är inte snällt mot dig. Jag tycker att du ska ta hans "jag vet inte när" som ett nej.

Angående hans psykiska ohälsa, har han sökt hjälp för den? Det låter ju som att han fungerar rätt bra ändå, kan det vara så att han använder det som en ursäkt för att slippa ta jobbiga beslut? Så att du ska vara mer förstående och inte pressa honom.