• Hyllemor

    Varför sjunker allmänbildningen hos våra barn?

     
    Jag såg en annan tråd här på FL som fick mig att fundera. Jag arbetar med de äldsta barnen i förskolan i ett område som får klassas som "medel till övre medelklass" och har upptäckt sedan, kanske 10 år tillbaka, att sådant som barn (inom samma socioekonomiska område) kunde förr, kan de inte längre.
    Jag har själv en 7-åring. Han kan på grundläggande nivå historia, trots att de inte har läst om det i skolan ännu: folkvandringstiden-stenåldern-upplysningstiden etc, egypterna, romarna, första- och andra världskriget, kungar, krig, hur jorden skapades etc. Han har också inblick i Sveriges statsskick; han kan förklara enkelt kring vad olika politiska partier tycker; hur man genomför val i Sverige och varför. Han känner till demokrati och diktatur, monarki och republik. Han vet en del om olika länder i världen, deras flaggor och om rika och fattiga länder och hur det påverkar människor som bor i olika delar av världen; enkla naturvetenskapliga förklaringar och känner till flera grundämnen. Ja, och mycket mer förstås. Han kan massor, eftersom vi pratar, pratar och pratar. Vi högläser nyhetsartiklar och diskuterar vad som händer omkring oss på daglig basis. 
     
    På min förskola har jag blivande 6-åringar som inte vet hur is blir till; som inte vet att människan har varit på månen och som tror att fiskpinnar växer på träd. De vet knappt vilken stad de bor i och blandar ihop begreppen stad och nation (land.) och vet inte ens på vilken adress de bor. De vet ingenting om någonting. Det är så märkligt. Jag kämpar mig blå för att lära barnen på jobbet grundläggande allmänbildning, men det är som om att de barn som växer upp idag, lever i en egen liten bubbla utanför verkligheten.
     
    Jag tror inte att man kan skylla enbart på skärmar, eftersom jag vid varje utvecklingssamtal får frågor och kommentarer från oroliga föräldrar kring hur de ska svara på barnens frågor hemma och alltid kommer med samma floskler; "Hon är ju för liten för att vi ska kunna prata om sådant" eller "Jag förstår inte hur han har lärt sig att skriva och läsa, för vi har verkligen inte uppmuntrat det och vi är sååå oroliga över att han ska få tråkigt i skolan när han kan det där redan."
    Hur blev det så här? Varför är det så här? Varför pratar inte föräldrar med sina barn om sådant som är viktigt att kunna i livet? Varför har föräldrar slutat att förbereda barnen inför vad de kommer att lära sig i skolan nu för tiden? Jag har pratat med flera lärare, på låg- mellan- och högstadiet som hävdar samma sak: under de senaste 10 åren har allmänbildningen sjunkit bland eleverna och det blir värre för varje årskull. Varför är det så?
    Ni som själva inte högläser nyheter med era barn, varför gör ni inte det? Ni som är oroliga att barnen ska få tråkigt i skolan, varför tror ni så? Varför tror inte föräldrar på sig själva längre utan lämpar över allt på "någon annan" för att de är så oroliga? Jag är uppriktigt nyfiken. Hur kan det ha blivit så här? (Jag vet att det var så här på 60-talet, men det är ju en del år sedan, om man säger så.)
  • Svar på tråden Varför sjunker allmänbildningen hos våra barn?
  • Anonym (2 små)

    Tycker allmänbildning överlag har sjunkit i samhället. Kanske beror på att allt man vill veta bara är en googling bort? Vårt äldsta barn fyller snart 5. Han är väldigt vetgirig på mycket, men inte de områden du nämner att ditt barn kan. Det får nog räknas som ovanligt. Men han kan definitivt fler blommor än pappan, han kan räkna till 20 på engelska, han kan massor om djur och natur för vi bort på landet. Och en hel del till. Nyheter klarar han sig utan. Tids nog är han redo för dom också.

    Vi svarar på alla frågor och vet inte ens jag tar jag reda på svaret. Vetgirighet ska uppmuntras. Glad Vi läser mycket för barnen och försöker få dom att titta på läraktiga program. Den äldre börjar kunna skriva så smått och väldigt enkel matte går också. Nästa år börjar han förskoleklassen och mitt mål är att han kan alla bokstäver då och kanske klockan. Utöver rent praktiska saker. Det är ju lika viktigt i den här åldern.

