• mandelskrutten

    Jobb - Mardrömsupplevelser! Berätta!

    Berätta om era mardröms arbetsplatser?

    Känslan för mitt jobb försvinner systematiskt efter misstag jag gjort i mitt jobb och en Chef som jag förmodar trodde jag hade mer kunskap inom mer områden än vad jag har.
    Ändå har Chefen sagt att jag gör ett bra jobb. Kontorsjobb.

    Det bedövar min lust att jobba och till råga på allt är jag konsul ch anställt för ett bemanningsföretag..

    Dessutom vet ALLA inom det stora företag allt så fort man säger något. Känns falskt.
    Är dessutom rätt feminin men flickig och detta är en mansdominerad verksamhet.
    Snackas vilt och jag som är mer priviligerad kan det säkert uppfattas skrytsamt ett och annat och jag är långt ner i organisationen dessutom.
    Detta gör att jag sluter mig. Jag som annars är öppen och glad.

    Berätta om era upplevelser!

  • Svar på tråden Jobb - Mardrömsupplevelser! Berätta!
  • Monni1

    En liten arbetsplats där chefen som var en kvinna var på konstamt jakt efter sex. Sprang runt i kirta kjolar mm. Ja hon var gift.

  • Mini700

    Jag har mååånga historier.

    Alldeles för många? Var ska jag börja?

    -ett ställe?där en kvinnlig chef raggade på alla män (trots gift) och kände sig hotad av andra kvinnor; vilka fick lägre lön och sämre arbetsvillkor.

    Långa dagar med ensidigt och repetitivt arbete, vilket gav förslitningsskador. Schemat kunde ändras när som helst - hur som helst, men om du sedan missade en tid så åkte du på en fet varning direkt.

    Djupt inkompetenta chefer och ökända hos fackförbundet.

    -En arbetsgivare som mobbar och trakasserar personal till närmast självmord; bl a genom att sprida falska rykten om och baktala anställda. Rena rama skolgårdsmobbningen.

    -Ett mindre, ungt och ?hungrigt? bemanningsföretag med unga, lika taggade tjejer med alldeles för vassa armbågar som pressade och hotade konsulter.

    Fina fancy lokaler i de dyrare stadsdelarna och företagsfesterna bestod i sprit och nyhackad kola

    Och som konsult? nä jösses. Fan så rivigt och skitigt bemött man har blivit?

  • mari123

    Bemanningsföretag? Mardröm? Jag jobbade åt "kontorsfixarna" (finns de än?) för MÅNGA år sedan men glömmer ALDRIG när jag hoppade in i reception/växel i ett företag där hela personalen var borta på kickoff. Jag slet som ett djur och höll god min och kämpade hela dagen med att försöka svara bäst jag kunde på allt .....som jag inte hade en susning om egentligen OCH vad hände när chefen kom tillbaka? Jo han visste inte varför jag var där! VEM hade anställt mig? Varför visste han inte om det? Jag log vänt och sa ...."tack för idag" för jag var inhyrd och skulle hålla masken. Hade det varit idag så skulle jag sagt.....-"Far åt helv....te gubb..ävel"

  • VeraVill

    På en av mina tidigare arbetsplatser kryllade det av sexuella trakasserier: en manlig kollega skickade dick-picks till flera kvinnliga anställda, en annan manlig kollega frågade om han fick kittla kvinnliga kollegor mot betalning, en tredje manlig kollega drog ner byxorna på en kvinnlig kollega framför hela arbetsgruppen.

  • mandelskrutten

    Fullkomligt börjar få avsky på en inhemsk man tidigare busschaufför.

    Han har kommit upp sig inom ett stort företag kontor där jag är konsult.

    Jag är tjej och råkade säga till honom: Min Chef delade förmodligen bil med nya VDn. (Mycket snygg är han) och så skrattade jag.

    Han sa då att jag men så kan vi inte ha det att man ej ska kunna dela bil utan att rykten går.

