Flerbarnstillägg - argument för och emot.

I din argumentation mot flerbarnstillägget säger du att barnen kan kan återanvända/ärva saker från tidigare födda barn

Vilka poster i kostnaden för barn tänker du dig skulle kunna återanvändas med fler barn (eller kanske utsättas för ett flerbarnsavdrag från barnbidraget om du tänker så).
Mat?
Kläder och skor?
Fritid och lek?
Daghem/Fritids?
Försäkringar?
Sparande?
Presenter?
Semester?
Föräldraledighet?
VAB?
Kostnader i samband med barnets födelse?
Telefon och Media?
Veckopeng?

Hur mycket av detta menar du skulle kunna återanvändas mellan 2-3 eller fler barn med olika åldrar och hur ser beloppen för detta ut i stort jämfört med flerbarnstillägg?

www.lansforsakringar.se/stockholm/privat/bank/ekonomitips/familjeekonomi/sa-mycket-kostar-det-att-ha-barn/

"Om du har merkostnader för större bostad och till exempel en större bil hamnar slutsumman för hur mycket det kostar att ha barn, en bra bit över snittuträkningarna.

Storleken på utgiftsposterna varierar under barnets uppväxt. I samband med barnets födelse är det stora engångskostnader. Och tonåren är den period då de löpande utgifterna är som störst. Nedan återger vi tre räkneexempel på hur mycket ett barn kostar i stort. Uträkningarna baseras på normala kostnader, inte för lyxigt och inte för torftigt. "

Barn 0-6 år
Totalkostnad hela perioden
Livsmedel utom vardagslunch och hygien 61 920 kronor (cirka 860 kronor/månad)
Kläder och skor 33 840 kronor (cirka 470 kronor/månad)
Fritid och lek 19 440 kronor (cirka 270 kronor/månad)
Daghem 102 600 kronor (maxtaxa 1 425 kronor/månad)
Barnförsäkring 9 726 kronor (ca 136 kr/månad)
Sparande 42 000 kronor (500 kronor/månad)
Julklappar och födelsedagspresenter 16 800 kronor (1 200 kronor per jul och födelsedag)
Semester 30 000 kronor (5 000 kronor/år)
Föräldraledighet Cirka 85 000 kronor (lägre inkomst till följd av föräldraledighet).
Två föräldrar som tjänar 28 000 kr/månad, delar 50/50.
Vård av sjukt barn Cirka 16 800 kronor (8 dagar/år)
Engångskostnad i samband med barnets födelse 15 000 kronor (både nya och begagnade saker)
Totalkostnader 0-6 år
433 086 kronor

Barnbidrag
+ 105 000 kronor

Barn 7-13 år Totalkostnad hela perioden
Livsmedel utom vardagslunch och hygien 126 840 kronor (cirka 1 510 kronor/månad)
Förbrukningsvaror, telefon, dator med mera 48 720 kronor (cirka 580 kronor/månad)
Kläder och skor 60 480 kronor (cirka 720 kronor/månad)
Fritid och lek 61 320 kronor (cirka 730 kronor/månad)
Fritidshem 45 600 kronor (950 kronor/månad till och med 10 års ålder)
Barnförsäkring 14 532 kronor (cirka 173 kronor/månad)
Sparande 42 000 kronor (cirka 500 kronor/månad)
Vecko- och månadspeng 18 480 kronor (cirka 220 kronor/månad)
Julklappar och födelsedagspresenter 16 800 kronor (1 200 kronor per jul och födelsedag)
Semester 49 000 kronor (7 000 kronor/år)
Vård av sjukt barn
16 800 kronor (8 dagar per år till 12 års ålder)