  • Anonym (Ugglan)
    Hyllemor skrev 2021-11-17 01:13:53 följande:
     
    Jag såg en annan tråd här på FL som fick mig att fundera. Jag arbetar med de äldsta barnen i förskolan i ett område som får klassas som "medel till övre medelklass" och har upptäckt sedan, kanske 10 år tillbaka, att sådant som barn (inom samma socioekonomiska område) kunde förr, kan de inte längre.
    Jag har själv en 7-åring. Han kan på grundläggande nivå historia, trots att de inte har läst om det i skolan ännu: folkvandringstiden-stenåldern-upplysningstiden etc, egypterna, romarna, första- och andra världskriget, kungar, krig, hur jorden skapades etc. Han har också inblick i Sveriges statsskick; han kan förklara enkelt kring vad olika politiska partier tycker; hur man genomför val i Sverige och varför. Han känner till demokrati och diktatur, monarki och republik. Han vet en del om olika länder i världen, deras flaggor och om rika och fattiga länder och hur det påverkar människor som bor i olika delar av världen; enkla naturvetenskapliga förklaringar och känner till flera grundämnen. Ja, och mycket mer förstås. Han kan massor, eftersom vi pratar, pratar och pratar. Vi högläser nyhetsartiklar och diskuterar vad som händer omkring oss på daglig basis. 
     
    Tycker du på riktigt att det är vanligt för en sjuåring att kunna det din sjuåring kan? Nu eller för 20 eller 40 år sedan? 

    Jag var beredd att gå in i tråden och hålla med dig tills jag såg din komiska uppräkning av vad din egen högst speciella son kan. Tråden handlar alltså inte alls om allmänbildning hos alla svenska barn, utan en jämförelse mellan din egen son och de förskolebarn du jobbar med. Att din son faktiskt är bättre och kan mer än barn från "övre medelklassen". Att du högläser nyhetsartiklar för din uppmärksamma och pålästa sjuåring. 
  • Anonym (Mitt barn)
    Anonym (Ugglan) skrev 2021-11-17 14:40:53 följande:
    Tycker du på riktigt att det är vanligt för en sjuåring att kunna det din sjuåring kan? Nu eller för 20 eller 40 år sedan? 

    Jag var beredd att gå in i tråden och hålla med dig tills jag såg din komiska uppräkning av vad din egen högst speciella son kan. Tråden handlar alltså inte alls om allmänbildning hos alla svenska barn, utan en jämförelse mellan din egen son och de förskolebarn du jobbar med. Att din son faktiskt är bättre och kan mer än barn från "övre medelklassen". Att du högläser nyhetsartiklar för din uppmärksamma och pålästa sjuåring. 
    Mitt barn publicerade sin första vetenskapliga artikel i en internationell tidskrift när hen var 23, vann jag ? Flört
  • hammarhajen

    För att många föräldrar tror att allting ska vara "roligt" jämt och att roligt är synonymt med lekland, snabba tecknade filmer, iPad/datorspel och sådant. 

    Barn blir allmänbildade av att vuxna pratar med dem, av att följa med på ärenden som att handla mat, gå till banken och liknande. Av att involveras i matlagning och bakning och framför allt av att läsa själv och bli högläst för. Våra gamla barnprogram som typ Från A-Ö med Hedvig, Skurt eller Hjärnkontoret var betydligt mer allmänbildande än dagens onlinespel. 

    Om vi hade tråkigt när föräldern lagade mat fick vi valen: lek själv, läs en bok eller hjälp till. Idag får barnen en padda.

  • Fjäril kär

    Väldigt många föräldrar idag verkar tycka att vanlig simpel basic kunskaper och allmänbildning inte är läpad för barn. Av nån anledning ses det istället som vuxen saker och något som ska hyschas kring.

    Så vi kommer även i fortsättningen att få höra historier från barn om fiskpinnar fast i värre varianter.

  • Spucks
    Hyllemor skrev 2021-11-17 01:13:53 följande:
     
    Jag såg en annan tråd här på FL som fick mig att fundera. Jag arbetar med de äldsta barnen i förskolan i ett område som får klassas som "medel till övre medelklass" och har upptäckt sedan, kanske 10 år tillbaka, att sådant som barn (inom samma socioekonomiska område) kunde förr, kan de inte längre.
    Jag har själv en 7-åring. Han kan på grundläggande nivå historia, trots att de inte har läst om det i skolan ännu: folkvandringstiden-stenåldern-upplysningstiden etc, egypterna, romarna, första- och andra världskriget, kungar, krig, hur jorden skapades etc. Han har också inblick i Sveriges statsskick; han kan förklara enkelt kring vad olika politiska partier tycker; hur man genomför val i Sverige och varför. Han känner till demokrati och diktatur, monarki och republik. Han vet en del om olika länder i världen, deras flaggor och om rika och fattiga länder och hur det påverkar människor som bor i olika delar av världen; enkla naturvetenskapliga förklaringar och känner till flera grundämnen. Ja, och mycket mer förstås. Han kan massor, eftersom vi pratar, pratar och pratar. Vi högläser nyhetsartiklar och diskuterar vad som händer omkring oss på daglig basis. 
     