    Segna dess har har talat om feg här med största sannolikhet till VDn själv och de andra Cheferna.

    Dessutom råkade jag glömma ett visitkort på mitt bord till en utländsk man jag träffade genom min dotters skola som dessutom har rätt bra position.

    Tidigare Busschauffören skvallrar om mig och nu har han dumförklara mig inför hela arbetsgruppen.

    Dessutom är jag konsult.

    Måste säga upp mig snarast.

  • mandelskrutten

    Den dagen det skaver med att vara på jobbet vill man bara jobba hemifrån och det känns som ett misslyckande?..,

    Är där mer än hemma. Ca 45 timmar i veckan inklusive lunch?.

    Fler som känner så?

  • Mini700
    mandelskrutten skrev 2021-11-12 21:54:01 följande:

    Den dagen det skaver med att vara på jobbet vill man bara jobba hemifrån och det känns som ett misslyckande?..,

    Är där mer än hemma. Ca 45 timmar i veckan inklusive lunch?.

    Fler som känner så?


    Japp. Jag har helt tappat förtroendet och motivationen för svenska arbetsplatser
  • mandelskrutten
    Mini700 skrev 2021-11-24 09:27:19 följande:

    Japp. Jag har helt tappat förtroendet och motivationen för svenska arbetsplatser


    Ja tråkigt visst?
  • LFF

    Välkänt bemanningsföretag. Allt fungerade så länge jag var barnlös. Fick långa uppdrag (som jag önskade), de kortare perioder jag var utan långuppdrag blev jag utskickad till centralt belägna arbetsplatser samt fick veta tidigt om jag fick uppdrag eller inte.

    Blev gravid och föräldraledig. Hade en kontinuerlig diskussion med min konsultchef om att jag ville byta inriktning (var receptionist, ville jobba administrativt efter min föräldraledighet) och hon var helt på det klara med det och skulle göra allt för att jag skulle kunna byta grupp. Föräldraledigheten närmade sitt slut och mer och mer undanflykter kom om varför jag inte kunde byta grupp utan behövde söka intressanta tjänster "som alla andra" (de marknadsför sig som att man enkelt kan byta bana om man så önskar). 

    Kom tillbaks skarpt till jobbet och alla "intressanta" tjänster som var av mer administrativ inriktning som min grupp fick in var på deltid, kunde jag inte tänka mig att gå ner på deltid? Förklarade att det inte var aktuellt och vips så fick jag inga långa uppdrag, blev sällan utringd tidigt (snarare närmare 9-tiden än 7-tiden) och helst så långt bort hemifrån man bara kunde komma (=andra sidan av Stockholms län) med motiveringen "det är så avtalet ser ut, du ska vara beredd att resa en timme utifrån HKs placering". Där och då började jag söka nytt jobb på allvar. Den sista droppen var när jag såg en mycket intressant tjänst ligga ute på hemsidan där en annan konsultchef i "min" grupp var ansvarig och jag inte blivit tillfrågad om den. Ringde upp henne och frågade varför eftersom det var precis den typen av tjänst jag berättat för min KC att jag ville ha och som hon skulle ha informerat sina kollegor om. Fick svaret "Oj, det var ju tråkigt. Det visste jag inget alls om". Min KC hade alltså inte bemödat sig om att berätta det för sina kollegor.

    Så, det blev nytt jobb, på ett annat bemanningsföretag, där jag blev anställd för ett specifikt uppdrag med löfte om att jag fick fast anställning på bemanningsföretaget efteråt (istället för projektanställning). Träffade min nya KC mer under 2 år än jag träffat min tidigare under 5 år. De var måna om mig som anställd och när tiden närmade sig för avslutande av uppdraget jag börjat med så hade de redan nya på gång. Ett av dem började jag på och där fick jag sen fast anställning som administratör. 

Svar på tråden Jobb - Mardrömsupplevelser! Berätta!