Totala kostnader ålder 7-13 år
500 572 kronor

Barnbidrag
+ 105 000 kronor

Barn 14-17 år Totalkostnad hela perioden
Livsmedel utom vardagslunch och hygien 87 360 kronor (cirka 1 400 kronor/mån)
Förbrukningsvaror, telefon, dator med mera 33 600 kronor (cirka 700 kronor/mån)
Kläder och skor 33 600 kronor (cirka 700 kronor/mån)
Fritid och lek 36 480 kronor (cirka 760 kronor/mån)
Barnförsäkring 8 976 kronor (cirka 187 kronor/mån)
Sparande 24 000 kronor (cirka 500 kronor/mån)
Vecko- och månadspeng 38 400 kronor (cirka 800 kronor/månad)
Julklappar och födelsedagspresenter 12 000 kronor (1 500 kronor per jul och födelsedag)
Semester 32 000 kronor (8 000 kronor/år)
Totala kostnader ålder 14-17 år 306 416 kronor
Barnbidrag t o m 16 års ålder + 30 000 kronor

Gemensamt för i princip alla länder i västvärlden är en rejält åldrande befolkning vilket kommer leda till kraftigt ökande problem med att allt färre behöver försörja allt fler (mindre andel befolkning i arbetsför ålder jämfört med andel äldre). 

Det ligger därför i samhällets intresse att folk föder fler barn och att det INTE begränsas av huruvida de har råd eller inte (det samhället förlorar på att hjälpa till att föda dessa barn lite är väldigt liten kostnad jämfört med vinsten när de sedan är vuxna) - därav flerbarnstillägg bland annat för att uppmuntra detta. Man kan ju hur mycket man vill personligen tycka att man "inte ska skaffa fler barn än man har råd med", men samhällsekonomiskt är det en fördel i vår del av världen om folk faktiskt gör det. 

.....

Det är fritt för mottagaren hur barnbidrag och flerbarnstillägg ska spenderas. Bor man i glesbyggd och har många barn ska inte staten lägga om man använder en del av bidragen till en större bil, det kan ju vara helt nödvändigt.

Ja, det är väl så att barnbidraget inte täcker kostnaderna för barn 1 eller barn 2  och barn 3 - så att du frågar mig vad jag menar 'täcks av barnbidraget för barn nr 1 men inte av barnbidraget för barn nr 2 och 3 etc', vilket jag inte alls sagt är för mig oklart?  Vad menar eller tror du att du att jag sagt?

Kostnadsposterna i inlägget du citerar är från länsförsäkringars sammanst'ällning över kostnader - jag tog upp dem för att be Tom berätta vilka av dessa kostnader som minskade med fler barn, för att kostnaderna ska minska måste ju en del av dessa posters kostnader kunna fördelas på fler barn - jag frågade vilka poster Tom avsåg.  

Menar jag att staten ska subventionera större bilar?  Kan du visa var jag skrivit detta? Är det kanske riksrevisionens utredning du refererar till? jag är inte riksrevisionen. Vad får du dina idéer från?

Flerbarnstillägget täcker en ökad differens mellan kostnader och den del av kostnaderna som barnbidraget täcker.

läs gärna materialet från Riksrevisionen jag länkat till.

läs riksrevisionens material  - det finns en förklaring där.

Jaha, jag citerade vad riksrevisionen sagt - varför tror du att min åsikt har med vad Riksrevisionen skriver att göra?    Riksrevisionen skriver vad de skriver oavsett vad jag har för  åsikt. Citerat du enbart saker du håller med om?

Det är två olika inlägg, ett citerar Riksrevisionen, ett citerarhttps://svenska.yle.fi/a/7-10009407.

Läs gärna inläggen med det i tanke och vad inläggen är svar på

Barnbidraget täcker bara en bråkdel av kostnaderna för ett barn. För varje ytterligare barn försämras hushållets ekonomi (trots barnbidraget). Flerbarnstillägget är en liten kompensation även efter flerbarnstillägget försämras hushållets ekonomi efter varje ytterligare barn.  

Målet med barnbidraget  och flerbarnstillägget är att utjämna de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn och att motverka barnfattigdom.  Varken barnbidrag eller flerbarnstillägg är öronmärkta för en viss typ av kostnad. 

 

Tar Länsförsäkringar i sin uppställning över kostnader i olika åldersgrupper upp större lägenhet eller större bil?

Om det inte står i uppställningen överkostander varför tror du att jag frågar Tom om vilka av kostnaderna i uppställningen som kan räknas av från ett äldre barn till ett yngre barn?