    På min förskola har jag blivande 6-åringar som inte vet hur is blir till; som inte vet att människan har varit på månen och som tror att fiskpinnar växer på träd. De vet knappt vilken stad de bor i och blandar ihop begreppen stad och nation (land.) och vet inte ens på vilken adress de bor. De vet ingenting om någonting. Det är så märkligt. Jag kämpar mig blå för att lära barnen på jobbet grundläggande allmänbildning, men det är som om att de barn som växer upp idag, lever i en egen liten bubbla utanför verkligheten.
     
    Jag tror inte att man kan skylla enbart på skärmar, eftersom jag vid varje utvecklingssamtal får frågor och kommentarer från oroliga föräldrar kring hur de ska svara på barnens frågor hemma och alltid kommer med samma floskler; "Hon är ju för liten för att vi ska kunna prata om sådant" eller "Jag förstår inte hur han har lärt sig att skriva och läsa, för vi har verkligen inte uppmuntrat det och vi är sååå oroliga över att han ska få tråkigt i skolan när han kan det där redan."
    Hur blev det så här? Varför är det så här? Varför pratar inte föräldrar med sina barn om sådant som är viktigt att kunna i livet? Varför har föräldrar slutat att förbereda barnen inför vad de kommer att lära sig i skolan nu för tiden? Jag har pratat med flera lärare, på låg- mellan- och högstadiet som hävdar samma sak: under de senaste 10 åren har allmänbildningen sjunkit bland eleverna och det blir värre för varje årskull. Varför är det så?
    Ni som själva inte högläser nyheter med era barn, varför gör ni inte det? Ni som är oroliga att barnen ska få tråkigt i skolan, varför tror ni så? Varför tror inte föräldrar på sig själva längre utan lämpar över allt på "någon annan" för att de är så oroliga? Jag är uppriktigt nyfiken. Hur kan det ha blivit så här? (Jag vet att det var så här på 60-talet, men det är ju en del år sedan, om man säger så.)

    Jag tycker att barn generellt blir dummare och jag skylla till stor del på skärmar.
    Men samtidigt är meningen med ditt inlägg uppenbarligen att du vill skryta om ditt barn. Du verkar har extrem fokus på torr kunskap - barn ska kunna rabbla upp fakta, bara för att. Synd med en sådan inställning hos en förskolelärare.

    När det gäller mina barn satsar jag p
    å olika saker under förskole- och tidiga skolåldern:
    * Kunskap om saker som rör deras vardag.
    * Kunskap om saker de är intresserad av - tex. kunde min dotter peka ut m
    ånga länger på en karta i alla värdlsdelar innan hon var 4 år. Det berodde helt enkelt på att hon gick till en internationell förskola och hade kompisar från många olika länder och dessutom själv var inflyttad utlänning. Min nu 4åring däremot vet nästan ingenting om olika länder, men han vet mycket mer om matsmältning och tåg som de flesta förskolebarn. Som 2åring visste han mycket mer om fjärilar än de flesta.
    * Logisk tänkande, resonera, argumentera
    * Ett rikt språk och en förkärlek för böcker (genom mycket högläsning)
    * Utveckling i alla områden genom barnens jobb: lek
    * Självständighet

  • cosinus

    Jag skulle gissa på följande

    Man läser mindre för sina barn
    Barnen läser mindre själva (från lågstadiet)
    Familjer har inte längre en enda tv som enbart visar rapport 19:30
    Få har dagstidningar som ligger och skräpar på köksbordet
    Barn sitter inte längre med när vuxna pratar och lyssnar och dör av tristess

    När barn kan använda telefoner/paddor för att roa sig när vuxna umgås och när vuxna inhämtar det mesta av sin information via telefoner så far liksom inte information som kan ge frågor runt i luften på samma sätt som förut. Dessutom är det rätt få barn som hellre lyssnar på fakta än antingen röjer runt eller sitter med telefon.

    Däremot skulle jag säga att valfri unge nu på dagis förstår brutalt mycket mer engelska än vad de gjorde för 30 år sen.

  • Anonym (Frågor till dig)

    Men du som lärare borde ju ha svaret på din fråga om någon. Är det verkligen så att allmänbildningen sjunkit eller vad baserar du det på? Ni har ju en läroplan och kursplan att följa, innehåller inte dom samma kunskapsområden och kunskapskrav som tidigare? Vad är skillnaden nu jämfört med för 10 år sedan?

