• Ebo88

    Orolig gravid

    Tussan11 skrev 2021-11-06 22:02:31 följande:

    Hejsan ! Förlorade mitt första barn i magen förra året i v 36 pga en infektion. Är nu gravid igen i v 31. Har varit och är en psykiskt jobbig graviditet. Är rädd för diverse bakterier och rädd för att få infektioner så tvättar händerna alldeles för mycket . Stackars mina röda torra händer. Är det fler där ute som går igenom en orolig graviditet och är livrädd för infektioner och bakterier ? Mvh


    Beklagar erat lilla barn :(

    Så tråkigt att du inte kan njuta av din nuvarande graviditet fullt ut :(

    Jag har förlorat två barn, Dylan som föddes i v.25 2017 (han blev 10 dagar gammal och det är 4år sedan idag som han somnade in på sin pappas bröst).

    2018 förlorade vi Ellen, hon somnade in i min mage i v.25 pga GBS 2018.

    2019 födde jag Stella men dog nästan på kuppen pga en inre blödning. Hon blir 2år den 6/12. Hon föddes frisk och kry i v.34+1. Graviditeten var bra men jag var sjukt orolig hela tiden. Fram till v.26 var jag rädd över att föda för tidigt och resten av tiden så var jag livrädd över att hon skulle dö i magen. Åt antibiotika från v.12 fram tills hon föddes. Var in till förlossningen flera ggr pga oro.

    Är gravid igen i v.13+2 och är såklart orolig igen och för varje dag så blir det värre. Den 25/11 ska jag operera in ett cerklage så jag minskar risken över att föda för tidigt igen. Vi har såklart stort hopp nu, då vi vet att Stella är ett resultat över att allt gick bra, men oron finns såklart ändå och tar inget för givet. Dessutom är jag nervös över att något ska gå fel med mig också i för förlossningen.

    Ska påbörja min antibiotika kur denna vecka? äter då ända fram till graviditets slut
  • Ebo88
    Tussan11 skrev 2021-11-18 01:32:00 följande:

    Ebo: jag beklagar så dina barn ???? hemskt att sånt här får hända .


    Tack så mycket. Detsamma till dig.

    Ja, med Dylan så visste man ju inte att han skulle komma till att födas för tidigt. Dock sökte jag hjälp för mina sammandragningar då dom var smärtsamma och jag inte kunde gå längre sträckor utan att stanna. Men den BM avförde allt och sa att jag drack för mkt vatten? hade hon bara lyssnat på mina symptom så hade hon tagit odling på GBS men vården anser inte att GBS är farligt trotts att barn kan bli allvarligt sjuka vid födelsen eller orsaka för tidig förlossning eller som det gick för oss med Ellen, att hon dog i magen pga det. Jag bad om att få äta antibiotika profylaxiskt då med men blev nekad, däremot så tillgodosåg dem alla mina önskemål med Stella och denna graviditet med.

    Men samtidigt så kommer vi aldrig få tillbaka Dylan och Ellen pga vissa människors val och nekanden. Hade jag vetat allt jag vet om GBS då, som jag gör idag så hade det kanske gått annorlunda. Men samtidigt så litar man ju på att vården ska guida en rätt som förstagångsförälder
Svar på tråden Orolig gravid