• Anonym (K)

    Mamma - dement eller psykisk ohälsa?

    Det kan vara demens, alzheimers, hjärntumör, psykos, psykossjukdom. Det kan vara en fruktansvärd massa saker.

    Så min fråga är vad du vill, vill du ha en diagnos på din mamma? Eller vill du ha tips hur du ska få iväg henne till läkare?

  • Anonym (K)
    Anonym (Vad händer?) skrev 2021-10-21 14:20:24 följande:
    Hej . Vad jag vill är att hjälpa henne. Hon är rädd i sitt hem nu pga de upplevda konflikterna och så kan hon inte ha det. När hon dessutom konfronterar folk (ägaren till fiket) maa av att hon upplever att folk pratar om henne - ja, då lär det inte dröja länge innan det finns en konflikt på riktigt. Så jag vill ha iväg henne till doktorn, få en korrekt bedömning av hennes tillstånd så att hon/vi vet vad som fattas och vi eventuellt kan få ordning på problemet, eller lära oss leva med en begynnande demens. 
    Välkommen till anhörigas värld. Det är sagt med rätt mycket sarkasm.

    För det är ju så att i princip all vård i Sverige är frivillig. Det enda undantaget är när man utgör en fara för omgivningen. Att vara en fara för sig själv är inget som genererar tvångsvård utan det är riktigt, riktigt, riktigt svårt att få till tvångsvård. På gott och ont.

    Det enda du kan göra är att försöka övertala henne att gå till VC. Och samtidigt göra en orosanmälan där, dvs du ringer och berättar hur du upplever det så kan läkare ta det i beaktning oavsett vad hon söker för.
    Får hon hjälp av soc (som många pensionärer får idag) kan du ringa till dem och göra samma orosanmälan för de kan ställa krav om tex "hälsoundersökning".

    Går hon inte med på det kan du försöka kontakta släkt eller vän som hon känner förtroende för.

    Och funkar inget av det kan du göra... ingenting. Utan du får betrakta utifrån hur hon går under. Och först då hon fullständigt kraschat se till att vara där, ta kontakt med alla instanser som behövs då osv.
    Det är den krassa verkligheten som anhörig.

    Jag råder dig dock till en sak: att läsa på så mycket som möjligt om de diagnoser du misstänker. Helt enkelt för när hon kraschat så ska du ha en ryggsäck full med kunskap för det är den allra bästa hjälpen du som anhörig kan ha i det läget. 

    Och en sak till: ta hand om dig. Som anhörig är det oerhört viktigt att få tid för återhämtning, en paus i vardagen. Utan det kommer du följa med i hennes fall.
  • Anonym (K)
    Anonym (anonym) skrev 2021-10-21 14:42:52 följande:
    Nej, det är inte riktigt svårt att få tvångsvård. Det är dock som du säger, man ska vara en fara för omgivningen, men också en fara för sig själv. 
    Jo det är det.
    Varför tror du att det finns vettvillingar på gatorna som har ihjäl slumpvis utvalda människor vars enda fel de gjort var att vara på fel plats vid fel tillfälle. Nu senast i Kongsberg i Norge?

    Det är som sagt riktigt, riktigt svårt att få tvångsvård.


  • Anonym (K)
    Anonym (anonym) skrev 2021-10-21 15:39:10 följande:
    Systemet har brister.

    Nej, det är inte riktigt svårt att få tvångsvård. 
    Brister, ja det är förnamnet.
    Om du påstår det har du aldrig försökt att få det eller läst tidningar eller tittat på Rapport. Flört
  • Anonym (K)
    Anonym (Öööh?) skrev 2021-10-21 18:52:03 följande:
    Allvarligt?

    Vi kunde inte ens få till en synkontroll vilken myndighet vi än försökte med när svärmor hade jättedålig syn och hade slutat gå till ögonläkaren för att hon visste att körkortet skulle ryka då. Hon medgav att hon inte längre kunde läsa skyltar och hon hittade inte ens sin egen bil (blå) på parkeringen en mörk kväll, men köra hem det skulle hon... 

    Jag är bara så tacksam att hon inte körde över några barn i kvarteret där hon bodde, innan hon dog.
    Va?

    Det ena har verkligen inte med det andra att göra. Knasig jämförelse.
  • Anonym (K)
    Anonym (Vad händer?) skrev 2021-10-25 09:56:16 följande:
    Jahapp, nu gjorde jag helt fel. Jag ringde henne och sa till henne att jag inte vill att hon diskuterar de som "förföljer" henne med mitt barn (under 10 år) och att jag inte vill att hon konfronterar personer när mitt barn är med (som hon gjorde med personalen på fiket - mitt barn var inte med då) . Hon blev såklart jätteledsen och menade att det skulle hon aldrig göra 

    Hon frågade om jag inte trodde henne och jag klämde ur mig att jag tycker att det låter väl otroligt. Detta gjorde såklart inte saken bättre. 

    Ack ja. Men jag oroar mig faktiskt för att släppa hem mitt barn till henne när hon har de här tankarna. Kanske fult tänkt av mig, men det gör jag. 

    Men det här blev inte bra. 
    Men du. Ta lärdom av felen du gör och se till att det blir mer rätt nästa gång istället.

    Demens är en sjukdom och hennes verklighet ÄR den hon beskriver. Det kommer aldrig att hjälpa att du säger att himlen är blå för i hennes verklighet ÄR himlen röd. Det är ju du som har fel då. I hennes värld.
    Och att hon är sjuk gör det ju svårt för henne att förstå varför hon inte ska få prata om sin verklighet. Vill du inte att hon pratar med barnen om det får du ta ansvaret för att se till så att det blir som du vill istället för att lägga ansvaret på henne, en sjuk människa.  Det är att välja mellan pest och kolera, men kanske det finns flera alternativ än att aldrig skicka dit barnen utan att du är med. Kanske du kan prata med barnen om att hon är sjuk och därför pratar som hon gör? Barn är inte så dumma som man tror utan ibland, rätt ofta faktiskt, är dem mer kloka än vuxna.
Svar på tråden Mamma - dement eller psykisk ohälsa?