  • Anonym (Ugglan)
    Anonym (Mitt barn) skrev 2021-11-17 14:56:22 följande:
    Mitt barn publicerade sin första vetenskapliga artikel i en internationell tidskrift när hen var 23, vann jag ? Flört
    Nej, för "hen" var inte ett barn.  
  • Anonym (Mia)
    Anonym (Frågor till dig) skrev 2021-11-17 17:30:58 följande:

    Men du som lärare borde ju ha svaret på din fråga om någon. Är det verkligen så att allmänbildningen sjunkit eller vad baserar du det på? Ni har ju en läroplan och kursplan att följa, innehåller inte dom samma kunskapsområden och kunskapskrav som tidigare? Vad är skillnaden nu jämfört med för 10 år sedan?


    Kanske att en stor del av allmänbildningen förväntas komma hemifrån? Men i nutid är det många föräldrar som tycker att samhället, skolan och förskolan ska lösa det mesta, från att lära barnen äta med bestick, knyta skorna och simma, till att kunna enkla omvärldsfakta som vilken adress de bor på, när de fyller år, hur man diskar en kopp och vilket datum det är julafton.
  • Anonym (Nope)
    Anonym (Mitt barn) skrev 2021-11-17 14:56:22 följande:

    Mitt barn publicerade sin första vetenskapliga artikel i en internationell tidskrift när hen var 23, vann jag ? 


    Min syster publicerade sin första vetenskapliga artikel vid 17, så nej. God tvåa kansk? Våra föräldrar kan inte vara här och skryta själva, då de gick bort mindre än 5 år senare, så ditt barn kan vinna på den fronten istället.
  • Hyllemor

    Först och främst vill jag säga att nej, jag startade inte den här tråden för att skryta om mitt barn, utan för att skapa en diskussion, vilket jag uppenbarligen fick. :) Däremot tog jag mitt barn som exempel och det är möjligt så att han tillhör ytterligheterna (jag vet inte) men jag vet att det för 10+ år sedan alltid var en majoritet av barnen (på de förskolor som jag har jobbat på) som faktiskt kunde saker.


    Om ett barn kan saker om dinosaurer, hur grönsaker växer, var maten kommer ifrån, hur man hanterar en häst och hur man tar hand om katter: allt det sammantaget är också allmänbildning, fast inom NO-ämnen. Om det är just det som intresserade barn förr, så hade de koll på lite allt möjligt inom "sitt" ämnesblock, men så är det inte längre.

    Jag upplever att de där specialiseringarna som barn fokuserade på förr - de har helt försvunnit. På ytan kan man tro att en 6-åring som hela tiden pratar om Spiderman, kan någonting om det, men när man skrapar på den där ytan, så har de ingen som helst fördjupad kunskap om det - de känner inte alls till att New York är en riktig stad och att Empire State Building, som Spiderman hänger ifrån, är en riktig byggnad som man faktiskt kan besöka, eller att Spiderman från början var en serietidning, att det finns massor med olika filmer om Spiderman eller ens vad skådespelare eller ressigörer heter. Detta samtidigt som att de inte ens vet att tvättmaskinen är den maskin som gör tvätten ren och att torktumlaren gör tvätten torr (under förutsättning att barnet faktiskt har sett en torktumlare) eller att mjölken inte bara lite luddigt "kommer ifrån kon" utan att kon har ett juver.


    Jag upplever att många barn vet några saker, men de har liksom ingen fördjupad kunskap kring någonting alls. Man behöver inte på djupet kunna historia eller geografi som 6-åring, eller kunna allt om djur, men jag upplever att det ofta är ganska helt och hållet blankt. Få barn har fördjupad kunskap. Få barn har också bred kunskap, på den nivå att de kan diskutera det, så som de kunde förr.

    För 10 år sedan kunde jag spela ett spel med ett gäng 5,5 åringar där jag bad dem att nämna 5 saker i varje kategori: frukter, grönsaker, växter, yrken, länder, klädesplagg, däggdjur, maträtter och fordon. Förr klarade 8 av 10 barn samtliga kategorier. Nu är det 3-4 barn, av 10, som klarar samtliga kategorier. Det ÄR faktiskt skillnad nu mot då. Förr kunde nästan varenda svenskt barn rimma. Nu måste man ha en lång period av undervisning kring rim från grunden innan man spelar exempelvis rimmemory.

Svar på tråden Varför sjunker allmänbildningen hos våra barn?