Eller hittade du någonting att hacka på (större bil, mer kondioxid eller vad det nu var du hittade att deflektera inlägget med)?  

Det är tydligt att du saknar insikt kring vad det kostar att ha barn..

Här ser du hur hushållets ekonomi påverkas av att ha barn utan att ta hänsyn till om föräldrarna behöver gå ner i arbetstid.

Källa för kostnader för ett barn:  www.sparbankensjuharad.se/privat/vara-kundpaket/nyckelkund/vad-kostar-det-att-leva.html

Tror du att myndigheterna avser att ge familjer bidrag till fossildriva bilar baserat på att länsförsäkringar skriver om bilar och bostäder i sin text om kostnader för barn i olika åldersgrupper

Hahahaaaa..

Länsföräkringars text är inte det som myndigheterna byggt barnbidragets utformning på

Detta är ju hilarious heeheaaa

haha..

Men varför läser du inte riksrevisionens rapport?  

Varför tror du att Länsförsäkringars text är grunden till varför det finns bidrag och vad de är tänkta till?

Jag måste fråga - eftersom du lägger så stor vikt vid namnets utforming ' flerbarnstillägg'  - tror du att DDR var en demokrati eftersom namnet innehåller ordet demokratisk? 

Hur som helst - det står klart och tydligt i riksrevisionens rapport ingenting om Länsförsäkringars bostäder och bilar, istället finns en historisk tillbakablick som inte heller säger någonting om valfläsk eller kaniner.

Men varför bottna i verkligheten då det gå att ranta lite om kaniner och valfläsk.. ja, det vet jag inte. Kanske kan du förklara det?

Jag behöver inte leta efter svar på den frågan, eftersom jag är tillräckligt gammal för att ha varit med då flerbarnstillägget infördes. Kort historielektion:
Det kom larmrapporter. Många larmrapporter. Svenska familjer fick allt färre barn. Statistiken visade att befolkningen blev äldre för varje år som gick. När alla de här som var mitt i karriären (inklusive politikerna) gick i pension, så skulle det finnas för få förvärvsarbetande för att räcka till. För få som betalade skatt och för få som kunde vårda den åldriga befolkningen. Sveriges ekonomi var på väg mot en katastrof.

Man diskuterade två olika vägar att gå. Antingen uppmuntra en kraftigt ökad invandring eller så hitta sätt att få svenska kvinnor att skaffa fler barn. Man valde väg 2 och införde flerbarnstillägg. Ingen hade ännu kommit på tanken att det var skadligt för miljön att få barn, utan när mitt första barn föddes fick jag från alla håll veta att den som skaffade många barn var en föredömlig samhällsmedborgare. Slut på lektionen.

Ja, från början gav man flerbarnstillägg från och med 3:e barnet. Det fanns någon uträkning om att i fall tillräckligt många skaffade 3 barn i stället för 2, så skulle Sverige gå en ljus framtid till mötes.
Med åren upptäckte man att flerbarnstillägget var ett bra verktyg för att minska barnfattigdom, så de införde det redan från 2:a barnet. Lite valfläsk var det nog också, för en högljudd opinion tyckte det var orättvist att flerbarnsfamiljer skulle få något som inte familjer med 1-2 barn fick.

Ingen har för övrigt valt väg 1. Det har aldrig beslutats om att vi skulle utöka invandringen. Vi fick oväntat många flyktingar under en period, men det är en helt annan historia.

Att "revidera sina dåliga beslut" har sitt pris. Familjer som redan har flera barn skulle drabbas hårt, och barnfattigdomen skulle öka rejält. Det staten skulle spara in skulle i stället kommunerna få betala via socialtjänsten.

Siffrorna finns i rapporten.

Riksrevisionen utreder och skriver rapporter om hur statens olika verksamheter fungerar och påverkar samhället.

"Riksrevisionen har i uppgift att granska statens verksamhet. Vi undersöker om genomförda reformer fått avsedd effekt, om skattepengar använts effektivt och om myndigheter redovisat sin verksamhet på ett rättvisande sätt"

Undrar du verkligen vad försörjningsstöd skall bidra med till de som får det utbetalat? På riktigt?